Vad är det och hur fungerar det? Exogena processer Vad är det och hur fungerar det?

Innehåll Mål att arbeta mot och introduktion. Genomgång av olika begrepp kopplade till exogena processer. Särskilt fokus på fluviala processer. Presentation av övning

Kursplan – Geografi A Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall kunna analysera och förstå rumsliga strukturer och processer med hjälp av geografiska teorier och modeller ha kunskap om geo-biosfärens olika delar, såsom berggrund och jordar, vatten och luft, vegetation och topografi, som förutsättningar för människans verksamhet kunna redovisa och förstå endogena och exogena processer och hur dessa processer ger upphov till skilda typer av naturlandskap kunna redovisa, analysera och förstå lokala, regionala och globala klimatförhållanden, klimatvariationer och klimatförändringar samt beskriva orsaker till och konsekvenser av naturkatastrofer förstå innebörden av ändliga respektive förnybara naturresurser och kretslopp kunna jämföra och värdera olika alternativ för resursanvändning och resurshushållning samt förstå konsekvenserna av olika ställningstaganden och sätt att agera kunna redovisa och analysera faktorer som kan leda till miljöförstöring av mark, luft och vatten ha kännedom om faktorer som påverkar produktionens och konsumtionens lokalisering och hur detta leder till handel, kommunikationer och kontakter mellan områden förstå hur tekniska och ekonomiska drivkrafter inom näringslivet påverkat och påverkar lokal, regional och global arbetsfördelning och därmed sysselsättning och levnadsvillkor i olika områden kunna analysera och diskutera samband mellan befolkningsfördelningar, ökad resursförbrukning och omvandlingen av landskapet och se konsekvenserna därav för miljö och levnadsvillkor i olika områden kunna samla in, bedöma, bearbeta och presentera geografisk information från kartor, databaser, flyg- och satellitbilder, genom mätningar och iakttagelser i fält, i laboratorier och på exkursioner samt ha kunskaper om geografiska informationssystem (GIS). Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Eleven redogör för rumsliga strukturer och samband med hjälp av modeller och centrala begrepp. Eleven förklarar bakgrunden till skilda klimat och till olika typer av natur- och kulturlandskap. Eleven visar med exempel på samband mellan ökad resursförbrukning, omvandling av landskapet och miljöpåverkan och reflekterar över långsiktiga konsekvenser därav. Eleven redogör för hur några viktiga faktorer och drivkrafter påverkar näringslivets rumsliga struktur. Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven arbetar med modeller och visar på samband i natur och samhälle. Eleven redogör för hur människors verksamheter på olika sätt påverkar naturgivna förhållanden och processer lokalt och globalt. Eleven analyserar lokala eller regionala lokaliserings- och sysselsättningsfrågor med hjälp av geografiska informationssystem. Eleven analyserar och diskuterar samband mellan förhållanden och förändringar lokalt, regionalt och globalt vad gäller resurs- och miljöfrågor. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven använder teorier och modeller i eget arbete, bedömer tillförlitligheten i olika källor och material och formulerar sig på ett vetenskapligt strukturerat sätt. Eleven analyserar samspelet mellan flera faktorer såsom naturgivna förutsättningar, befolkningsförändringar, ekonomiska aktiviteter och resursförbrukning och använder vanliga geografiska begrepp. Eleven redogör för och diskuterar olika tolkningar av bakgrunden till storskaliga miljöproblem. Eleven analyserar olika alternativ för resursanvändning och konsekvenserna därav i olika områden och för olika invånarkategorier. kunna redovisa och förstå endogena och exogena processer och hur dessa processer ger upphov till skilda typer av naturlandskap

Ordförklaringar Jordytans yttre terrängformande processer. Exogena processer  Naturlandskap Jordytans yttre terrängformande processer. Landskap enbart format av naturen (av de endogena och/eller exogena processerna). OBS! Naturlandskap finns egentligen inte längre… … människan påverkar hela jorden. Endogena processer  Jordytans inre terrängformande processer.

Undervisningsmål Tolkning kunna redovisa och förstå endogena och exogena processer och hur dessa processer ger upphov till skilda typer av naturlandskap Efter slutförande av arbetsområdet (exogena processer) skall eleven kunna redogöra för huvudskillnaden mellan de endogena och de exogena processerna kunna redogöra för en grundläggande basindelning av de exogena processerna. ha fått se exempel på ett flertal landformer och fått förklaringar på hur dessa uppkommit kunna namnge eller peka ut, samt kunna ge en enkel förklaring till uppkomsten av, följande spår i naturen: Delta, flodplan, meandrande flodmönster, flätat flodmönster

Krafterna samverkar Endogena processer Exogena processer Landskapet formas och omformas genom BÅDA processerna/krafterna. Endogena processer är uppbyggande medan Exogena processer är nednötande.

