Kundvalsmodeller Gustaf Kastberg Institutionen för service management, Lunds universitet/Kommunforskning i Västsverige

Olika ingångar Bakgrund – modellernas framväxt och utbredning Designproblem – hur skruvas en modell ihop Dilemman – saker som försvårar skruvandet Erfarenheter – erfarenheter från tre fall

Hierarki Styrning sker med regler (planering och anslag) Kunskap om vad, när och hur krävs Auktoritet en viktig förutsättning Fördelar: skapar enhetlighet och stordriftsfördelar tas tillvara Brister i flexibilitet Informations- och beslutsunderskott

Marknad Osynlig hand styr, konkurrens en viktig komponent Förutsätter flera konsumenter och producenter Information om pris och kvalitet avgörande Fördelar: decentraliserat beslutsfattande och effektivitet Brister i samordning Tillgodoses allas behov?

Hierarki med marknadsinslag Olika modeller Hierarkiska Exempel på modeller: budget, balanced scorecard Karaktär: politikerna fattar beslut om vad, hur och när produktion sker, ingen konkurrens Hierarki med marknadsinslag Exempel på modeller: beställare – utförare, LOU Karaktär: politikerna fattar beslut om vad men inte (kanske lite) hur, konkurrens vid beställning Marknadsmodeller Exempel på modeller: kundvalsmodell, försäkringsmodeller Karaktär: politiker anslår medel och bestämmer om vad som ska produceras (prioriteringar), men inte när och hur, ständig konkurrens

Kundvalsmodeller (check, voucher peng etc.) Separerar brukare, politiker och producenter Resurserna allokeras via brukarnas val ”Vad”, ”när” och ”hur” tas om hand av olika aktörer

Varifrån kommer modellen och varför? Milton Milton Friedman central figur Till Sverige först mot slutet av 80-talet Effektivitets- och rättighetsargumentet Trendigt igen Reaktion på ökad ”intern” komplexitet planering decentralisering marknadisering samverkan 1975 1985 1995 2005

Organisations- eller styrmodell 2005 2007 Målstyrning 79 82 Nyckeltalsjämförelser 70 81 Kvalitetsstyrning 29 35 Balanserade styrkort 24 32 Prestationsfinansiering 20 22 Beställarutförarmodellen 13 Processtyrning 10 25 Kundval 8 11 Resultatenheter 60 59 Balansräkningsenheter 26 23 Privatisering 37 Bolagisering 47 50

Har, har haft, tänker ha (äldreomsorg) Har kundval Har tagit bort kundval Har beslutat om införande Danderyd, Huddinge, Höganäs, Järfälla, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Tyresö och Täby Trosa, Vaxholm, Lund (som hade beslutat men som ändrade sig) Ulricehamn, Ystad och Ängelholm Källa: Kooperativa institutet, 2003, en annan undersökning gjord 2005 visar att det då rörde sig om 18 kommuner (Edebalk 2005).

Ett antal designfrågor:

Drift och finansiering Privat Offentlig taxi friskolor simhall äldrevård Privat Drift Offentlig

Egenregins ansvarsutformning Ekonomistyrningen måste följa kundvalsmodellens principer (resultatansvar eller balansräkningsansvar) Har alla samma uppdrag?

Utformning på peng Hur modellen utformas påverkar friheten: Peng = check störst grad av frihet (ex socialbidrag) Peng = tid/servicekategori något mindre grad av frihet (ex servicetjänster inom omsorgen) Peng = specifik service minst grad av frihet (ex städning) Olika utformning beroende på syftet

Övervakning och uppföljning Hur skall verkställigheten följas upp? Vad skall följas upp? Svårt att mäta kvalitet Transaktionskostnader uppstår som också är svåra att mäta

Några kniviga problem: Marknad som leder till monopol Orättvisa kunder och producenter Varifrån kommer kunder och producenter? Totalkostnadsproblematiken/Svartepetter Särintresse och allmänintresse Stabilitetsproblematiken Utbudsansvaret Därför krävs aktiv styrning (en synlig hand)!

Argument för: Valfrihetsargumentet Demokratiargumentet Effektivitetsargumentet Rättighetsargumentet

Argument mot: Demokratiargumentet Kostnadsargumentet Rättviseargumentet Vinstargumentet

Tre modeller i fokus Tre marknader i fokus Fallstudier Urval -Hemtjänst i Nacka -Mödrahälsovård i Göteborg -Skol- och förskoleverksamhet i Staffanstorp Fallstudier -Intervjuer -Dokument (sammanträdesprotokoll m.m.) Urval -Tre nyanser av kundval, variation beträffande politik, verksamhet, brukare

En hemtjänstmarknad Infördes efter valet 91 En offentlig och flera privata producenter Ersättning utgår för presterad tid i hemmet Nacka - en moderat spetskommun

En marknad för mödrahälsovård Introducerades 1997, efter en försöksperiod En privat och flera offentliga producenter Ett antal olika aktiviteter ger ”pinnar” Ingen uppföljning av prestationer Turbulent organisatorisk överbyggnad

En marknad för skola och förskola Infördes 1993 Ersättningsnivåer anpassade efter ålder Flera offentliga och flera privata, samt grannkommuner Föräldrarna måste aktivt välja Majoritetsskiften

Hur hade det fungerat? Analys frikopplad från ideal – vad kan förväntas av en kundvalsmodell Sex aspekter i fokus: Utbud, aktörer, valfrihet, rättvisa, ekonomi och konkurrens

Så fungerade det: Varför skilde de sig åt? Utbud Aktörer Valfrihet Rättvisa Ekonomi Konkurrens Bra Mindre bra S M N S = Skol- och förskolemarknaden i Staffanstorp N = Hemtjänst-marknaden i Nacka M = Markanden för mödrahälsovård i Göteborg Varför skilde de sig åt?

Utbud Skilde sig åt mellan de tre fallen Flest alternativa i Nacka, minst inom mödrahälsovården Angränsande kommuner som alternativ Utbud måste relateras till efterfrågan

Aktörer/Producenter Från förvaltning till företag Staffanstorp hade gått längst Nacka tillämpande en territoriellt baserad organisation Barnmorskemottagningarna var delar av vårdcentraler organiserade på olika sätt

Valfrihet Ökat i samtliga fall Mellan offentlig och privat och mellan offentlig och offentlig Utbudet avgörande Förmågan hos efterfrågan Vikten av valfrihet betonades olika i de tre fallen

Rättvisa I litteraturen uppmärksammad aspekt Alla skall behandlas lika Undvika russinplockande Kunder valdes bort De offentliga fick dra tyngsta lasset Problematiserades inte i praktiken

Ekonomi Hur påverkas totalkostnaden? Totalkostnadsexpansion i Nacka p.g.a. av dålig budgetföljsamhet Totalkostnadskontroll i Staffanstorp och mödrahälsovården

Konkurrens Central komponent i kundvalsidén Hårdast inom förskolan i Staffanstorp Minst på landsbygden i Nacka Inga försök att locka nya producenter

Så fungerade det: Varför skilde de sig åt? Utbud Aktörer Valfrihet Rättvisa Ekonomi Konkurrens Bra Mindre bra S M N S = Skol- och förskolemarknaden i Staffanstorp N = Hemtjänst-marknaden i Nacka M = Markanden för mödrahälsovård i Göteborg Varför skilde de sig åt?