Samverkan Barn och unga Västbus Samordnad individuell plan, SIP Familjecentrerat arbetssätt Västbus www.samverkanstorget.se

Barn och unga ska lyckas i skolan Familjecentrerat arbetssätt som grund Västbus riktlinjer som stöd och struktur Samordnad individuell plan, SIP, som verktyg Temagrupp Barn och Unga

För vems skull?

Innehåll Lagstiftning och Överenskommelser SIP och Västbus Samverkansorganisationen i Göteborgsområdet Samverkan Familjecentrerat arbetssätt och Tidiga insatser Västbusmöte – Inför, under, mål och uppföljning, avslut och utvärdering Detta var upplägget som vi pratade om sist, presentationen är baserad på den

Samverkan Barn och unga Lagstiftning och Överenskommelser

Lagstiftning som berör samverkan Allmän skyldighet att samverka – gäller samtliga myndigheter. Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa - skyldighet för socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Skolans skyldighet att samverka finns i skollagen. Hälso- och sjukvården har skyldighet att samverka kring barn som är anhörig. Samordnad individuell plan, SIP – skyldighet för kommun och hälso- och sjukvård sedan 2010. Myndigheter har en allmän skyldighet att samverka enligt 6 § förvaltningslagen. Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården är skyldiga att samverka kring barn som far illa eller riskerar att fara illa enligt 5 kap. 1 § a SoL, 29 kap. 13 § skollagen, 2 § hälso- och sjukvårdslagen och 6 kap. 5 § polislagen. Socialnämnden ansvarar i första hand för att samverkan kommer till stånd. Alla skolor är skyldiga att samverka enligt 29 kap. 13 § skollagen. Skyldigheten gäller både huvudmannen för skolverksamheten och den som är anställd i verksamheten. Barn som anhöriga 2 g § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)  Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider Enligt 2 kap. 7 § SoL & § 3 f HSL skall kommun och landsting upprätta en samordnad individuell plan, om den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen.

Överenskommelser som berör samverkan kring barn och unga Västbus riktlinjer med riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Lokala avtal mellan HSN och SDN/kommuner om Familjecentral och familjecentrerat arbetssätt.

” Brukarens roll förstärks Priokraven inför 2015 har lyft brukarperspektivet ännu tydligare genom att innefatta detta som grundkrav för fortsatt ersättning. ” Patienter, brukare och anhörigas inflytande och delaktighet ska fortsätta utvecklas på individnivå och hur deras synpunkter på verksamhetsnivå ska inhämtas, följas upp och användas för fortsatt kvalitetsutveckling. Ny Patientlag 2015 stärker brukarens ställning Ett ökat patientinflytande har eftersträvats under många år. Patientlagen ger en möjlighet att driva på utvecklingen och arbeta mer aktivt med nya arbetssätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Hur jobbar ni/vi med detta?

Samverkan Barn och unga SIP och Västbus

Barnets plan Aktivitetsplan Genomförandeplan Vårdplan Handlingsprogram MVC & BVC HABILITERINGEN BUP Individ- & Familjeomsorg FÖRSKOLA Individuell plan FUNKTIONSSTÖD Åtgärdsprogram SKOLA Elevhälsa

Samordnad individuell plan, SIP Sedan den 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet i både HSL och SoL som innebär att kommun och landsting tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Reglerar samverkan för samtliga målgrupper i behov av samordnade insatser för att få sina behov tillgodosedda. Sedan den 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet i både HSL och SoL som innebär att kommun och landsting tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Syftet är att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att enskildas behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses.

Samordnad individuell plan, SIP SIP är ett aktuellt verktyg när… … det behövs kompetens från flera verksamheter. … samordning efterfrågas. … ansvarsfördelning behöver klargöras. … det är svårt att få kontakt med olika parter. … insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd. SIP är ett aktuellt verktyg när… … det behövs kompetens från flera verksamheter. … samordning efterfrågas. … ansvarsfördelning behöver klargöras. … det är svårt att få kontakt med olika parter. … insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd.

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk, psykiatrisk och social problematik. Antogs 2005 och Reviderades 2012. Särskilda riktlinjer utformades och antogs för familjehemsplacerade barn.