Begreppskarta Exogena processer (denudation) Vittring Mekanisk Kemisk Sluttningsprocesser Massrörelser Ytavspolning Erosionsprocesser Fluviala processer (vattendrag) Eoliska processer (vind) Kustprocesser (vågor och havsströmmar) Glaciala processer (glaciäris) Begreppskarta (Fritt efter Karl-Erik Perhans kompendium Exogena processer)

Vittring Mineral finfördelas men behåller sin kemiska sammansättning Exogena processer (denudation) Vittring Mekanisk Kemisk Sluttningsprocesser Massrörelser Ytavspolning Erosionsprocesser Fluviala processer (vattendrag) Eoliska processer (vind) Kustprocesser (vågor och havsströmmar) Glaciala processer (glaciäris) Vittring Mekanisk vittring Kemisk vittring Mineral finfördelas men behåller sin kemiska sammansättning Exempel: Frostsprängning Den kemiska sammansättningen hos mineralet förändras Exempel: Kalkstensvittring

Mekanisk vittring - Frostsprängning

Kemisk vittring – Kalkstensvittring

Karstlandskap

Sluttningsprocesser Tyngdkraften är motorn. Exempel: Skred Bergskred Exogena processer (denudation) Vittring Mekanisk Kemisk Sluttningsprocesser Massrörelser Ytavspolning Erosionsprocesser Fluviala processer (vattendrag) Eoliska processer (vind) Kustprocesser (vågor och havsströmmar) Glaciala processer (glaciäris) Sluttningsprocesser Massrörelser Ytavspolning Tyngdkraften är motorn. Exempel: Skred Bergskred Jordskred Lerskred Ras Vatten som inte hinner infiltrera genom ytan utan rinner av på ytan. Nya vägar. Exempel: Rännilar i sluttningar med löst material

Sluttningsprocesser - Skred

Sluttningsprocesser – Ras

Sluttningsprocesser - Ytavspolning

Erosionsprocesser Erosion Transport Avlagring Exogena processer (denudation) Vittring Mekanisk Kemisk Sluttningsprocesser Massrörelser Ytavspolning Erosionsprocesser Fluviala processer (vattendrag) Eoliska processer (vind) Kustprocesser (vågor och havsströmmar) Glaciala processer (glaciäris) Erosionsprocesser De olika processerna… …kan förklaras likadant Erosion Transport Avlagring Dessa tre fungerar lite olika i de medium som hör till respektive process Namn Medium Fluviala processer Rinnande vatten Eoliska processer Vindar Kustprocesser Vågor och havsströmmar Glaciala processer Glaciäris

Fluviala processer - Erosion

Fluviala processer – Transport/Avlagring: Flätat flodmönster

Fluviala processer – Erosion, transport och avlagring: Meandrande flodmönster i ett flodplan

Fluviala processer – Avlagring: Delta

Eoliska processer

Kustprocesser

Kustprocesser

Glaciala processer – Erosion: Rundhäll

Block transporterat av inlandsisen

Rullstensås

Repetion av viktiga begrepp

Begreppskarta Exogena processer (denudation) Vittring Mekanisk Kemisk Sluttningsprocesser Massrörelser Ytavspolning Erosionsprocesser Fluviala processer (vattendrag) Eoliska processer (vind) Kustprocesser (vågor och havsströmmar) Glaciala processer (glaciäris) Begreppskarta (Fritt efter Karl-Erik Perhans kompendium Exogena processer)

Erosionsprocesser Erosion Transport Avlagring Exogena processer (denudation) Vittring Mekanisk Kemisk Sluttningsprocesser Massrörelser Ytavspolning Erosionsprocesser Fluviala processer (vattendrag) Eoliska processer (vind) Kustprocesser (vågor och havsströmmar) Glaciala processer (glaciäris) Erosionsprocesser De olika processerna… …kan förklaras likadant Erosion Transport Avlagring Dessa tre fungerar lite olika i de medium som hör till respektive process Namn Medium Fluviala processer Rinnande vatten Eoliska processer Vindar Kustprocesser Vågor och havsströmmar Glaciala processer Glaciäris

Övning exogena processer

Syfte Efter slutförande av arbetsområdet (exogena processer) skall eleven […] kunna namnge eller peka ut, samt kunna ge en enkel förklaring till uppkomsten av, följande spår i naturen: Delta, flodplan, meandrande flodmönster, flätat flodmönster (Det fjärde undervisningsmålet för området)

Hur? Leta efter efterfrågade landformer i Google Earth. Skapa tre olika ”platsmärken” för varje landform från olika flodsystem (namnge platsmärkena efter landformerna). Skriv en enkel förklaring till hur respektive landform bildats i rutan för beskrivning (det räcker med en förklaring per landform). Ordna platsmärkena i en mapp (kalla gärna mappen landformer) Spara mappen som en .kmz-fil på lämplig plats (ex. Mina dokument) Maila filen till danfr05@student.lnu.se och charlotte.hakansson@procivitas.se

Hur? - fördjupning Börja med att skapa en mapp. Högerklicka på ”Tillfälliga platser” – ”Lägg till” – ”Mapp” Namnge mappen till ”Landformer” Tryck ”OK”

forts. Skapa ”Platsmärke” Tryck på ikonen med en kartnål En nål dyker upp i mitten av skärmen. Dra den dit du vill ha den. Fyll i namn (ex. Procivitas) Fyll i beskrivning (ex. En fristående gymnasieskola i Växjö) Tryck ”OK”

forts. Spara som .kmz Kontrollera att mappen ”landformer” är markerad. Klicka på ”Arkiv” – ”Spara” – ”spara plats som” Välj plats och döp filen till lämpligt namn.

Hjälpavsnitt i användarhandboken för Google Earth För hjälp med att skapa platsmärken http://earth.google.com/intl/sv/userguide/v4/ug_placemarks.html För hjälp med att hantera platsmärken, ex mapphantering och spara på disk http://earth.google.com/intl/sv/userguide/v4/ug_places.html