PALLIATIV VÅRD 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
0HLR Maen Yousef.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Palliativ sedering Bertil Axelsson
Etik i vård och omsorg SOMS1201.
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Palliativregistrets värdegrund
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Viktiga utgångspunkter
AU Digital samverkan LO Process
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
palliativ medicin, pediatrik, geriatrik, infektion etc
Palliativregistrets värdegrund
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Bättre liv för våra äldre
Temat för dagen: HOPP! Ingen människa kan leva i hopplöshet!
Palliativt vårdinnehåll i livets slutskede
Vård.
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Vad menar vi med begreppet behov?
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
Specialiserad och allmän palliativ vård – vad är skillnaden?
PALLIATIV VÅRDFILOSOFI
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Länsdag Palliativ vård
1 Örebro Utbildningsdag UFPo.
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Regionala arbetsgruppen-cancerrehabilitering
Palliativregistrets värdegrund
Två stora regeringsuppdrag till Socialstyrelsen:
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Avgränsningar: vård i livets slutskede, barn,
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Delegering Vem får delegera?
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Stundande natten.
Detta är God Vård
Svenska Palliativregistret
Palliativ vård De fyra hörnstenarna.
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Existentiella frågor i dödens närhet
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) MAS-kompetensutv.dagar 2015 Carita Fallström
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Sjukdomar och besvär.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Äldre personers hälsa och livssituation Konferensen Jämlik hälsa Barbro Westerholm.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Palliativ vård - till alla som behöver Gunnar Eckerdal Överläkare Palliativa teamet i Kungsbacka.
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Agenda Bakgrunden till NVP Erfarenheter från införandet av LCP
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
VO Ortopedi, Södersjukhuset Radica Karlström, överläkare, geriatriker
Bättre liv för sjuka äldre i Dalarna
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
Försäkringsmedicinsk definition
Anhörigstödet i Falkenberg
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Att introducera Nationell vårdplan för palliativ vård (NVP)
Bättre liv för sjuka äldre
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

PALLIATIV VÅRD 1

Det specifika med palliativ vård Målet för vården är ett annat än vi är vana vid. Vi möter en människa i en mycket utsatt situation

DEN ETISKA GRUNDEN 3

Människovärdet - värdighet Alla människor har lika värde – knutet till personen Subjektivt kan vi uppleva olika grader av värdighet upplevelsen av värdighet kan minskas, när man förlorar olika förmågor. Många människor i livets slutskede oroar sig för att förlora sin värdighet Vårdens uppgift att låta människor bevara sin värdighet även i livets slutskede

Etik handlar om relationer Till naturen Till samhället Till det transcendentala Till andra människor

Etikhandlar om relationer Till andra människor Mötet är sanningens ögonblick - hur vi talat till varandra - hur vi matar, bäddar, - tvättar, klär av, klär på - hur vi ger och får information

Vårdens fyra etiska principer Autonomiprincipen Principen att göra gott Principen att inte skada Rättviseprincipen

Autonomi Att förstå Att kunna fatta beslut Att kunna meddela sitt beslut

I vården Om patienten är beslutskapabel ska hen tillfrågas vid varje enskilt behandlingstillfälle I andra hand tillfrågas de närstående, om de känner patientens tidigare inställning I tredje hand får vården bestämma

Patientens rätt Att tacka nej till erbjuden behandling Även att tacka nej till livsuppehållande behandling – redan påbörjad eller ny behandling. Inte att begära behandling – inte heller euthanasi

Om patienten inte önskar mer behandling Edit – 78 år Har en grav njursvikt och behöver dialys Svåra smärtor i båda benen Önskar avbryta dialysen Vad göra?

Ett etiskt ställningstagande Problemet måste formuleras Vilka är fakta? Vilka faktorer är relevanta? Vilka etiska principer vill vi följa?

Normer – vad är en rätt handling? -pliktetik -konsekvensetik Värderingar – vad är gott? Vad är rätt? Vad är värdefullt?

Värdegrund Den palliativ vården bygger på ett palliativt förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan

Värdegrund Prio 1!!! Reflektion över de normer och värderingar som vi har

Värdegrund –palliativt förhållningssätt Närhet - närvaro Helhet Kunskap Empati

Närhet - närvaro Pendling närhet – distans Att ständigt vara nära – risk för utmattningsdepression Att ständigt vara distanserad - upplevs som oengagemang Alltid vara närvarande

Helhet Man måste handskas med 1. Den medicinska delen av sjukdomen 2. Den psykologiska och existentiella delen av sjukdomen 3. Sjukdomens påverkan på olika livsroller både yrkesmässiga och privata

Kunskap Inhämta kunskap om det som är min yrkesroll Uppdatera min kunskap Kontakt med andra

Empati Att kunna uppleva känslan, som patienten upplever, affektiv komponent att kunna förstå patientens tankar och känslor, kognitiv komponent

Att kunna skilja mellan sig och patienten Att kunna besvara patienten på ett adekvat och omtänksamt sätt anpassat till den aktuella situationen

Kännetecknas av helhetssyn på människan Stöder individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut 22

Etisk frågeställning Vad kan vi göra? (Maximal insats) Vad bör vi göra? (Optimal insats)

