Susanne Fredén och Karin Kauppi SNAckis- Systematiskt Nutritionsarbete på Ackis Susanne Fredén och Karin Kauppi

Helhetsgrepp om nutritionen Två sidor av samma mynt! Viktigt för patienter på sjukhus!

Sjukdomsbördan i Sverige Ohälsosamma matvanor Hypertoni Högt body-mass index Rökning Fysisk inaktivitet Högt fasteblodsocker Högt totalkolesterol Alkohol Arbetsskador Narkotika De patienter som har ohälsosamma matvanor är de som löper störst risk för kronisk sjukdom. Personer med kronisk sjukdom (äldre) är de som löper risk för undernäring. Dåliga matvanor och måltidsrutiner bäddar för ett dåligt utgångsläge för nutritionsstatus vid akut sjukdom. Källa: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME)

Förtydligat krav på information. Patientlagen 3 kap. Information 1 § Patienten ska få information om: 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Vårdgivarens ansvar enligt 2b § HSL medför en skyldighet att organisera verksamheten så att kravet på fullgod information kan upprätthållas. Ett gemensamt ansvar mellan vårdgivaren/verksamhetschefen, hemlandstinget och vårdlandstinget att försäkra sig om att patienten blivit informerad.

Styrande dokument och rekommendationer Socialstyrelsens föreskrift undernäring Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder SLVs rekommendation om måltider på sjukhus Vårdavtal och styrkort Handlingsplan nutrition Kunskapsunderlag i kvalitetshandboken: Organisation nutrition Kvalitetsindikatorer Undernäring Hälsosamma matvanor På gång: Övervikt Barn Enteral nutrition Särnär Nutrition vid operation

Nutrition - Vårdavtal (VAL 2015) Målrelaterad ersättning Säker hälso- & sjukvård Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten och handlingsplanerna från senaste patientsäkerhetsberättelsen. 2. Redovisning av resultatet från Dagen nutrition 3.- 5. Punktprevalensmätningar trycksår, smärta och patientsäkerhetskulturmätningar (5 miljoner punkt 5) Vi syr ihop föreskriften om god nutrtionsvård Två sidor av samma mynt Kompletterar malnutrtionsceeningen

Hälsoinriktad hälso - & sjukvård 1. ”Redovisa antal enheter per verksamhetsområde som infört ett systematiskt arbetssätt för riskbedömning av malnutrition enligt SoS vägledning näring för god vård och omsorg och systematiskt arbetssätt kring ohälsosamma matvanor enligt SoS nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.” (4 miljoner) om minst 20 % av enheterna riskbedömmer 2. Antal patienter som får frågor om matvanor 3. Antal patienter med ohälsosamma matvanor (0-4 p) 4. Antal patienter som får enkla råd om hälsosamma matvanor 5. Antal patienter som får rådgivande samtal om hälsosamma matvanor 6. Antal patienter som får kvalificerat rådgivande samtal om hälsosamma matvanor (dietistkontakt)

”Aktörer och medel” Sjukhusledning Nutritionsrådet Klinisk nutrition Nutritionsansvariga sjuksköterskor Utbildning för personalen Pingpong utbildningar Dokumentation och utdata rapporter Verksamhetsutvecklare och HFS

Nutritionsvårdsprocessen

Bedömning av risk för undernäring Under status info insamling ssk BMI utanför normalgräns <20 om pat. är <70 år <22 om pat. Är ≥70 år ≥30 oavsett ålder Ätproblem: Kan du äta som vanligt? Har matintaget minskat? T.ex. aptit, matsmältningsproblem, tugg eller sväljsvårigheter Ofrivillig viktförändring/viktförlust Stabil vikt Ofrivillig viktnedgång Ofrivillig viktuppgång Ej möjligt att bedöma Räcker med ja på ett av ovanstående för att sätta risk. Enbart ett lågt BMI utan viktförlust och/eller ätsvårigheter behöver inte betyda undernäring.

Matvanefrågor Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotsaker? Två gånger per dag eller oftare 3 p En gång per dag 2 p Några gånger i veckan 1 p En gång i veckan eller mer sällan 0 p 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två gånger per dag eller oftare 3 p En gång per dag 2 p Några gånger i veckan 1 p En gång i veckan eller mer sällan 0 p

Matvanefrågor 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt? Tre gånger i veckan eller oftare 3 p Två gånger i veckan eller oftare 2 p En gång i veckan 1 p Några gånger i månaden eller mer sällan 0 p 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två ggr/dag eller oftare 0 p Dagligen 1 p Några gånger i veckan 2 p En gång i veckan eller mer sällan 3 p

Matvanefrågor 5. Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Kostindex 9-12 p = följer i stort rekommendationerna (10 %) 0-4 p = betydande ohälsosamma matvanor (20 %) Frukost ingår inte i kostindexet Indikerar behov av extra uppmärksamhet ihop med låga poäng och samtidig övervikt/fetma Matintaget bygger på en komplexitet som gör att enskilda kostfaktorer inte kan värderas separat. En enkel riskvärdering bör bygga på sammantagen riskvärdering av samtliga frågor. Särskild uppmärksamhet till de med låga poäng, sällan frukost och samtidig övervikt/fetma. Frukostfrågan ingår inte i indexet eftersom den frågan är av annan karaktär. De första avser frekvens aav olikaintag, frukostfrågan har mer med tidpunkt att göra. Frekvens om frukost adderar ytterligare en dimension av matvanorna. Frekvent frukostätande kan leda till minskat överätande under dagen och till att man väljer mindre energität mat resten av dagen. Indikerar också förmåga att planera matvanorna.

Patientsäkerhet och kvalitetssäkring Implementera kunskapsunderlag Dokumentera enhetligt Återkoppla resultat av utdata till verksamheterna Stödja förbättringsarbete Utbilda personal Lokala rutiner och flöden - vem, när & hur?