Olika effekter av flytande mediebestånd. Flyt eller oflyt? Olika effekter av flytande mediebestånd. I medborgarnas tjänst? Mediestrategiskt arbete på bibliotek. Fortbildningsdag arrangerad av Kultur i Väst och Göteborgs stadsbibliotek., 12 maj, 2015.

Vad flytande bestånd är. Effekter av flytande bestånd. Analys utifrån två utredningar. Orsaker till obalanser. För- och nackdelar för användarna. För- och nackdelar för biblioteken.

Vad är flytande bestånd? En mediestrategisk metod som utgår ifrån hur användarna lånar och lämnar medier inom en avgränsad biblioteksstruktur. Mediet stannar kvar på det bibliotek där det återlämnats, oavsett på vilket bibliotek mediet lånats eller vilket bibliotek som köpt in mediet. Mediet blir kvar på det återlämnade biblioteket tills dess att det lånas av en användare på detta bibliotek eller reserveras och skickas till annat bibliotek för utlån.

Var började flytande bestånd? Tillämpats på bibliotek i Australien sedan 2004. Infördes på Stockholms stadsbibliotek 2008. Infördes på Köpenhamns stadsbibliotek 2009. Infördes inom Helge-biblioteken 2010. Infördes på Folkbiblioteken i Göteborg 2011. Tillämpas idag i enskilda kommuner och inom regionala och kommunövergripande mediesamarbeten.

Vilka medier flyter? Alla medier. Vissa medietyper. Vissa genrer. Enbart vuxenmedier. Både barn- och vuxenmedier. Vissa språk. Nyutgivna titlar.

Varför införs flytande bestånd? Erbjuda användarna ett jämlikt och varierat medieutbud inom en kommun eller ett län/region. Låta medieflödet styras utifrån användarnas behov. Öka användandet av mediebeståndet. Minska den manuella hanteringen av återlämnade medier. Begränsa antalet medietransporter/minimera den tid medier befinner sig under transport mellan bibliotek.

Exemplet Stockholms stadsbibliotek Utredningen omfattade perioden 2007-2010

Hur åstadkomma ett bättre utnyttjande av mediebeståndet? Frågeställningar Hur åstadkomma ett bättre utnyttjande av mediebeståndet? Hur minimera manuell hantering av återlämnade medier? Hur minska transporter och därmed kostnader? Hur variera mediebeståndet på biblioteken? Hur minimera tiden som medierna är på väg?

Utredningens resultat Tydlig ökning utlån av medier som var flytande (deckare, fantasy, ljudböcker, skönlitteratur). Ökningen återfanns på alla bibliotek. Ingen ökning av reservationer generellt, inte heller av flytande medier. Men transporterna ökade – varför? Felskickade medier. Bulken. Böcker för katalogisering. Annat material i transportlådor.

Exempel på faktorer som påverkade flytande bestånd och transporter inom SSB Medarbetare inloggade på fel bibliotek. Andra användarstyrda tjänster infördes samtidigt med flytande bestånd. Färre bokinkast under perioden. Förkortade hämttider för reservationer. Lokala avvikelser från gemensamma riktlinjer/policyn.

Exemplet Folkbiblioteken i Göteborg Utredningen omfattade perioden 2011-2013

Frågeställningar Beskriva för- och nackdelar med flytande bestånd på Folkbiblioteken i Göteborg utifrån målsättningarna att: Alla medier ska vara tillgängliga för alla invånare, oavsett vilket bibliotek som köpt mediet. Medieflödet ska styras av användarna. Transporterna ska vara kontrollerbara.

Utredningens resultat Alla medier var tillgängliga för alla invånare oavsett vilket bibliotek som köpt mediet. Utbudet ökade, men graden av tillgänglighet varierade. Medieflödet styrdes i hög grad av användarna, vilket i sin tur ledde till obalanser i flödet. Exemplet 300m². Flytande bestånd hade ingen större påverkan på transporterna.

Exempel på faktorer som påverkade flytande bestånd i Göteborg Stadsbiblioteket stängdes för om- och tillbyggnad. Ersattes delvis med en tillfälliga biblioteksstruktur. Successivt utökat flytande bestånd. Lokala avvikelser från gemensamma riktlinjer/policyn. Omorganisation av Göteborgs stad med färre stadsdelsnämnder. Effekter för biblioteken var bl.a en centralisering av medieanslagen och en gemensam inköpsmodell för vissa medietyper.