Målgrupp Västbus riktlinjer Barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Stor spridning vad gäller problemtyngd och där med behov av insatser. Riktlinjerna gäller både vid förebyggande/tidiga insatser och specialistinsatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov.

Västbus Gäller alla offentliga verksamheter som möter barn och unga. Målgruppen är alla barn och unga mellan 0-20 år med sammansatta behov och behov av samordning. Är ett verktyg vid förebyggande, tidiga insatser och specialistinsatser. Gäller alla offentliga verksamheter som möter barn och unga. Målgruppen är alla barn och unga mellan 0-20 år med sammansatta behov och behov av samordning. Är ett verktyg vid tidiga och förebyggande insatser. ”Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov.” Riktlinjerna innehåller både en överenskommelse om samverkan kring den enskilda barnet, värderingar om brukarfokus, struktur för organisering av arbetet (styrgrupper) samt olika blankettstöd.

SIP och Västbus - vad är skillnaden? Nationell lagstiftning. Gäller alla målgrupper. Gäller två huvudmän. Ingen formell tidsgräns, men tre veckor i VGR. Verksamhet kan neka till medverkan, skall dock motiveras. Regional överenskommelse. Gäller specifik målgrupp. Gäller huvudmän samt skolan som jämställd aktör. Tre veckor. Verksamhet kan EJ neka till medverkan. Generell men något svagare ansvar. Mer specifik men starkare ansvar.

SIP förstärker Västbus Fånga upp behovet tidigt. Få en gemensam helhetsbild. Klargöra barnet och familjens resurser samt behov. Koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvaret för dem. Sätta tydliga mål och följa upp dem. Öka brukarens inflytande över sin vård.

Samverkan Barn och unga Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet 3

Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet

Ledningsgruppen för samverkan, LGS Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Ledningsgruppen för samverkan, LGS Temagrupp Äldre Temagrupp Mitt i livet Temagrupp Psykiatri Temagrupp Barn och unga Västbus Delregional styrgrupp 13 Närområdessamverkan, NOSAM Västbus Lokal styrgrupp Västbus Lokal arbetsgrupp www.samverkanstorget.se

Samverkan Barn och unga

För vems skull?

Varför samverka? Ungdomsmottagning Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Elevhälsa Öppen förskola SiS BUP MHV Ungdomsmottagning Tandvård Socialtjänst Primärvård Polis BVC HVB LINJENS BETYDELSE FÖR SAMVERKAN – LINJEN ÄR HELT AVGÖRANDE FÖR OM SAMVERKAN LYCKAS! Alla verksamheter står inför olika perspektiv: socialt, medicinskt, pedagogiskt, psykologiskt etc. Barnet/den unge har ett behov av att vi i samverkan pusslar ihop dessa olika perspektiv. Alla verksamheter kan inte alltid ha alla perspektiv. Vi behöver samarbeta. Informationsbörda: brukaren möter flera olika verksamheter, det är inte alltid tydligt vem som gör vad. Förskola Frivilligorganisationer Skola Vuxenpsykiatri

Stuprör Kommun Region Försäkringskassa Arbetsförmedlingen Akutsjukvård Socialtjänst Skola Fritid Kultur BUP Vuxenpsykiatrin Primärvård Akutsjukvård Kommun Region Försäkringskassa Arbetsförmedlingen Stuprör Vårt välfärdssamhälle är organiserat så att vi arbetar i ”stuprör”. Källa: Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, SEE AB, www.seeab.se

Varför samverka? Samverka för att barn och unga ska få rätt hjälp Samhälls- ekonomiska vinster Ömsesidigt lärande Varför samverka? Gemensam kompetens Tidigt upptäckt av utsatta barn Samverka för att barn och unga ska få rätt hjälp i rätt tid. Ger möjlighet till ömsesidigt lärande och överföring av goda exempel. Ökad gemensam kompetens. Tidigt upptäckt av utsatta barn. Samhällsekonomiska vinster. Ger bättre och mer kvalificerade insatser. Det bidrar till en helhetssyn på barnen och dess situation. Helhetssyn på barnen och dess situation Kvalificerade insatser

Samverkan ur barnperspektivet Barnets perspektiv Barnets egen berättelse och tolkning. Barnperspektiv Vuxna sätter sig in i barnets situation för att verka för barnets bästa. Barnrättsperspektiv Genom lämpliga åtgärder förverkliga barnets mänskliga rättigheter. Barnkompetens Teoretisk kunskap om barn, förtrogenhetskunskap, kommunikativ förmåga.

