Synanamnes Screeningmetod för att hitta synförändringar efter hjärnskada. Märta Berthold-Lindstedt Syngruppen : Märta Berthold-Lindstedt, Kerstin Dillström, Lena Hamelius, Anna Holmqvist, Maria Jakobsson, Eric Lindström. Rehabiliteringsmedicinsk Universitetskliniken Stockholm, Huddingeenheten

Syngruppen vid Hjärnskaderehabilitering öppenvård, Huddinge: Syngrupp som bildades 2010. Utveckla utredning och rehabilitering av synförändringar Hjärnskaderehabilitering för förvärvade hjärnskador i ålder 18-ca 65. Rehabiliteringsmedicinsk utredning och intensiv rehabilitering. Ca 100 patienter/år. Läkardelen av detta arbete bl.a: ”Synanamnesen ”. Intervju vid inskrivning av patienterna och utförs av läkaren. Vi har använt den nu i två år, sammanlagt har vi 170 patienters enkät svar.

Hjärnan använder ca 50 - 70 % av sin kapacitet till att hantera synintryck: Skador på synprocessen finns enligt upprepade undersökningar hos ca 60% av personer med förvärvad hjärnskada Ändå står vi här idag för att utveckla rehabiliteringen!

Patienterna har svårt att ange besvären: Integration av synintryck omedvetna processer Patienten har svårt att förklara eller förstår inte alltid varför det inte fungerar Fråga för att veta: ”Synanamnes”: Paitentintervju med 18 frågor på funktions- och aktivitetsnivå.

Synanamnes: Intervju angående synförändringar efter förvärvad hjärnskada. Kerkhoff, Schaub, Ziel: (1990) ”Die Anamneze zerebral bedingter Sehestörungen” Gunvor Birkeland-Wilhelmsen: Översatt till norska i ”Å se e ikke alltid nok”, (2003) M Jakobsson och L Hamelius: Översatt till svenska samt förenklat svar till ja och nej alternativ, ”Kartläggning av upplevda synproblem och dess påverkan på aktivitetsförmågan efter förvärvad hjärnskada” (2010)

Synanamnes - innehåll: Funktionsnivå: Synfältsstörning, dubbelseende, synfenomen, synskärpa, ljuspåverkan, färgförändringar. Aktivitetsnivå: Ansiktsigenkänning, kunna röra sig i omgivningen, läsning. Allmänna: Märkt förändring? Blivit undersökt av ögonläkare Ortoptist, optiker?

Presentation av patientgruppen: Antal patienter 170 st. Antal män 91 Antal kvinnor 79 Medelålder: 47 år

Sammanfattning av resultat: ”Har du lagt märke till synförändringar efter du blev sjuk?” 63% av patienterna upplever förändrad syn. 91 ja 72 nej, 15 stycken av dessa bedöms trots detta ha förändringar (8 har antingen dubbelseende/synfältsstörning) 6 svarar vet ej, 2 bedöms ha förändringar (1 synfältststörning)

Funktionsnivå: Synfältsstörning och dubbelseende: Synfältstörning; 27% Ingen diagnosgrupp hade mer av dessa störningar än någon annan.

Synförnimmelser/synfenomen efter skada: Suddig syn: 35% Specifika synförnimmelser, ljussken osv , 21% Andra märkliga synupplevelser:14%. (Hallucinationer bl annat.)

Vad är suddigt seende? Synskärpa? Kontrastseende? Accomdationsstörning och bristande koordination. Diagnostisering?

Färgseende – nästan ingen påverkan: 2% upplevde förändringar. (3/170)

Ljusförändringar: Bländning: 35% upplever svårigheter med bländning. Behov av mer ljus generellt: 25% Behov av mer ljus vid läsning: 37%

Bländning ?: Ströljus? Pupillrubbning??? Samband smärta – bländning – duran –Thalamus?? Stroke ger fokala skador som sällan drabbar hjärnhinnorna och strokepatienter hade signifikant mindre problem med bländning än de andra diagnoserna. Del i en ökning av stressreaktioner?? Alerta försvarssystem som övertolkar intryck? Kvinnor hade signifikant mer problem med bländning än män.

Visuospatiala störningar: Ca 20% Svårt att väja eller stöter emot föremål och personer, svårt bedöma djup, svårt gripa efter föremål Här döljs visuospatiala störningar; agnosier, neglect, hemiinattention, visuell uppmärksamhetspåverkan osv… På aktivitetsnivå tar inte synanamnesen upp om det har blivit svårt att hitta i omgivningen.

