Regional utveckling – kan orter samverka för att nå positiv utveckling och tillväxt? Carl-Johan Engström KTH REGLAB 3 juni 2014

Nya förutsättningar 1. ny rumslig verklighet 2. ny maktbalans  nya planeringsformer 1. rummets betydelse för tillväxt och hållbarhet ökar 2. urbanitet som dominerande livsform 3. ökad press på naturresurser och ekosystemtjänster 4. den offentliga samhällsplaneringens maktinstrument har successivt avvecklats 5. kommunal självstyrelse inskränkt 6. nya arbetsformer i planeringen – flerpartssamverkan 7. processdesign a. regioner och urbana nätverk b. varför? c. klimathot och klimatanpassning d. ingen part kan själv för- verkliga stora projekt e. alternativ? f. ömsesidigt beroende g. de främsta framgångs- faktorerna är kopplade till processen

regional utveckling rumsliga förändringar - urbanisering medeltidstormaktstidindustrialismvälfärds- kunskaps- samhälle samhälle nyckelord: - arbetsdelning - inre och yttre tillgänglighet - från naturresursorienterad till normativt organiserad region urban sprawl tidsnärhet regionförstoring och urban koncentration

Kunskapssamhället ekonomi ekonomi specialisering av tjänster ”från järn till hjärna” tillgänglighet täthet i nätverk regionförstoring och urban koncentration

den svenska tätortens genetiska kod

Varför är tillväxten i urbana regioner så stor?  modern tjänstebaserad ekonomi driver på koncentrationen mot storstadsregioner  tudelad tjänstemarknad  hög specialisering och okvalificerade instegsjobb = låg arbetslöshet  innovationsprocesser starkast i storstadsområden ’innovationsbärare’ väljer region att verka i  konkurrens  regionförstoring och urban koncentration 2. lokal arbets- marknad  matchning 3. kluster  kultur 1. internationella kontakter  import av influenser storstadens som marknad regionens rumsliga nivåer

två historiskt innovaitons- starka miljöer innovativa nätverk marknad innovativa nätverk marknad omvärld plats Innova- tions- miljöer plats

Regional utveckling i ny kontext regional integration en nyckelfråga för utveckling konkurrens och attraktivitet nya politiska förutsättningar i EU: ny svensk politik: regional utveckling bygger på varje regions egen styrka utnyttjandet av egna styrkor bygger på konsensus samverkan uppstår och förstärks i processer som skapar allianser horisontellt och vertikalt ESPON Trend Scenario 2030 ………… EU policies: focus on place-based policies - making best use of the regions’ potential strong focus on innovation to mitigate disparities reconcile environment and growth (green growth)

Vad är en attraktiv region? Den attraktiva regiones antologinsvar Storleken har betydelse – tillgänglighet till arbetsmarknad – utbud av dagligvaror och offentlig service – tillgänglighet till specialiserad service och kultur – ömsesidigt utbyte mellan orter i regionen Platsbundna värden Socialt kapital och entreprenöriell samverkan Påverkbart? en fråga om inre och yttre tillgänglighet men också om politiska institutioner och identitet samhällsplanering institutionsbyggande regional gemenskap

Den regional planeringens strukturella dilemmor natregkom ekon Xx fysisk (x) X implem X x X ”politisk styrka”ansvarsperspektiv..

‘vita fläckar’ i samhällsplanering och regionala utveckling  de geografiska vita fläckarna tillväxtfrågor har fått en tydlig rumslig dimension – tillgänglighet en nyckelfråga IT-revolutionen har koncentrationsegenskaper  den omvända ’fartblindheten’ Sveriges internationellt unikt snabba omställning och urbanisering Sveriges låga (re)investeringsnivå i infrastruktur  mandat och legitimitet mellan lokal och regional nivå en fråga som bara kan lösas i förhandlingar

’Vita fläckar’ för regionalt utvecklingsarbete Regional utveckling: påverkan är ofta resultat av offentliga insatser +v+välfärdsstatens expansion +r+regionala högskolor −o−offentliga verksamheters sektorstänkande Regional tillgänglighet ’alla ska direkt till centrum’ flerkärnighet

Kan samhällsplaneringen bidra? ömsesidigt beroende - ingen part kan ensam - hantera samlade anspråk från trender och ev. vända dem - genomföra stora projekt fler parter engagerade - kräver djupgående samverkan - förståelse för varandras tänkesätt  vad som ’sitter i huvudet’ målbildsarbete värdeskapande förhandlingar avlärning och inlärning

några exempel

ÖSTSAM - Ny jvg Motala-Mjölby - mindre orter får nya förutsättningar - vad kan göras för att skapa flerkärnighet? - vad kan göras för att snabba upp restiden för kollektivtrafiken

Linnéstråket ett universitet i två städer på ett stråk

Ortsstruktur Gävleborg utmaningar Brukssamhällen beroende av omgivande naturreserser ersätts av kunskapssamhällets näringar att övertyga om att trender ska utnyttjas för fortsatt utveckling orter på spåret ska fungera ihop med inlandets orter att hantera skilda regionala kulturer den politisk-adminsitrativa utmaningen - att skapa inåt och utåt trovärdiga stabila samverkansformer - att få de sektoriella perspektiven att medverka

10 reflektioner Om målbilder strategisk planering relationer mellan orter bebyggelseutvecklingens roll regional kollektivtrafik varutransporter och godstrafik platsbundna värden konkurrens och samverkan vem som har ansvaret att driva utvecklingen mångfald i arbetet

2 frågor i fokus 1. att utnyttja tillgänglighet etablering o utveckling av verksamheter kommunen har ett särskilt ansvar 1. att skapa tillgänglighet tar tid och kräver stora resurser kräver uthållighet

… och 3 slutsatser framgångsrikt utvecklingsarbete kräver: 1. ett tillräckligt djupt och konkret målbildsarbete 2. värdeskapande förhandlingar mellan aktiva parter som alla är beredda att bidra till genomförandet 3. beslut som är långsiktigt stabila och trovärdiga även utanför kretsen av beslutsfattare

tack