…av interprofessionellt samarbete inom den sociala barnavården. Barn och ungas erfarenheter Elev- assistent Social-sekre-terare Rektor lärare Barn Ungdom Kontakt- person Bup- psykolog Ungdomsstödjare Lokal- vårdare Fält- assistent Kurator Repuls …av interprofessionellt samarbete inom den sociala barnavården. Barn Ungdom Elev- assistent Ungdomsstödjare Bup- psykolog Kontakt- person Rektor, lärare Social-sekre-terare Tydlig planering kan ”störas” av att barnet väljer in, väljer bort, begränsar kontakter i perioder. Men vem är betydelsefull i förändringsarbetet? Underskatta inte vikten av ett bra förarbete för att skapa engagemang inför mötet Den unges professionella nätverkskarta över vilka som ”hjälper” till ”Hjälparnas” professionella nätverkskarta över samarbetspartners. Slutsatser av forskningsstudie av Anette Bolin, Högskolan i Väst.

Kärt barn, många nivåer… Samverkan Samarbete Samordning Samråd Samsyn - Medvetet val. - Gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift. - Koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet. - Överläggning för att om möjligt enas om ett gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt. - Ser på samma sätt. - Enad verksam-het/organisation. - Gemensam värdegrund. - Arbetar mot ett gemensamt mål.

Varför kan det vara svårt med samverkan? Bristande ordförandeskap från den som skall hålla i mötet. Bristande respekt för varandras uppdrag – att tala om för andra aktörer vad de bör göra. Föräldrar tackar nej. Representant från någon av aktörerna är inte påläst i ärendet. Inte alla aktörer som är kallade deltar. Olika beslutsmandat hos de olika representanterna. Bristande kunskap i skillnader mellan ett möte för att anmäla till socialtjänsten att barn riskerar att fara illa och ett SIP/Västbus-möte.

Samverkan Barn och unga Familjecentrerat arbetssätt och Tidiga insatser 4

Familjecentrerat arbetssätt Familjerna eller den unge ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen. Samarbetet och samordningen mellan stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn, ungdomar och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Gränsöverskridande samverkan där verksamheterna sätter barn-, ungdoms- och familjeperspektivet främst.

Familjecentrerat arbetssätt Hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara. Barnets/den unges bästa sätts i främsta rummet. Vårdnadshavarna ses som barnets/ den unges viktigaste resurser. Det sociala nätverket runt barnet/den unge ses som viktig resurs för den unge. Arbetssättet anpassas utifrån barnet/den unges mognadsgrad. Samarbetet och samordningen mellan stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn, ungdomar och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Barnet/den unge ses som en kompetent och resursstark individ med rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem, samtidigt som barnet/den unge behandlas som mer sårbara än vuxna och vid behov får tillgång till skydd och stöd.

Barn och unga Barns behov Ä S T B U Få procent av barnen är under någon period i behov av mer omfattande insatser. Specialist insatser Vi samlas kring enskilda barn med komplexa behov. Förebyggande/tidiga insatser Vi möts kring riskgrupper och enskilda barn med risk för….. Drygt en fjärdedel av barnen är i behov av särskilt stöd någon gång under sin uppväxt. Barn och unga Generella/ tidiga insatser Insatser för alla - når de med risk tidigt. Västbus riktlinjer gäller både vid förebyggande/tidiga insatser och specialistinsatser.

Barns behov 2-3% av barnen är under någon period i behov av mer omfattande insatser. V Ä S T B U Specialistinsatser Ca 1/4 av barnen är i behov av särskilt stöd. Förebyggande/ tidiga insatser ALLA BARN OCH UNGA Generella insatser Barn och ungdomar går på förskola/skola men kan ha behov av ytterligare hjälp eller stöd i perioder. De är allas vårt ansvar att uppmärksamma och hjälpa dem. 20 -30 % av barnen – Riskgrupper I det generella finns barnen och de individer som är behov av Västbus och vår samverkan. Avsluta med koppling till FCA 3 juni - tidiga insatser SKL Psynk /GR samtidigt Västbus riktlinjer gäller både vid förebyggande/tidiga insatser och specialistinsatser.

