Samverkan Barn och unga Västbus Samordnad individuell plan, SIP Familjecentrerat arbetssätt Västbus.

En presentation över ämnet: "Samverkan Barn och unga Västbus Samordnad individuell plan, SIP Familjecentrerat arbetssätt Västbus."— Presentationens avskrift:

1 Samverkan Barn och unga Västbus Samordnad individuell plan, SIP Familjecentrerat arbetssätt www.samverkanstorget.se Västbus

2 För vems skull?

3 Barn och unga ska lyckas i skolan Familjecentrerat arbetssätt som grund Västbus riktlinjer som stöd och struktur Samordnad individuell plan, SIP, som verktyg Temagrupp Barn och Unga

4 Lagstiftning och Överenskommelser SIP och Västbus Samverkansorganisationen i Göteborgsområdet Samverkan Familjecentrerat arbetssätt och Tidiga insatser Västbusmöte – Inför, under, mål och uppföljning, avslut och utvärdering Innehåll

5 Samverkan Barn och unga Lagstiftning och Överenskommelser

6 Lagstiftning som berör samverkan Allmän skyldighet att samverka – gäller samtliga myndigheter. Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa - skyldighet för socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Skolans skyldighet att samverka finns i skollagen. Hälso- och sjukvården har skyldighet att samverka kring barn som är anhörig. Samordnad individuell plan, SIP – skyldighet för kommun och hälso- och sjukvård sedan 2010.

7 Västbus riktlinjer med riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Lokala avtal mellan HSN och SDN/kommuner om Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral. Överenskommelser som berör samverkan kring barn och unga

8 Priokraven inför 2015 har lyft brukarperspektivet ännu tydligare genom att innefatta detta som grundkrav för fortsatt ersättning. Brukarens roll förstärks ” Patienter, brukare och anhörigas inflytande och delaktighet ska fortsätta utvecklas på individnivå och hur deras synpunkter på verksamhetsnivå ska inhämtas, följas upp och användas för fortsatt kvalitetsutveckling. Ny Patientlag 2015 stärker brukarens ställning Ett ökat patientinflytande har eftersträvats under många år. Patientlagen ger en möjlighet att driva på utvecklingen och arbeta mer aktivt med nya arbetssätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten.

9 Samverkan Barn och unga SIP och Västbus

10 Barnets plan Vårdplan MVC & BVC Aktivitetsplan HABILITERINGEN BUP Handlingsprogram FÖRSKOLA Individuell plan FUNKTIONSSTÖD Åtgärdsprogram SKOLA Elevhälsa Genomförandeplan Individ- & Familjeomsorg

11 Samordnad individuell plan, SIP Sedan den 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet i både HSL och SoL som innebär att kommun och landsting tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Reglerar samverkan för samtliga målgrupper i behov av samordnade insatser för att få sina behov tillgodosedda.

12 Samordnad individuell plan, SIP SIP är ett aktuellt verktyg när… … det behövs kompetens från flera verksamheter. … samordning efterfrågas. … ansvarsfördelning behöver klargöras. … det är svårt att få kontakt med olika parter. … insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd.

13 1. Insatser den enskilde behöver. 2. Huvudmännens ansvar. 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget. 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. SIP ska innehålla:

14 Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk, psykiatrisk och social problematik. Antogs 2005 och Reviderades 2012. Särskilda riktlinjer utformades och antogs för familjehemsplacerade barn.

15 Målgrupp Västbus riktlinjer Barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Stor spridning vad gäller problemtyngd och där med behov av insatser. Riktlinjerna gäller både vid förebyggande/tidiga insatser och specialistinsatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov.

16 Delaktighet - SIP/Västbus Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP/Västbus- arbetet. Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbetet, även vid planering av möten. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. Barn kan vara delaktiga på olika sätt

17 Gäller alla offentliga verksamheter som möter barn och unga. Målgruppen är alla barn och unga mellan 0-20 år med sammansatta behov och behov av samordning. Är ett verktyg vid förebyggande, tidiga insatser och specialistinsatser. Västbus

18 Nationell lagstiftning. Gäller alla målgrupper. Gäller två huvudmän. Ingen formell tidsgräns, men tre veckor i VGR. Verksamhet kan neka till medverkan, skall dock motiveras. Regional överenskommelse. Gäller huvudmän samt skolan som jämställd aktör. Tre veckor. Verksamhet kan EJ neka till medverkan. Mer specifik men starkare ansvar. Generell men något svagare ansvar. SIP och Västbus - vad är skillnaden?

