LUB vetenskapliga bas Stefan Lund Prodekan, Nämnden för lärarutbildning Linnéuniversitetet

Vad är egentligen en forskningsbaserad LUB?  Se till att forskarutbildade ska undervisa på utbildningen så att studenterna får ta till sig vetenskapligt beprövad kunskap?  Att forskarutbildade har en högre mer kvalificerad kunskap än andra lärarutbildare = bättre undervisning!  Vår utgångspunkt är att lektorer, docenter och professorer som forskar om frågor som är relaterade till lärarutbildningsprogrammens utbildningsplaner och övergripande målsättningar, kan som ingen annan förmedla betydelsefulla och väsentliga kunskaper och kompetenser till studenterna för att de ska kunna nå vissa utbildningsmål.

Studenters kompetens  Vetenskapligt och professionsbaserade mål  Självständigt arbete  VFU-ramverk

Hur kan vi veta att LUB har tillräcklig vetenskaplig bas?  Förutsättningar – tillräcklig andel vetenskapligt meriterade med relevant kompetens? Ex yrkeslärarutbildning  Forskarnas faktiska engagemang i LUB?  Forskningsmedel som en morot för att styra intresse, ansvar och engagemang.

Fördelning av forskningsmedel, Forskningsstrategi  Mål Fo-medel 2016:  i samverkan med fakulteter bidra till strategisk kompetensförsörjning som förstärker lärarutbildningens vetenskapliga bas  via tydliga krav på forskningsmiljöernas medverkan i undervisning och kvalitetsarbete tydliggöra relationen mellan forskning och utbildning.

Vad vill vi att fo-miljöerna ska göra?  Bedriva seminarieverksamhet  Medverka i undervisning och/eller kvalitetsarbete  Kvalitetssäkra lärarutbildningens kurser och utbildningsinnehåll

Forskningsmiljöer -knutna till utbildningsområden i programmen  Barndomskollegiet (BBK)  Kollegiet för lärares arbete (KOLA)  Studies in Curriculum, Teaching and Evaluation (SITE)  Centrum för specialpedagogisk forskning (CSF)  Centrum för ämnesdidaktik inom humaniora vid Linnéuniversitetet (CÄHL)  Centrum för kultursociologi (CCS)  Språk- läs- och skrivutveckling  Idrottsvetenskap  Matematikdidaktik  Naturvetenskapernas didaktik

BBK – förskola, förskoleklass, frididshem  …kunskapsutveckling rörande barn och barndom i, och i anknytning till, samhällets institutionella praktiker. Uppmärksamheten riktas mot förskola, förskoleklass och fritidshem.  Tre kunskapsområden: lärarprofession, lek-lärande och barns meningsskapande samt värdepedagogiska frågor om normkritik, makt och kommunikation.

KOLA – VFU ramverk  Vilka är villkoren och betingelserna för lärararbetet? Vilka anspråk görs mot arbetet? Vilka normer finns för arbetet? Vilka är lärarna? Vad kan lärare? Hur lär man till lärare?  Väg-skäl: följer en grupp lärare genom brevväxling mellan beskriva, förstå och förklara de särskilda förhållanden, attityder och strategier som leder till att vissa av lärarna väljer att stanna kvar i, lämna – eller återvända till - yrket efter närmare 20 år.  Låt den rätte komma ut! Grindvakter, bedömningspraktiker och efterfrågad lärarkompetens i lärarutbildning och skola.

SITE – UVK: läroplansteori, betyg och bedömning, skolutveckling  Vad räknas som kunskap i skola och undervisning? Hur förändras svaren på denna fråga över tid? Hur sker styrning av utbildning? Hur organiseras undervisningen och hur bedöms skolans resultat?  Ett centralt område är följaktligen hur utbildnings- och skolreformer samspelar med undervisning och lärande i skolsammanhang och pedagogiska praktiker (det dubbla perspektivet).

CFS – speciallärar och specialpedagog samt UVK  Läsutveckling, läs- och skrivsvårigheter, elever i behov av särskilt stöd, träning och tekniskt stöd, utvecklingsstörning, makt och styrning inom utbildningssystemet, skolmisslyckande och skolframgång

CÄHL – förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarprogrammet  Ämnesdidaktik inom: bild, engelska, franska, geografi, historia, musik, religionskunskap, samhällsorienterande ämnen, spanska, svenska, svenska som andraspråk, och tyska.

CCS – interkulturell strimma och fördjupning  Barn och ungdomars livsvillkor och skapande av mening i skola och på fritiden  forskningsfokus är barn och ungdomskultur med inriktning mot etnicitet, mångkulturell inkorporering och skolprestationer, utbildningsval, skolkultur, skolledarskap, estetiska läroprocesser, genus och lärande, och informella lärandeprocesser  Projekt: Ett utbildningspolitiskt dilemma: skolprestationer och mångkulturell inkorporering, De gamla läroverken och mångkulturell inkorporering, Auktoritet.

Språk-läs och skrivutveckling – förskollärar-, grundlärar-, speciallärar-, och specialpedagogik programmet  Språk, läs och skrivundervisning för de yngre åldrarna - litteraturvetenskap, pedagogik, specialpedagogik, svenska språket och svenska som andraspråk.  Samverkansprojekt vid en mångkulturell och socioekonomiskt segregerad skola.

Idrottsvetenskap – förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildning  Ämnesdidaktisk forskning i ämnet Idrott & hälsa  Samhällsvetenskapligt perspektiv: aspekter av ledarskap, ämnesdidaktik och lärande i relation till skilda sammanhang i skolan och idrotten/fritid samt hälsa, etik, genus och hur normer, värderingar och traditioner produceras och reproduceras inom ämnet idrott & hälsa samt inom föreningsidrotten.  Naturvetenskapligt perspektiv: fysisk aktivitet, rörelse, hälsa/ohälsa.

Matematikdidaktik – förskolärar-, grundlärar-, och ämneslärarprogrammet  Forskningens inriktning mot: Skapandet av en matematiklärare, Förbättrad kommunikation i matematikundervisningen genom iterativa processer samt ”Gifted education”.

Naturvetenskapens didaktik  Ämnesdidaktik inom fysik, kemi och biologi.  Projekt: -Lärares utveckling av sin praktik, -Representationer och lärande, -Förändrad kemiundervisning från den visuella och erfarenhetsbeprövade nivån till abstrakt tänkande -Utveckling av naturvetenskaplig allmänbildning genom arbete med dilemman.