Barns utveckling Arbetsboken som verktyg…

12% Lite perspektiv… Fler än 12 procent i varje årskull av barn och unga hamnar utanför samhället. Varje person som fastnar i livs-långt utanförskap kostar samhället 10-15 miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under de personernas vuxna liv. Utanförskapets pris för fem årskullar är lika högt som hela Sveriges statsskuld! Tidiga förebyggande insatser är avgörande för att barn som riskerar att hamna i utanförskap inte ska göra det. Kostnaden för förebyggande åtgärder är betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Trots det drar många kommuner och landsting ner på sin förebyggande verksamhet. Tidiga förebyggande insatser är avgörande för att barn som riskerar att hamna i utanförskap inte ska göra det. Kostnaden för förebyggande åtgärder är betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Per årskull blir det en kostnad på 210 MILJARDER Källa: Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog

Betydelsen av tidiga insatser Avkastning på investeringar i humankapital Förskola Skola Efter utbildning Satsningar på förskola Satsningar på skola Arbetsinriktade program Ålder Beräkning av avkastningen i humankapital för barn från resursfattiga förhållanden i ett livsperspektiv. Optimal investeringsfördelning för att uppnå stor samhällseffekt och vinster för enskilda individer. Källa: Heckman (2008) samt Social resursförvaltning Göteborgs stads rapport om tidiga insatser för goda och jämlika livschanser och hälsa i Göteborg. Beräkning av avkastningen i humankapital för barn från resursfattiga förhållanden i ett livsperspektiv. Optimal investeringsfördelning för att uppnå stor samhällseffekt och vinster för enskilda individer. Källa: Heckman (2008) samt Social resursförvaltning Göteborgs stads rapport om tidiga insatser för goda och jämlika livschanser och hälsa i Göteborg.

Samverkan Barn och unga Västbusmöte - När behövs Västbusmöte? - Inför mötet - Under mötet - Mål och uppföljning - Avslut och utvärdering 6

När behövs Västbusmöte? När den egna verksamheten inte ensam kan tillgodose behovet av stöd. Alla som arbetar med barn och unga kan – om familjen samtycker – initiera och kalla till ett Västbusmöte. Tillsammans med familjen, och utifrån deras behov, beslutar ni vilka som skall kallas.

Uppföljnings-möte + SIP Västbusmöte Identifiera behov Västbus/ SIP Samtycke Kallelse Mötet + SIP Uppföljnings-möte + SIP Avsluta SIP Ser du att en brukare har behov av resurser/insatser utanför din egna verksamhet – kalla till möte. Är det barn och unga med sammansatta psykisk/psykiatriska och sociala behov – använd Västbus material med SIP. Du kan alltid använda SIP-materialet. Inhämta samtycke, förbered gemensamt och kalla till möte. Dokumentera alltid i en SIP. Följ upp så länge behov finns, avsluta därefter. Har du frågor? Vänd dig till din lokala Västbusgrupp i stadsdelen/kommunen. Utvärdera: Våga se om vi gör nytta för barnen!

Västbus - Delaktighet Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP/Västbus-arbetet. Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbetet, även exempelvis vid planering av möten. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. Tänk på att barn kan vara delaktiga på olika sätt.

Att tänka på inför Västbusmötet Kontrollera att det finns samtycke från vårdnadshavare och stäm av med familjen vilka som ska kallas. Klargör syftet med mötet redan i kallelsen. Utse någon som för barnets/ungdomens talan om de inte själva deltar på mötet. Fundera på om det behövs ett professionellt förmöte för att t.ex. reda ut ekonomiska frågor eller andra konflikter. Utse mötesledare – Det kan vara den som initierat mötet eller en oberoende part, (till exempel ett nätverkslag eller en kollega). Bestäm vem som dokumenterar, det vill säga ansvarar för att samordnad individuell plan, (SIP), skrivs. YTTERLIGARE FUNDERINGAR INFÖR VÄSTBUSMÖTET: Finns frågeställningar som behövs klargöras med familjen innan mötet. ´Vilka behov har barnet/familjen förmedlat till dig? Vilka behov har du sett och vilka frågor är viktiga för ditt arbete. Något att ta med från dina kollegor? Vilket mandat har du att fatta beslut? Förankring hos din chef? Checklista för Västbusmöten finns på www.vgregion.se/vastbus

