Riksbanken i globaliseringen 13 november 2009

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
Advertisements

EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
Staten och det civila samhällets organisationer
European Commission Internal Market & Services DG 1 Förändrad revision i Europa: Perspektiv från EU’s kommission Stockholm,10 januari 2012 Paulina Dejmek.
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Papperstiger eller aktör för en bättre världen?
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
EU2020 och det svenska perspektivet
Penning-överföringar mellan banker
Europeiska unionens institutioner
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Riksbanken och finansiell stabilitet
ILOs rekommendation 202 Social Protection Floors
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
EU.
18 november 2011Åsa Ekelund, Avdelningen för finansiell stabilitet Riksbanken i globaliseringen.
Välkommen till information om utvecklingsarbete
2 EU-program för 1 Närmare Europa. →Ungas möjlighet till internationell erfarenhet →Ungas förståelse av kulturer →Unga aktiva medborgare Alternativ utbildning.
Aktuella frågor på EU-nivå
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Hur många människor bor det i EU:s medlemsländer? miljoner miljoner miljoner miljoner.
FN Organisation, utmaningar, problem och nya uppdrag.
1 Geografiska perspektiv på tillväxt spelar roll Politikens fokus; -Hur tas hela landets tillväxtpotential tillvara? Vårt arbete; -Hur ser tillväxtförutsättningarna.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Ungdomspolitiken i Sverige Ansvar nationellt: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdoms- och folkrörelseenheten Ungdomsminister: Nyamko Sabuni.
EU (Europeiska Unionen)
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Det nationella digitala biblioteket
Stöd till Svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning Christian Hansen Europaprogrammen, VINNOVA.
Standarder Standarder styr utvecklingen av produkter och tjänster i samhället Näst efter våra lagar och förordningar är det standarder som reglerar vår.
Internationalisering EU-frågor Internationell strategi.
Sveriges politiska system Parti och ideologi
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Samarbete i det internationella systemet Kapitel 4.
Konjunkturer.
Regionkommittén. Regionkommittén (ReK) är ett rådgivande organ med uppgift att bedöma Europeiska unionens lagstiftning och politik ur ett lokalt och regionalt.
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Finansiell integration i EU Vilken roll spelar FI? Ett anförande vid Bankföreningens seminarium om den nya lagstiftningsprocessen i EU 19 april 2004 Kerstin.
Marknad och politik: makroekonomi
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 30 maj 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Riksbanken i globaliseringen 5 december 2008 Björn Segendorf Internationella sekretariatet.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken?
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 5 september 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 26 augusti 2005.
Behövs det finansiella systemet
Myndigheternas ansvar - marknadskontroll
Riksbanken i globaliseringen 06 november 2007 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Riksbankens internationella arbete Björn Segendorf.
Risker och kriser Finansiell stabilitet
Europa 2020 och Junkers 10 Prioriteringar
Länsstyrelsen roll och uppdrag
Sveriges exportstrategi
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
KOMMUNINVEST Kommuninvest i Sverige AB  Erbjuder krediter/lån och finansiell rådgivning till kommuner, landsting, regioner samt dotterbolag till dessa.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Förändringar i världsekonomin.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Sverige och världsekonomin.
Finansinspektionen Vi övervakar finansmarknaden. Historia.
Om ESMA – European Securities Markets Authority Anna Jegnell Avdelningschef Marknader, Finansinspektionen Stockholm
Pensioner och försäkringar
HANDEL I VÄRLDEN.
EU:s beslutsprocess.
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN MED FÖRDELAR FÖR MEDBORGARNA
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Riksbanken i globaliseringen 13 november 2009 Cecilia Roos Isaksson Internationella sekretariatet

Vad jag ska prata om: Varför Riksbanken arbetar internationellt Hur Riksbankens internationella arbete ser ut Riksbankens mål och strategier för det internationella samarbetet

Varför internationellt arbete? Påverka internationella beslut och diskussioner Förstå konsekvenser för Sverige Lära av andra länders erfarenheter Informella förpliktelser

Kort bakgrund: Historik Centralbankernas roll Viktiga institutioner växer fram 1930-1950 Före Bretton Woods (1930 BIS) Bretton Woods 1944 (IMF, WB) OEEC/OECD 1950-70: En någorlunda fungerande guldmyntfot Vietnamkriget – budgetunderskott i USA Sammanbrott i växelkurssystemet 1971 1970-talet: Två oljekriser – stor utlåning 1980-talet: Skuldkrisen 1990-talet: Avreglering och globaliseringen Euro 1999, 2002

Senaste tidens ökande globalisering Positiva konsekvenser Stark tillväxt, minskad fattigdom Ökad tillgång till kapital Ramar för ekonomisk politik Negativa konsekvenser Många kvar i fattigdom Begränsade valmöjligheter för länder Ökad sårbarhet för kapitalrörelser Finansiella kriser kan spridas

Finansiell stabilitet och penningpolitik

Hur arbetar banken internationellt? Deltagande i internationella organisationer Bilaterala kontakter med andra centralbanker Teknisk assistans Medverkan i konferenser o. dyl.

