Frihetstiden 1719 - 1772

Adeln ökar sin makt Sverige får ny regent. Karl XII hade inga barn. När Karl XII dog, valdes hans syster Ulrika Eleonora till drottning. Ulrika Eleonora gick med på att dela makten med riksdagen. Kunglig envälde var över. Ulrika Eleonora ville låta sin man Fredrik bli kung i stället. Då passade riksdagen på att ta sig ännu mera makt. Ulrika Eleonora & Fredrik I

Riksdagen och riksrådet Riksdagen samlades bara vart tredje år. Bestämde om nya lagar och skatter. Riksdagsmännen kom från de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Varje stånd träffade för sig och röstade fram sina beslut. (I dag har man en-kammar-riksdag. Alla träffas i samma rum.) Det krävdes att tre stånd var överens för en lagändring. Mellan riksdagsmöten styrde riksrådet Sverige. Kungen och 15 adelsmän. Arvid Horn var ledare för riksrådet under 18 år. Riksrådet var som dagens regering.

De fyra stånden Adeln hade mest makt och särskilda rättigheter. Varenda adelsman i Sverige fick vara med i riksdagsmöten. De behövde inte betala skatt. Borgare var köpman eller hantverkare med egen verkstad. I riksdagen samlades representanter för 101 städer i Sverige. Prästerna hade sina möten i Storkyrkan i Stockholm. I möten samlades biskopar och de präster som hade blivit valda i sina församlingar. Bönder som var fria och ägde sina gårdar kunde bli valda som ett av de 130 representanter som samlades i riksdagsmöten.

Hattar och mössor – de första partierna Gamla ledande adelsmän, borgare och bönder. Arvid Horn som ledare. Ville se till att Sverige slapp kriga igen. Bönderna skulle kunna odla i lugn och ro och utveckla jordbruket. Unga adelsmän. Drömde om att Sverige skulle bli en stor krigsmakt igen. Tyckte mössorna var fega och kallade de ”nattmössor”.

Hattarnas krig mot Ryssland Först hade mössorna makten i riksdagen. Arvid Horn fick avgå år 1738 och hattarna kom till makten när de fick flest röster. Hattarna startade krig mot Ryssland 1741. Sverige förlorade och den ryska kejsarinnan fick bestämma vem som skulle bli Sveriges näste kung. Nästa val vann mössorna. Tävlingen mellan partierna fortsatte under resten av Frihetstiden.

Bråket om kungens namnteckning Adolf Fredrik blev kung år 1851. Han var inte intresserad av makten. Men hans hustru Lovisa Ulrika ville bestämma. När kungen vägrade skriva under riksrådets beslut, tillverkade riksdagen en stämpel med kungens namnteckning.

Nya lagar Sverige hade haft två lagböcker ända sedan medeltiden. Den ena gällde för städerna och den andra i byarna. Lagarna var föråldrade och Karl XI hade påbörjat arbetet att skriva en ny lagbok. År 1734 blev den nya lagboken klar. Den lagboken ligger till grund för den lagbok Sverige har idag. År 1766 införde Mössorna en lag om yttrandefrihet. Den kallades för Tryckfrihetslagen. Vem som helst hade rätt att ge ut tidningar och skriva om sina åsikter. Lagen gäller fortfarande och är den äldsta i hela världen.

Varför kallas perioden ”Frihetstiden”? Riksdagen fick frihet att bestämma över Sverige. Kungens envälde var över. Många svenskar fick säga vad de tyckte om landets politik. Representanter från adeln, präster, borgare och bönder samlades vid riksdagsmöten. Det fanns ändå många som saknade makt: Kvinnor. Drängar och fattiga på landsbygden. Folk som arbetade för hantverkare. Köpmännen i städerna. Läkare, lärare, jurister och tidningsmän. Friheten att tycka och tänka. (Tryckfrihetslagen år 1766.) En bra tid för Sverige. Det var fred i landet. Hattarnas krig mot Ryssland var det enda kriget. Bättre jordbruk och befolkningen växte.