Medicinering vid hjärnskador svårigheter och utmaningar:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Läkemedelssymboler i Cosmic
Advertisements

Delirium – konfusion - förvirring
BPSD Definition BPSD Vad beror BPSD på? Hur bedömer man BPSD?
Delaktighet i ett patientperspektiv. Bakgrund •Resultat patientenkät 2011 –25% kände sig inte delaktiga –25-40% var inte nöjda med information om sjukdom.
Läkemedel och graviditet
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Parkinson och demens Jens Berggren Leg. Psykolog
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Kris och psykiskt trauma - sjukgymnastiska perspektiv
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Skolbarn i sex till tolv årsålder behöver tio till elva timmars sömn.
SBU:s rapport Blödande magsår
Beroende och den växande hjärnan
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Internationella Strokedagen 10/5-2007
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Adherence Vad är det?.
Copingstrategier Strategier vi tillämpar för att bemästra de påfrestningar som drabbar oss.
Rekommendationer efter workshop april 2008
Hantera en kronisk sjukdom
Antihistaminer Anna Zettergren avd. för Farmakologi
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
Biologiska behandlingsmetoder inom psykiatrin
SMÄRTA OCH DEMENS
Ebixa Ebixa memantin ATC-kod: N06DX01 Godkänd:
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Vad är bipolär sjukdom ? Symptom Diagnostik Behandling
Lewy body demens och Parkinsondemens
Schizofreni och andra kroniska psykossjukdomar
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Schizofreni (kluvet sinne)
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Värksamma medel Må bra utan piller Jönköping Värnamo Eksjö
Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom
Uppföljning av nationella riktlinjer för förmaksflimmer via audit
Äldrepsykiatri/Minnesmottagning
Cancerrehabiliteringsprocessen
SBU-rapport Behandling av depression hos äldre Medicinsk grupp Äldre
Marie Hultén Demenssköterska i Mora Författare Utbildar/föreläser Baseboll.
kan man dra av Dunedinstudien?
NADA & Öronakupunktur RFHL Göteborg.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Vaccination mot influensa
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
Lugnande läkemedel Bensodiazepiner Oktober 2015 Anna Petersson.
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Elektroniskt expertstöd – EES Grundutbildning.
Äldre och läkemedel Vad ska man tänka på?. Margit, 84 år Anser sig vara ” i stort sett frisk” Levaxin-subst hypotyreos, gonartros, B12-brist, nydiagnostiserad.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Måste man vara ledsen när man är äldre?
TF-KBT impact of the trauma narrative and treatment length (2011) Deblinger et al
Depression hos barn och ungdomar
Psykiskt funktionsnedsättning
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
VO Ortopedi, Södersjukhuset Radica Karlström, överläkare, geriatriker
Läkemedelsbehandling vid demenssjukdom
Träff 11 Välkomna!.
Träff 13 Välkomna!.
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Susanne Buchmayer Överläkare BUP heldygn, Stockholm
Rapport kvartal Uppföljning av e-dosmålen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Rehabilitering av kognitiv funktion vid Stressrehabiliteringen, NUS
NERVSYSTEMET CNS centrala nervsystemet Hjärna och ryggmärg
Eller varför biter treåringen ?
Presentationens avskrift:

Medicinering vid hjärnskador svårigheter och utmaningar: Märta Lindstedt ÖL Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm

Mediciner- del av läkarrollen i rehabilitering: Hjälpa patienterna att återta kontroll. Minska problem som hindrar rehabilitering Öka möjligheten till att återfå fungerande nätverk.

Vad händer i hjärnan när vi rehabiliterar?

2 huvudsakliga angreppsvinklar: Bottom up-processer: återinlärning av automatiserade processer/ inlärning av nya enkla automatiserade processer. Förändring av hjärnans funktion via att väcka gamla nätverk eller bilda nya enkla. Automatisera! APT –träning. Top-Down processer: Lära in strategier för att hantera nedsättningarna. Resonera sig fram och använda andra delar för kompensation. Förändring av hjärnans funktion genom nyinlärning av beteenden. Mer medvetna processer som vi försöker att automatisera.