19 Fånga upp behovet tidigt. Få en gemensam helhetsbild. Klargöra barnet och familjens resurser samt behov. Koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvaret för dem. Sätta tydliga mål och följa upp dem. Öka brukarens inflytande över sin vård. SIP förstärker Västbus

20 SIP och Västbus, hur hänger de ihop…? SIP är den gemensamma planen Västbus reglerar samverkan och ger rutiner för samverkan på individnivå

21 3 Samverkan Barn och unga Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet

22 Samverkan Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet

23 Temagrupp Mitt i livet Temagrupp Barn och unga NOSAM Västbus Lokal styrgrupp Västbus Delregional styrgrupp Ledningsgruppen för samverkan, LGS Temagrupp Psykiatri Temagrupp Äldre www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Västbus Lokal arbetsgrupp

24 Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att ”Barn och unga ska lyckas i skolan” Stärkta friskfaktorer – förskola/skola är barnens hälsofrämjande arena Erbjudas förebyggande och tidiga insatser Mötas utifrån ett familjecentrerat arbetssätt Insatser ska i första hand ske i barnets närmiljö

25 Barn och unga ska lyckas i skolan Temagrupp Barn och Unga

26 Familjens delaktighet Familjens delaktighet ska vara centralt i all samverkan mellan verksamheter, Västbus/SIP-arbetet. Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbetet, även vid planering av möten. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. Barn kan vara delaktiga på olika sätt.

27 Samverkan ska alltid leda till ett mervärde för barnet.

28 Samverkan Barn och unga Samverkan

29 För vems skull?

30 Socialtjänst MHV BVC Elevhälsa Öppen förskola BUP SiS Skola Vuxenpsykiatri Polis Ungdomsmottagning Primärvård Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Frivilligorganisationer HVB Tandvård Förskola Varför samverka?

31 Socialtjänst Skola Fritid Kultur BUP Vuxenpsykiatrin Primärvård Akutsjukvård KommunRegionFörsäkringskassaArbetsförmedlingen Stuprör Källa: Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, SEE AB, www.seeab.se

32 Varför samverka? Samverka för att barn och unga ska få rätt hjälp i rätt tid. Samhälls- ekonomiska vinster Kvalificerade insatser Gemensam kompetens Helhetssyn på barnen och dess situation Tidigt upptäckt av utsatta barn Ömsesidigt lärande

33 Barnets perspektiv Barnets egen berättelse och tolkning. Barnperspektiv Vuxna sätter sig in i barnets situation för att verka för barnets bästa. Barnrättsperspektiv Genom lämpliga åtgärder förverkliga barnets mänskliga rättigheter. Barnkompetens Teoretisk kunskap om barn, förtrogenhetskunskap, kommunikativ förmåga. Samverkan ur ett barnperspektiv

34 …av interprofessionellt samarbete inom den sociala barnavården. Barn Ungdom Elev- assistent Ungdomss tödjare Bup- psykolog Kontakt- person Rektor, lärare Social- sekre- terare Elev- assistent Social- sekre- terare Rektor lärare Barn Ungdom Kontakt- person Bup- psykolog Ungdomss tödjare Lokal- vårdare Fält- assistent Kurator Repuls ”Hjälparnas” professionella nätverkskarta över samarbetspartners. Den unges professionella nätverkskarta över vilka som ”hjälper” till Barn och ungas erfarenheter Slutsatser av forskningsstudie av Anette Bolin, Högskolan i Väst.

35 Samverkan - Medvetet val. - Enad verksam- het/organisation. - Arbetar mot ett gemensamt mål. Samarbete - Gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift. Samordning - Koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet. Samråd - Överläggning för att om möjligt enas om ett gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt. Samsyn - Ser på samma sätt. - Gemensam värdegrund. Kärt barn, många nivåer…

36 Bristande ordförandeskap från den som skall hålla i mötet. Bristande respekt för varandras uppdrag – att tala om för andra aktörer vad de bör göra. Föräldrar tackar nej. Representant från någon av aktörerna är inte påläst i ärendet. De som är kallade kommer inte. Olika beslutsmandat hos de olika representanterna. Bristande kunskap i skillnader mellan ett möte för att anmäla till socialtjänsten att barn riskerar att fara illa och ett SIP/Västbus-möte. Varför kan det vara svårt med samverkan?

