Äppelhyllevardag Folkbibliotekens arbete med tillgängliga medier för barn MTM:s rapporter nr 3 Av Lisa Börjesson.

En presentation över ämnet: "Äppelhyllevardag Folkbibliotekens arbete med tillgängliga medier för barn MTM:s rapporter nr 3 Av Lisa Börjesson."— Presentationens avskrift:

1 Äppelhyllevardag Folkbibliotekens arbete med tillgängliga medier för barn MTM:s rapporter nr 3 Av Lisa Börjesson

2 Bakgrund Flera kvantitativa undersökningar har gjorts (se BBL 2006:1, BBL 2010:8) Bibliotek med Äppelhylla ökat från 44 % till 65 % Mest utlånat material var talböcker, följt av ”tecken som stöd” (TAKK) Behov enligt undersökningarna: marknadsföringsstöd MTM-rapport: Talande böcker och läsande barn (2013)

3 Kärnhusgruppen Arbetsgrupp på MTM för Äppelhyllefrågor ledd av Jenny Nilsson (vilande just nu) Såg ett behov av fördjupad kunskap om hur Äppelhyllan fungerar Kärnhusgruppen initierade en kvantitativ undersökning 2013

4 Genomförande Kärnhusgruppen formulerade en uppsättning öppna frågor Totalt gjordes 6 djupintervjuer i tre län (Västernorrland, Halland, Västra Götaland) Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan av MTM Analyserades av Lisa Börjesson, doktorand på ABM-inst i Uppsala, som även skrev rapporten

5 Utgångspunkter Ur Rydsjö, Hultgren & Limberg: Barnet, platsen, tiden (2010) Äppelhyllan som plats Varande Lärande Görande Barnperspektiv/barns perspektiv

6 Planering, ansvar, uppföljning Äppelhyllan nämns oftast inte i biblioteksplanen Ansvaret ingår i ett generellt barnbiblioteksuppdrag – inte uttalat Inget samarbete med talboksbibliotekarier Uppföljningen inte utvecklad

7 Äppelhyllevardag Inköp, katalogisering, skyltning, gallring Info från MTM, SPSM samt privata förlag Egen nedladdning – praktiskt arbete och marknadsföring (skulle vilja göra mer) Talböcker i plastfodral gallras Kontakt med personalgrupper, främst specialpedagoger Kontakt med intresseorganisationer

8 Placering i rummet Medvetet framträdande plats Ibland problem med låneregler Brist på material (och ibland hyllmeter) Material FÖR och OM målgruppen Markerande/informerande skyltning – vissa brister (följande bilder är exempel på detta):

9 Markerande

10

11

12

13 Information om hyllan Missnöjd med Äppelhyllan = mindre marknadsföring Få ”evenemang” Digitalt: webb, nyhetsbrev, skolans intranät (ibland svår att hitta på bibliotekens hemsidor) Lärarkonferenser, föräldramöten Studenter med behov av facklitteratur

14 Hur öka spridningen? Analysera låntagarnas behov Speciallärare och logopeder nyckelpersoner Klassbesök Lättläst/Bok och talbok på ”vanlig” hylla i de flesta fall, ev med äppelmärkning Korta produktionstiden!

15 Resultat Lite av ett dåligt samvete för många… Genomtänkt placering – dock olika målgrupper olika behov (allt passar inte i samma hylla!) Kontakten med förmedlarna avgörande Utveckla hyllan till en plats för de vuxna förmedlarna – information och exempel på utbudet?

16 Framgångsfaktorer Etablerat koncept Medvetenhet om bibliotekets uppdrag Stöd från nationell nivå Regional gemenskap Regionalt stöd med fortbildning, planering, uppföljning Utvecklingsprojekt

17 Medveten biblioteksledare Uppdraget tydligt definierat Delat ansvar Strategiskt tänkande – formulerade mål Definiera målgrupperna Äppelhylla = en arbetsmetod mer än en hylla Informera även om inte hyllan är perfekt!

18 Vidare frågor Äppelhylla kontra äppelservice? Kunskap om användargruppen behövs Inblick i de äldre barnens läsvärldar och behov önskvärt – täcka övergången från barn till vuxen

19 ”Uräpplet” av Tomas Skimutis - finns i Sambiblioteket Härnösand. Eva Nordlinder, Länsbiblioteket Västernorrland eva.nordlinder@ylb.se