Att tänka på under Västbusmötet Beskriv syftet med mötet och klargör att sekretessen bryts. Kort presentationsrunda med klargörande av relationen till barnet/den unge. Beskriv nuläget. Fördela ordet så alla kommer till tals, i synnerhet barnet/familjen. Vilka förbättringar behöver initieras? Formulera brukarfokuserade, tidsatta och mätbara mål. Vem gör vad och när? Mötet dokumenteras i den samordnade individuella planen, samtliga får kopia av denna om ej annat anges. Sekretesshandling! Boka uppföljningsmöte. Motivera i planen om ni inte ska ses igen Checklista för Västbusmöten finns på www.vgregion.se/vastbus

Västbusmöten/SIP - Avslut Den samordnade individuella planen avslutas när målen är uppfyllda, när barnet/ungdomen inte längre har behov av samordnade insatser eller genom att samtycke dras tillbaka. Avslut sker genom ett gemensamt beslut vid uppföljningsmöte och med samtycke av familjen samt den unge. Dokumentera att planen avslutas. Arkivera SIP enligt verksamhetens rutiner.

Sätta mål för Västbusmötet Samverkan är ett medel för att uppnå en bättre situation för barnet och familjen. Så hur vet vi om vi gjort nytta för barnet? Gör mer av det som fungerar och mindre av det som inte fungerar. Insatser pågår ibland utan att det gör någon skillnad. Sätt upp små, nåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. Alla måste uppleva fördelar för att vara motiverade att delta. Bestäm smarta mål! (Specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta.) Våga testa och utvärdera. Bättre att göra något än inget. Förändring tar tid!

Västbusmöte - Utvärdera Har vi gjort nytta för barnet? Hur kan vi bli bättre? Vill vi bli bättre? Avvikelse? Exempel: Utvärdering av Västbusmöten i Vänersborg visade att det främsta utvecklingsområdet var brukarens brist på delaktighet och inflytande. Det är inte unikt och något vi behöver bli bättre på!

Västbusmöte - Avvikelser När antagna överenskommelser, riktlinjer och samordnade individuella planer inte följs ska avvikelse göras. Avvikelser rapporteras till närmast ansvarig chef för åtgärd. Skriftlig avvikelserapport enligt rutin till lokal arbetsgrupp Västbus. Rutin för avvikelsehantering – www.samverkanstorget.se Avvikelser rapporteras till närmast ansvarig chef för åtgärd enligt rutin som finns på respektive arbetsplats

” ” Brukarröster om Västbusmöte Bra att prata på det här sättet. Första gången vi båda (föräldrar) deltog i ett helt möte tillsammans. ” Alla fick möjlighet att prata och lyssna på varandra, det blev fler infallsvinklar än om jag själv hade pratat med en och en. Hur jobbar ni/vi med detta?

” ” Nyttan för mig som yrkesperson Jag trodde inte jag behövde delta på detta möte eftersom jag bara har hand om ”min insats”. Men det visade sig vara enormt värdefullt. Nu förstår jag mycket mer och kan bidra på ett bättre sätt. Det här hade jag inte fått inblick i utan det här mötet. ” Föräldrarna får alla kring bordet samtidigt. Förvaltningschef har klargjort att SIP-möten är prioriterade. Hur jobbar ni/vi med detta?

Arbetsmaterial och mer information www.samverkanstorget.se www.vgregion.se/Vastbus Västbus Västbus arbetsmaterial: Västbus riktlinje Mall Samtycke Mall Kallelse Mall SIP Mall Avvikelser Checklista för Västbusmöte Information till familjen www.vgregion.se/Vastbus/Dokument Mer om SIP hos SKL/Psynk www.psynk.se

Har ni frågor, synpunkter eller funderingar? Hör av er till mig! namn.namnsson@mailadress.se