37 4 Samverkan Barn och unga Familjecentrerat arbetssätt och Tidiga insatser

38 Insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Familjerna eller den unge ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen. Familjecentrerat arbetssätt Samverkan där verksamheterna sätter barn-, ungdoms- och familjeperspektivet främst.

39 Familjecentrerat arbetssätt Hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara. Barnets/den unges bästa sätts i främsta rummet. Vårdnadshavarna ses som barnets/ den unges viktigaste resurser. Det sociala nätverket runt barnet/den unge ses som viktig resurs för den unge. Arbetssättet anpassas utifrån barnet/den unges mognadsgrad.

40 . Familjecentrerat arbetssätt Barnet/den unge ses som en kompetent och resursstark individ Barnet/den unge har rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem Samtidigt som barnet/den unge ska behandlas som mer sårbara än vuxna och vid behov får tillgång till skydd och stöd. Barn som rättighetsbärare

41 Barns behov Barn och unga VÄSTBUSVÄSTBUS Specialist insatser Vi samlas kring enskilda barn med komplexa behov. Förebyggande/tidiga insatser Vi möts kring riskgrupper och enskilda barn med risk för….. Generella/ tidiga insatser Insatser för alla - når de med risk tidigt. Västbus riktlinjer gäller både vid förebyggande/tidiga insatser och specialistinsatser. Få procent av barnen är under någon period i behov av mer omfattande insatser. Drygt en fjärdedel av barnen är i behov av särskilt stöd någon gång under sin uppväxt.

42 Specialistinsatser Förebyggande/ tidiga insatser Generella insatser ALLA BARN OCH UNGA 2-3% av barnen är under någon period i behov av mer omfattande insatser. VÄSTBUSVÄSTBUS Ca 1/4 av barnen är i behov av särskilt stöd. Barns behov Västbus riktlinjer gäller både vid förebyggande/tidiga insatser och specialistinsatser.

43 Barns utveckling

44 Varje person som fastnar i livs- långt utanförskap kostar samhället 10-15 miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under de personernas vuxna liv. Tidiga förebyggande insatser är avgörande för att barn som riskerar att hamna i utanförskap inte ska göra det. Kostnaden för förebyggande åtgärder är betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Lite perspektiv… Källa: Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog Fler än 12 procent i varje årskull av barn och unga hamnar utanför samhället. Per årskull blir det en kostnad på 210 MILJARDER Utanförskapets pris för fem årskullar är lika högt som hela Sveriges statsskuld! 12%

45 Betydelsen av tidiga insatser Källa: Heckman (2008) samt Social resursförvaltning Göteborgs stads rapport om tidiga insatser för goda och jämlika livschanser och hälsa i Göteborg. Beräkning av avkastningen i humankapital för barn från resursfattiga förhållanden i ett livsperspektiv. Optimal investeringsfördelning för att uppnå stor samhällseffekt och vinster för enskilda individer. Avkastning på investeringar i humankapital FörskolaSkolaEfter utbildning Satsningar på förskola Satsningar på skola Arbetsinriktade program Ålder 0

46 6 Samverkan Barn och unga Västbusmöte - När behövs Västbusmöte? - Inför mötet - Under mötet - Mål och uppföljning - Avslut och utvärdering

47 När behövs Västbusmöte? När den egna verksamheten inte ensam kan tillgodose behovet av stöd. Alla som arbetar med barn och unga kan – om familjen samtycker – initiera och kalla till ett Västbusmöte. Tillsammans med familjen, och utifrån deras behov, beslutar ni vilka som skall kallas.

48 Processkarta – ta fram barnets plan Motivations-arbete Uppföljning Planen avslutas Dokumentera InitiativFörarbeteKallelse Västbus /SIP- möte Samtycke återkallas NEJ SIP NEJ Samtycke JA

49 Västbus - Delaktighet Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP/Västbus-arbetet. Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbetet, även exempelvis vid planering av möten. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. Tänk på att barn kan vara delaktiga på olika sätt.