Viktiga begrepp Respekt Integritet – möjlighet att få vara den man är

Palliativ vård Ordet pallium betyder mantel, kappa Symbol för att orsaken till sjukdomen ej kan tas bort men döljas, täckas över. Eller att vården erbjuder en värmande mantel när livet är kallt och ogästvänligt. 25

Dokument till stöd för palliativ vård 2 statliga utredningar 1979 Vård av döende människor skall ske inom den vanliga sjukvården Bättre utbildning av alla personal som har hand om denna vård 26

Döden angår oss alla – Värdig vård vid livets slut 2001 Palliativ vård bör integreras i all vård i livets slutskede Palliativ vård gäller alla vårdformer och alla diagnoser 27

Vårdprogram Nati0nellt vårdprogram för palliativ vård 2012 -2014 Finns även i en kortversion (Beställs från Regionala cancercentrum i samverkan, regionaltcancercentrum@sll.se) Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen

Nationell vårdplan för palliativ vård och omsorg Utarbetas och provas just nu för att ersätta LCP

Nationellt vårdprogram Samarbete mellan de olika regionala cancercentra Beskriver palliativ vård oberoende av diagnos, ålder, etnicitet bakgrund mm mm Fokus: Palliativ vård i livets slutskede 30

Nationellt kunskapsstöd En gemensam uppfattning om vårdens innehåll Palliativ vård skall ingå i behandlingen för alla kroniska sjukdomar Olika vårdgivare måste samarbeta Närstående har rätt att få stöd Rekommendationer Konsekvenser – rekommendationerna kommer att få betydande organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvård och för socialtjänsten 31

Palliativa registret Kvalitetsregister Alla dödsfall utom de som föranleder rättmedicinsk obduktion anmäls Resultatet publiceras årligen i en årsrapport Lätt att gå in och kolla sina egna resultat (www.palliativ.se)

Prioriteringsbeslut Palliativ vård tillhör högsta prioriteringsgrupp 33

Antal döda i Sverige på ett år Ca 95.000 Av dem dör ca 50 % i särskilt eller ordinärt boende Ca 40 % död på sjukhus Ca 7 % okänt var 34

Av vad dör vi? Vanligaste dödsorsak är hjärt- kärlsjukdomar (ca 50 %) Sedan kommer cancersjukdomar ( ca 25 %) 35

Allmän – specialiserad palliativ vård Allmän palliativ vård ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens inom palliativ vård (Socialstyrelsens termbank). av personal som inte huvudsakligen arbetar med palliativ vård. Ofta ett långt sjukdomsförlopp som går över i en kort sen fas. Det vårdande teamet är det samma som skött vården tidigare 36

Allmän palliativ vård Handlar ofta om människor som förlorat sin autonomi Personal som ger allmän palliativ vård måste kunna få kontakt med specialister i palliativ vård Är den största delen av palliativ vård 37

Specialiserad palliativ vård Ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov och som utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens inom palliativ vård (Socialstyrelsens termbank). Handlar om sjukdomar med svåra symtom, t ex cancer, ALS, KOL, hjärtsvikt mm Kan också handla om svåra psykosociala problem 38

Specialiserad palliativ vård Sköts av ett särskilt team med direktkontakt till andra specialister (algologer, onkologer, kirurger, dietist, sjukgymnast) Skall ge råd och utbildning till dem som sköter den basala palliativa vården 39

Målet i sen palliativ fas är att ge bästa möjliga livskvalitet. Målet i tidig palliativ fas är att fördröja sjukdomen och förlänga livet. Målet i sen palliativ fas är att ge bästa möjliga livskvalitet. 40

Den måste tydliggöras – för patient och närstående samt för personal. Övergången mellan tidig och sen palliativ fas kallas brytpunkt eller brytprocess. Den måste tydliggöras – för patient och närstående samt för personal. 41

Den första brytpunkten – övergång från frisk till sjuk Många olika brytpunkter Oftast inte en punkt utan en process 42

I botten ett medicinskt beslut, som kan vara svårt att fatta Före beslutet måste information inhämtas från teamet Bör förmedlas till patient och närstående av läkare eller ss i brytpunktssamtalet 43

Beslutet skall tydligt dokumenteras liksom hur information givits 44

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT KLARGÖRA BRYTPUNKTEN? Det är viktigt för den sjuke, så att han/hon kan påverka sin situation Det är viktigt för de närstående så att de kan förebreda sig på det som kommer att hända Det är viktigt för oss som vårdare, eftersom vi då har ett gemensamt mål: livskvalitet

Mål Livets slutskede kan därmed bli en värdefull tid och en tid av personlig utveckling.

Palliativ vård WHO 2002 Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. 47

Palliativ vård Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem 48

Definition Lindrar smärta och andra plågsamma symtom Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård 49

Palliativ vård erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rödgivande samtal. befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. 50

Palliativ vård är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsamman med terapier som syftar till att förlänga livet, som cytostatika eller strålbehandling. Palliativ vård omfattar sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hans om plågsamma symtom och komplikationer. 51

Kvalitetskriterier för vård i livets slutskede Patienten är informerad om sin situation Närstående är informerade om patientens situation Patienten är smärtlindrad, VAS används vid smärta Patienten är lindrad från andra symtom

Det finns läkemedel i injektionsform att ge vb för smärtgenombrott, oro, illamående eller andningsbesvär Patienten behöver inte dö ensam Patienten ges möjlighet att dö på den plats hon själv önskar Närstående erbjuds samtal efter dödsfallet