Medicinering vid hjärnskador – var står vi idag? Få och dåliga undersökningar. Vår patientgrupp för divergerande det blir svårt för sedvanliga forsknings metoder. Avsaknad av instrument för att tillförlitligt mäta biokemiska och kognitiva förändringar efter hjärnskada Utvärderingsinstrumenten utvärderar inte alltid rätt sak. Finns trots allt en viss koncensus.

Artikel 2007 Läkartidningen: Farmakologiska möjligheter vid hjärnskadebehandling: rätt läkemedelsval kan optimera rehabiliteringsinsatserna Jan Lexell, Märta Lindstedt ,Christer Tengvar, Ann Sörbo I stort stämmer allt ffa.

Grundprinciper: Utesluta annan medicinsk orsak till det symtom som ska behandlas Sätta ut mediciner som kan påverka Smyga in medicinerna! När vi använder mediciner som inte är registrerade för den orsak vi behandlar. Informera patienten muntligt och skriftligt.

Medicinerna vi ska tala om idag: Mediciner man tror påverkar hjärnans läkning positivt. Medicinering man vet påverkar hjärnans läkning negativt. Hur man behandlar symtom som hindrar rehabilitering.

Mediciner man tror påverkar hjärnans läkning: Direkt: SSRI tros öka möjligheten till nybildning av stamceller. Oklart. Amfetamin: Studier som visar bättre restitution och rapporter som visar det motsatta.?????? Progesteron? Cyklosporin A?

Mediciner som hindrar läkning/försvårar läkning. Antiepileptiska Antihypertensiva Lugnande Antipsykotiska

Antihypertensiva och antiepileptiska: Metaprolol: nedsatt hjärtfrekvens, mardrömmar, sexuella dysfunktioner Tegretol, Valproat, Keppra, Fenantoin …. Alla påverkar kognition negativt. Lamotrigin bättre alternativ.

Lugnande : Skillnad subakut och kroniskt: Benzodiazepiner: kognitiv påverkan, akut: paradoxala reaktioner – förvärrad aggressivitet, studier som visat hämning av funktionell cerebral plasticitet och restitution av hjärnskada. Antihistaminer: minska hjärnans läkningsförmåga? Men bättre än benzo. (Lergigan, Atarax) även antikolinerga!

Antipsykotika: Dopaminantagonister: Haldol Ospecifik DA blockad (konventionella neuroleptika): 1.ökad känslighet för biverkningar vid TBI. 2. förknippad med försämrad kognitiv och motorisk restitution. Kognitiva bv, extrapyramidala symtom, hypersalivation,sedation, hypotension, ortostatisk yrsel, konfussion, SIADH Zyprexa ngt bättre, Risperdal samma som Haldol.

Tillstånd som bör behandlas för att stärka förmågan till rehabilitering: Agitation Depression Ångest Sömnstörning Psykos Vakenhetsstörning Dysexecutiv funktion Smärta

Medicinering vid olika tillstånd - beteendestörning:

Viktiga områden för skador som ger agitation och aggressivitet. aretroorbitala frontal cortex aventrala temporallober aamygdala alaterala thalamuskärnor aafferenta/efferenta axonala förbindelser

Neurokemiska korrelat: GABA Serotonin

Medicineringsförslag: Sömnreglering Betablockad SSRI Antiepileptiska mediciner

Övriga mediciner som prövats vid agitation och aggressivitet: SSRI: Remeron: ger god sömn och har snabbast effekt på ångest. Bra lugnande medicin. OBS! kortvarig behandling pga stor risk för viktuppgång! Litium: Äldre artiklar med goda resultat, men svårstyrt och ffa hos hjärnskadade med minnesstörningar!

Ångest och depression: Mycket vanligt. God behandlingseffekt efter förvärvad hjärnskada.