50 Kontrollera att det finns samtycke från vårdnadshavare och stäm av med familjen vilka som ska kallas. Klargör syftet med mötet redan i kallelsen. Utse någon som för barnets/ungdomens talan om de inte själva deltar på mötet. Fundera på om det behövs ett professionellt förmöte för att t.ex. reda ut ekonomiska frågor eller andra konflikter. Utse mötesledare – Det kan vara den som initierat mötet eller en oberoende part, (till exempel ett nätverkslag eller en kollega). Bestäm vem som dokumenterar, det vill säga ansvarar för att samordnad individuell plan, (SIP), skrivs. Checklista för Västbusmöten finns på www.vgregion.se/vastbuswww.vgregion.se/vastbus Att tänka på inför Västbusmötet

51 Att tänka på under Västbusmötet Checklista för Västbusmöten finns på www.vgregion.se/vastbuswww.vgregion.se/vastbus Beskriv syftet med mötet och klargör att sekretessen bryts. Kort presentationsrunda med klargörande av relationen till barnet/den unge. Beskriv nuläget. Fördela ordet så alla kommer till tals, i synnerhet barnet/familjen. Vilka förbättringar behöver initieras? Formulera brukarfokuserade, tidsatta och mätbara mål. Vem gör vad och när? Mötet dokumenteras i den samordnade individuella planen, samtliga får kopia av denna om ej annat anges. Sekretesshandling! Boka uppföljningsmöte. Motivera i planen om ni inte ska ses igen

52 Den samordnade individuella planen avslutas när målen är uppfyllda, när barnet/ungdomen inte längre har behov av samordnade insatser eller genom att samtycke dras tillbaka. Avslut sker genom ett gemensamt beslut vid uppföljningsmöte och med samtycke av familjen samt den unge. Dokumentera att planen avslutas. Arkivera SIP enligt verksamhetens rutiner. Västbusmöten/SIP - Avslut

53 Gör mer av det som fungerar och mindre av det som inte fungerar. Insatser pågår ibland utan att det gör någon skillnad. Sätt upp små, nåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. Alla måste uppleva fördelar för att vara motiverade att delta. Bestäm smarta mål! (Specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta.) Våga testa och utvärdera. Bättre att göra något än inget. Förändring tar tid! Sätta mål för Västbusmötet Samverkan är ett medel för att uppnå en bättre situation för barnet och familjen. Så hur vet vi om vi gjort nytta för barnet?

54 Västbusmöte - Utvärdera Exempel: Utvärdering av Västbusmöten i Vänersborg visade att det främsta utvecklingsområdet var brukarens brist på delaktighet och inflytande. Det är inte unikt och något vi behöver bli bättre på! Har vi gjort nytta för barnet? Hur kan vi bli bättre? Vill vi bli bättre? Avvikelse?

55 När antagna överenskommelser, riktlinjer och samordnade individuella planer inte följs ska avvikelse göras. Avvikelser rapporteras till närmast ansvarig chef för åtgärd. Skriftlig avvikelserapport enligt rutin till lokal arbetsgrupp Västbus. Rutin för avvikelsehantering – www.samverkanstorget.se Västbusmöte - Avvikelser

56 ” Bra att prata på det här sättet. Första gången vi båda (föräldrar) deltog i ett helt möte tillsammans. ” Alla fick möjlighet att prata och lyssna på varandra, det blev fler infallsvinklar än om jag själv hade pratat med en och en. Brukarröster om Västbusmöte

57 ” Jag trodde inte jag behövde delta på detta möte eftersom jag bara har hand om ”min insats”. Men det visade sig vara enormt värdefullt. Nu förstår jag mycket mer och kan bidra på ett bättre sätt. Det här hade jag inte fått inblick i utan det här mötet. ” Föräldrarna får alla kring bordet samtidigt. Förvaltningschef har klargjort att SIP-möten är prioriterade. Nyttan för mig som yrkesperson

58 Mer om SIP hos SKL/Psynk www.psynk.se www.samverkanstorget.se www.vgregion.se/Vastbus Västbus Arbetsmaterial: Västbus riktlinje Mall Samtycke Mall Kallelse Mall SIP Mall Avvikelser Checklista för Västbusmöte Information till familjen Hittar du i Verktygslådan på samverkanstorget och på regionens Västbussida Arbetsmaterial och mer information

59 Har ni frågor, synpunkter eller funderingar? Hör av er till mig! namn.namnsson@mailadress.se namn.namnsson@mailadress.se