Läsfrämjande – en kunskapsöversikt Om metoder och forskning på det läsfrämjande området

KUNSKAPSÖVERSIKT = en sammanställning av vetenskaplig och/eller erfarenhetsbaserad kunskap inom ett område

Vetenskapligar publikationer (avhandlingar, artiklar, konferenspaper etc.) Sammanställningar av vetenskapliga publikationer; meta-analyser Rapporter och utvärderingar Uppsatser

Kulturrådets definition av Läsfrämjande: göra läsare av läskunniga öppna vägar till litteraturen för den som inte läser öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet

LÄSFRÄMJANDE PÅ BIBLIOTEK ”ett medel vilket som helst genom vilket bibliotekarier uppmuntrar människor att läsa eller vidga sina läshorisonter” (Kinnell & Shepherd)

Läsattityd hänvisar till känslor och föreställningar en individ har gentemot läsning Läsintresse avser preferenser vad gäller genrer, ämnen etc. Läsmotivation hänvisar till de inre tillstånd som får människor att vilja läsa

LÄSFRÄMJANDE öka läsmotivation bredda läsintresse förbättra attityder till läsning - Motsättning mellan de två första?

LUSTLÄSNING läsning som sker av egen vilja, för det egna nöjets eller den egna tillfredsställelsens skull Etablerat begrepp: ”Reading for pleasure” Problem: Reducerar syftet med läsningen till njutning? Ger ett svagt argument för läsning i konkurrens med andra fritidsaktiviteter?

FRI LÄSNING läsning som sker av egen vilja och av eget intresse Effekter av fri läsning (utökad vokabulär, förbättrad skrivförmåga, bättre resultat på lästester, mer positiva attityder till läsning överlag m.m.) Värdet av läsning. Egenvärde och instrumentellt värde. Läsning och social mobilitet Uppåtgående spiral vad gäller läsning: barn som läser mycket förbättrar sin läsförmåga, och barn med god läsförmåga läser mer, vilket ytterligare förbättrar läsförmågan.

VAD MOTIVERAR TILL LÄSNING?* litteraturens upplevda relevans för det egna livet tillgång till ett större läsmaterial generöst med tid till läsning valfrihet i urvalet möjlighet till social interaktion kring det lästa *Kan ställas mot hur det faktiskt ser ut i skolans läsundervisning och arbetet med litteratur på förskolan.

TIDIG LÄSSTIMULANS Family literacy-program Bokgåvor till familjer Bookstart Hembesök Bibliotek och förskola (ex. förskolor med litteraturprofil) Högläsning

LÄSANDE FÖREBILDER Vilka är förebilderna? Läsning och genus Behovet av manliga förebilder

LÄSTIPS OCH BOKPRESENTATIONER Reader’s Advisory Bokprat Filmade bokprat, boktrailers, bokbloggar och andra digitala boktips

SOCIAL LÄSNING = kommunikation läsare emellan om litteratur och läsupplevelser Bokcirklar (IRL och digitala) OBOC (One Book, One Community) Författarbesök

SOMMARLÄSNINGSPROGRAM Summer Learning Loss Läs-och-rapportera Belöningar? Effekten på läsmotivation Effekten på läsförmåga Kravlösa varianter

TILLGÄNGLIGGÖRANDE Biblioteksrummet Bokbestånd på andra platser (ex. arbetsplatsbibliotek, kapprumsbibliotek, mobila bibliotek) Digitala medier

Några slutsatser Börja tidigt (och fortsätt) Identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa Öka tillgången till litteratur oavsett medium Främja social läsning Använd förebilder (i synnerhet manliga) Satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål, i samarbete med skola och bibliotek Betona valfrihet, men uteslut inte nödvändigtvis prestation Arbeta utifrån olika målgruppers identifierade (läs)intressen Uppställ tydliga, genomförbara mål och utvärdera