Ångest och depression: Remeron, vid sömnstörning. Kort behandlingstid. SSRI vanliga rekommenderade doser, men i lägre intervall SNRI. Dopaminerga,Voxra FYSISK TRÄNING, aktivitet!

Medicinering av vakenhetsstörning

Multifaktoriellt: Vanligaste symtomet efter förvärvad hjärnskada.

Reglering av vakenhet: Mycket komplex. Områden som är delaktiga Supraopticus RAS Thalamus Basala ganglierna Cerebellum Epifysen Annat: Energiåtgång!! Inflammation??

Rekommenderad behandling av subakut vakenhetsstörning: Amantadin: 50mg startdos, 100x2, 8 veckor. Högre dos mer BV ej mer effekt. Sinemet: 12/50-25/100x3, 8 veckor, OBS! hjärtarytmier. Ingen ide att öka dosen. SSRI: 1x rekommenderad dos, ca 3 månader

Rekommenderad behandling av kronisk vakenhetsstörning Vakenhetsstörning kvar efter 6 månader Modafinil Concerta Ritalina

Amfetaminbehandling: Verkningsmekanism inte helt känd; Metylfenidat ökar koncentration av extracellulärt dopamin och noradrenalin gm presynaptisk upptagningshämning Dextroamfetamin stimulerar frisättning av biogena aminer Metylfenidat kortare halveringstid

Amfetaminbehandling, forts: Studier ffa på Metylfenidat. Nästan alla i senare skede av rehabilitering, då givit klara positiva resultat på vakenhet.( Rönnbäck, Johansson, 2014.) KI: MAO-hämmare (hypertensiva kriser kan uppträda). Hypertyreoidism, svår angina pectoris, hjärtarytmier, allvarlig hypertoni, svår depression, anorexia nervosa, psykotiska symtom eller är suicidbenägna, eftersom läkemedlet kan försämra dessa tillstånd. Känt drogberoende eller alkoholism. Graviditet. 

Sömnstörning: Drabbar nästan alla (27-56% efter TBI) Behandling av stor vikt! Reglera dygnsrytm primärt för rehabilitering. Sanera kaffe, mediciner. Finns andra orsaker? Smärta?? Lugna rutiner, varva ner innan natten

Sömnstörning: Mediciner: Imovane 5mg-7,5mg till natten Stilnoct 5mg-10mg till natten Remeron 15 mg Saroten 10-20mg, mot smärta

Dysexecutiva problem: Hypoaktivitet, passivitet, initiativlöshet, okänslighet Sinemet, enligt tidigare dos. SSRI

Neuropatisk smärta: Gabapentin Saroten Cymbalta

Framtiden? Trötthet, inflammatorisk process?? Behandla akut??? Infektioner: kunna avgöra vilka som riskerar kroniska besvär? Behandla akut?? Akut strokebehandling blir förbättrad och skadorna minskar? Akut trauma finna metoder att hindra den sekundära skadan

Artiklar jag tagit upp: Methylphenidate reduces mental fatigue and improves processing speed in persons suffered a traumatic brain injury. Johansson B, Wentzel AP, Andréll P, Mannheimer C, Rönnbäck L. Brain Inj. 2015 Mar 20:1-8. Trötthet och behandling av 17 patienter. J Neurotrauma. 2014 Jan 15;31(2):135-58. doi: 10.1089/neu.2013.3019. Pharmacotherapy of traumatic brain injury: state of the science and the road forward: report of the Department of Defense Neurotrauma Pharmacology Workgroup. Diaz-Arrastia R1, Kochanek PM, Bergold P, Kenney K, Marx CE, Grimes CJ, Loh LT, Adam LT, Oskvig D, Curley KC, Salzer W. Genomgång av olika substanser främst riktade mot att hindra skada

Gråt inte – Forska!!! Er tur!!!! Tack för uppmärksamheten! Märta Lindstedt 20150519