Aktivitetsnivå – Läsning: 53% upplever förändringar med läsning. Orsak dels av visuella orsaker dels av andra kognitiva nedsättningar. Frågan i ”synanamnesen ” är otydlig. Samhället inriktat på visuell och virtuell kommunikation. Läsning är nödvändigt för arbeten och aktiviteter.

Orsaker till nedsatt läsförmåga: Dubbelseende Synfältsstörning Accomodationsstörningar: Uttröttbarhet i koordination Liten koordinationsrubbning.

Ansiktsigenkänning: 11% uppger svårighet med ansiktsigenkänning. Oklart om alla svar stämmer, frågan ställd så att man ska svara ja om man inte har problem till skillnad mot alla andra frågor. 9% tycker att bekanta ansikten ser annorlunda ut. Handikappande, finns i normalbefolkning.

Synundersökning efter förvärvad hjärnskada: 49 % hade blivit undersökta på något sätt. (83/170) 60/170 varit hos ögonläkare, 13 st hos optiker, 2 hos ortoptist OBS! 19% dubbelseende, 2 har varit hos ortoptist!

Ytterligare undersökningar av det senaste årets 98 patienter: Vi har jämfört synanamnessvaren med andra hjärnskaderelaterade problem. Finns samband mellan upplevda synproblem och : Ångest/depression? (HADS) Visuospatiala och visuella minnesproblem? (tester ur WAIS-4) Läshastighet (läshastighet B ur DLS-materialet) Trötthet? (Mental trötthetsskala. Göteborg) Alla undersökningar gjorda vid utredningen innan rehabiliteringen!

Presentation av patientgruppen: 98 patienter 57 män och 41 kvinnor. Medelålder 47 år.

Undersökning av samband mellan synpåverkan och andra vanliga hjärnskadesymtom i patientgruppen: Följande frågor jämfördes med förekomsten av trötthet/ångest/depression: Upplever du synförändring efter sjukdom/skada? Försämrad läsförmåga? Bländning? Suddigt seende? Starkt samband mellan synförändringar (enligt frågorna ovan) och trötthet, ångest, depression. (Mann-Whitney test, p=0,017-0,001 ) Bländning även signifikans med visuospatiala funktioner. (p= ,035)

Inget samband kunde påvisas mellan: synfältsstörning /dubbelseende och trötthet, ångest, depression. Varför? upplevda synstörningar och visuellt minne/ läshastighet/ visuospatiala funktioner.

Ångestproblem hos Strokepatienter, med eller utan upplevd synförändring: Undersökt med HADS (Hospital Anxiety and Depession Scale): självskattningsinstrument; 0-6 poäng= besvärande ångest, 7-10 poäng= mild till måttlig ångest, >10 poäng= Förekomst av eventuell ångeststörning.

Depression hos strokepatienter med eller utan upplevd synförändring: Undersökt via HADS; 0-6 poäng= ej deprimerad, 7-10 poäng= Nedstämdhet, >10 poäng =risk för depressionstillstånd som kräver läkarbehandling

Mental trötthet hos strokepatienter med eller utan upplevd synförändring: Undersökt med ”Mental Fatigue Scale” (Rönnbäck, Johansson): självskattning 0-13 poäng = ingen eller lätt mental trötthet 14-20 poäng= Måttlig mental trötthet >20 poäng = Svår mental trötthet

Slutsats: Synanamnesen är ett lättanvänt formulär som är mycket användbart vid hjärnskadeutredning. Synanamnesen ökar kvalitén på remisser till ögonklinken, syncentral. Vissa frågor är inte bra; läsfrågan bör utvecklas, ansiktsigenkänning ges ett bättre svarsalternativ och ljusupplevelser slås ihop till en fråga. Med dessa justeringar blir synanamnesen ett mycket användbart instrument för kartläggning av synpåverkan efter hjärnskada.

Slutsats fortsättning: Synstörningar finns hos mer än hälften av alla patienter på en dagvårdsenhet för förvärvade hjärnskador. Synstörningar är en viktig del i utredning och rehabilitering efter dessa skador. Det finns ett klart samband mellan störningar av det visuella systemet och depression/ångest/trötthet. Sambandet är ännu starkare för alla övriga diagnoser utom stroke. Rehabilitering av synstörningar är nödvändigt, men också att samtidigt behandla depression och ångest.

Vad gör vi i syngruppen nu? Använder svar från synanamnes i alla utredningar. Utvecklar en hierarkisk modell för rehabilitering, mer information på vår work-shop Pilotprojekt med ögonträning via ögonstyrd dator, mer information på vår work-shop. Planerar fler projekt………

Tack för uppmärksamheten! Och allt detta kan man se… Märta Lindstedt Överläkare 20121204