Formella organisationer BIS Normskapande ”Think tank” Norden Finansiellstabilitet ECBS Brett cb-samarbete. CB Medlemmar 25 50 175 CB + FiD EU Reglering & lag OECD Makroek. diskussioner IMF Global ek. och fin. stab. Övervakning Krediter Teknisk assistans

Internationella valutafonden, IMF 185 medlemmar Uppgifter: Övervaka den globala ekonomiska utvecklingen Årliga examinationer/landanalyser (Art. IV konsultationer) Financial Sector Assessment Programs (FSAP) Utarbetande och kontroll av normer och regler Långivning till länder i kris Mot villkor Finansieras av medlemsländerna Teknisk assistans

IMF & Riksbankens roll Kontaktorgan Deltar i finansiering Riksbanken och Finansdepartementet Delat ansvar - samarbete Policyarbetet Stödja styrelsearbetet IMFC 2 ggr/år (24) Guvenörsstyrelse 1 ggr/år (185) Exekutivdirektörs- Styrelsen (24) Flera ggr/vecka Nord/Balt Organisation

EU:s mål En gemensam marknad En ekonomisk och monetär union Främja: Harmonisk utveckling av näringslivet Hållbar tillväxt ; hänsyn till miljön Ekonomisk konvergens Hög sysselsättning och socialt skydd Höjd levnadsstandard och livskvalitet Ekonomisk och social sammanhållning - solidaritet

EU:s centrala institutioner och uppdrag Rådet Högsta beslutande organ Företräder ländernas regeringar 10 olika sammansättningar Antar EU-lagstiftning (med EP) Europeiska rådet: 4 ggr/år stats- och regeringschefer Riktlinjer för ekonomisk politik Europaparlamentet Direkt folkvalda ledamöter Deltar i lagstiftningsarbetet Godkänner ny kommission Delad makt över budget m. rådet Kommissionen EU:s största institution Tar initiativ och utarbetar ny lagstiftning Sköter budget och förvaltning Ständiga representationens kommittée (Coreper) EU-ambassadörer

EU-samordning på ekonomiska och finansiella området Eurogruppen Euro 16 +ECB+KOM Ekofinrådet EU:s 27 finansministrar (+ ECB +KOM) Informella Ekofin EU:s finansministrar + cb-chefer (+ECB+KOM) Ekonomiska och finansiella kommittén EU:s statssekreterare + vice cb-chefer Kommittén för ekonomisk politik Förberedande underkommittéer

Europeiska centralbankssystemet (ECBS) Medlemmar: ECB + samtliga centralbanker i EU Främja samarbete mellan centralbankerna Granska förutsättningarna för att införa euron i länder utanför euroområdet Eurosystemet Medlemmar: ECB + centralbankerna inom euroområdet Utforma och genomföra penningpolitiken i euroområdet Genomföra valutapolitiken mot omvärlden Inneha och förvalta valutareserver Främja väl fungerande betalningssystem

Euro cb-chef + ECB:s direktion Eurosystemet och ECBS ECB-rådet Euro cb-chef + ECB:s direktion Allmänna rådet EU cb-chef + ECB-chef ECB:s direktion ECB Kommittéer Deltagare från NCB Arbetsgrupper Deltagare från NCB

Internationella regleringsbanken (BIS) och G10 ”Centralbankernas bank” Diskussionsforum Utredningsorgan Samordningsorgan: int. fin. oper. Säte för G10-kommittéer G10 X:tra resurser till IMF (GAB, NAB) Diskussionsforum (CB+FiD) Normskapande Överensk.: guldförsäljning BIS kommittéer Baselkommittéen för banktillsyn Betalnings- och avvecklingssystem Marknader Globala finansiella systemet Legala experter Säkerhet IT Internrevision

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Uppgifter: Medlemmar: Diskussion: ek. pol., strukturpol. & fin. Mark. Prognoser: Ekonomiska & landanalyser 30 länder: Industriländerna + några EME Centralbanker + finansdepartement Aktuella frågor Makroekonomisk utveckling: Globala obalanser Kinas växelkursregim Oljeprisets betydelse för tillväxt Europas låga tillväxt osv…. Finansiella marknader: Allmänt Djupdykningar: Riskkapital Financial education Ägande av börser

Viktiga organisationer där RB INTE är representerad G20 – Group of Twenty Medlemmar: G7+12 EMEs samt EU Uppgifter: Inget formellt mandat. Tagit stor roll i den internationella policydebatten om finanskrisen. Osäkert hur inflytesrikt G20 kommer vara på sikt. FSB – Financial Stability Board Medlemmar: G20 (sedan mars 2009, tidigare bara G7 & Australien) + 5 länder samt internationella organisationer Uppgifter: Bidra till finansiell stabilitet genom informationsutbyten och internationellt samarbete avseende finansiell tillsyn och övervakning

Teknisk assistans (TA) Riksbanken ger teoretisk och praktisk utbildning och rådgivning till utländska myndigheter, främst centralbanker, i mindre utvecklade länder i syfte att stärka deras policyutövning och landets finansiella system. Riksbanken samarbetar med Albanien, Kenya, Uganda, Vietnam och Sri Lanka (vilande)

Internationella sekretariatets roll Samordna och i viss utsträckning bereda direktionsledamöternas deltagande vid internationella möten Stödja direktionen och avdelningarna i deras internationella arbete/kontakter Leda Internationella strategigruppen Sveriges förbindelser med IMF

Profilfrågor Hantera den globala finanskrisen Förebygga och förbättra hanteringen av internationella finansiella kriser Främja effektiviteten i det internationella finansiella systemet Effektivisera centralbankssamarbetet i operativa frågor

Strategi vara selektiv vara proaktiv bedriva en aktiv lobbying samordna agerandet på ett effektivt sätt ha kontinuitet i bemanningen

Summering: Sverige är beroende av omvärlden! Det internationella arbetet är ett viktigt medel för banken – högre måluppfyllelse. Lära, lära ut, påverka analyser och beslut.