Varför uppstår obalanser i flytande bestånd?

Det är en användarstyrd metod för mediecirkulation. Förväntningar och förförståelse. Biblioteksinterna aspekter. Faktiska orsaker.

Användarstyrd metod Balans = utlån och återlämning av ett medie på samma bibliotek. Obalans = utlån på ett bibliotek och återlämning på ett annat = flytande bestånd. Användarna reglerar obalansen genom att reservera medier till ett visst bibliotek. Biblioteken reglerar obalansen genom att skicka medier (bulken) till olika bibliotek.

Förväntningar och förförståelse Det lokala biblioteksperspektivet: Vilka effekter får metoden för enskilda, lokala användare? Det övergripande biblioteksperspektivet: Vilka effekter får metoden utifrån ett mediestrategiskt perspektiv?

Biblioteksinterna aspekter Förändringar av biblioteksstrukturen. Förändringar i tillgänglighet och öppettider. Nya arbetssätt. Nya tjänster. Förändrade servicenivåer.

Faktiska orsaker

Användarna Lämnar tillbaka medier på bibliotek som har inkast eller generösa öppettider. Reserverar i nivå med vad som är tillåtet t.ex. 10 samtidiga reservationer. Avstår/glömmer att hämta ut reservationer. Hinner inte hämta ut reserverade medier p.g.a. korta hämttider och lång postgång. Svårt att uttyda medietyp i katalogen. Reserverar ”fel” medie, vilket genererar ny reservation.

Biblioteken Olika tillämpning av gemensamma principer för: - inköp och lånetider. - hantera bulken. - ta ut plocklistor. - gallra medier. - märkning av genrer och teman. Otillräcklig kunskap om vad flytande bestånd bidrar till och vilka effekter lokala avvikelser får för helheten.

Systemteknisk infrastruktur Systemet reserverar exemplar på annat bibliotek oavsett vad som är geografiskt närmast. Begränsat antal placeringskoder. Vid utskrift av plocklistor känner systemet inte av vilka titlar som finns på det aktuella biblioteket. Olika reservationsköer. Otydligt gränssnitt mot användarna.

För- och nackdelar för användarna.

Ökad variation i det lokala bibliotekets medieutbud. Ökad tillgänglighet genom att själv kunna välja bibliotek för såväl utlåning som återlämning. Svårt att orientera sig i utbudet p.g.a olika märkning av genrer, teman, åldrar o.s.v. Kan medföra ökat behov av att reservera enskilda titlar. Medier på annat språk än svenska cirkulerar mindre jmf med andra flytande mediekategorier. Barnens medieutbud och möjligheter att reservera?

För- och nackdelar för det lokala biblioteket

Ökad variation av medieutbud på biblioteket. Fler användare mer nöjda med lokala medieutbudet. Trångt i hyllorna. Sällan nya titlar på hyllan. Det fysiska medieutbudet utarmas. Svårt att hålla ihop titlar som ingår i serier. Svårt att få överblick över vilka titlar som köpts in lokalt. Rörigt p.g.a. olika genremärkning av medier. Kan utveckla ett protektionistiskt synsätt mellan bibliotek. Flytande medier en förevändning att avstå lokala inköp?

Sammanfattning

Användarstyrda tjänster styrs av enskilda användares val och preferenser. Att medier inte finns på det lokala biblioteket kan bero på att de är utlånade. Flytande bestånd styrs i högre grad av var medier återlämnas, inte var de lånas. Återlämning styrs av bibliotekens öppettider och om det finns bokinkast. Reservationer styrs av bibliotekens öppettider. Antal samtidiga reservationer och hämttider bidrar på olika sätt till ökade/minskade obalanser.

Flytande bestånd löser inte allt Flytande bestånd löser inte allt! Ökad spridning och användning av medier på andra språk än svenska kräver fler insatser av biblioteken än flytande bestånd. Det totala utbudet medier samt principer för inköp påverkar balanser/obalanser i flytande bestånd. Skapa en gemensam målbild för vems medier vilka användare har rätt till. Flytande bestånd är inte ett eget, slutet kretslopp, utan påverkas av olika faktorer runt omkring. Ansvarstagande - samordning - kommunikation!