Skolutveckling i Gråbo

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
Skola och arbetsliv i samverkan
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Analys av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Kollaskolan
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Exempel utifrån ett antal målområden
Centrala innehåll och kunskapskrav
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Vision 2025 Foto: Hanna Maxstad I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling – för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion,
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Pedagogisk dokumentation
En reviderad läroplan för förskolan
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
SET Social Emotionell Träning
Centrala innehåll och kunskapskrav
Centrala innehåll och kunskapskrav
Entreprenöriellt Lärande _says_schools_kill_creativity.html Hur förbereder vi eleverna att möta en framtid.
Hej och välkomna!.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
Tillgänglighets- uppdraget
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Elevassistenter och det lärande uppdraget
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Läroplansträff fritidshem
Grästorps kommun Skolutveckling = Systematisk Kvalitetsarbete  Att se HELA verksamheten ur ett STRUKTURELLT, SYSTEMATISKT och KULTURELLT perspektiv med.
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Vision och organisation Högskolebiblioteket MDH Lisa Petersen Presentation för Biblioteksrådet
Läroplansträff fritidshem
Mervärden och aha-upplevelser
Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april SIDAN 1.
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Marknadsföring och försäljning
Elevdemokrati i praktiken
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
EN DEL AV VÅRT SAMHÄLLSENGAGEMANG
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
LAVI solution. Utgångspunkter Hur skapar vi förutsättningar att utveckla entreprenöriella förmågor? Läroplanen: Forma eleverna till kritiskt självständigt.
Ulf Blossings 32 levnadsregler för pedagogen, som är viktiga för ett pedagogiskt förhållningssätt. 1.Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Välkomna till styrd helpdesk: Lek
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Välkomna till styrd helpdesk
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Heby kommuns kvalitetspolicy
ANHÖRIGSTÖD.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
KPR april 2018.
IF Friskis&Svettis Kalmar
Presentationens avskrift:

Skolutveckling i Gråbo

Skolan i samhället

Skolan i samhället - hållbar utveckling Gråbos nya skolor skall utbilda klimatmedvetna medborgare i undervisningen vidga hållbarhetsbegreppet till att omfatta inte bara fysisk hållbarhet utan även kulturell och social hållbarhet

Skolan i samhället - hållbar utveckling Gråbos nya skolhus skall präglas av hållbarhetstänkande i alla aspekter, från samhällsbyggnad och lärmiljö till val av byggnadsmaterial och tekniska system i ett samhälleligt hållbarhetsperspektiv planeras för optimerad lokalanvändning planeras så att resurshushållning och kretsloppstänkande blir en naturlig del i det dagliga arbetet

Skolan i samhället - i Gråbo Gråbos nya skolor skall utformas för att stödja barn- och ungdomsplanens vision för Lerums kommun, där barn och ungdomar är ”uppfyllda av en tro på framtiden. De tror på sig själva, vet att de kan och vågar påverka, och tar ansvar för sin och samhällets utveckling” vara en arena för socialt samspel och erbjuda plats för möten och kommunikation i såväl små som stora sammanhang ges tydliga profiler i såväl verksamhet som lokaler, för att gemensamt och i tät samverkan erbjuda barn och unga i Gråbo en så rik lärmiljö som möjligt, där eleverna under sina skolår skall ha möjlighet att ta del av samtliga profiler vara en skola för alla oavsett individuella förutsättningar, genus, kulturell och social bakgrund eller eventuell funktionsnedsättning ses som en samhällsgemensam resurs och planeras för att underlätta användning utöver skolans interna behov samverka med andra aktörer i Gråbo samhälle

Skolan i samhället - trygghet Lärmiljön i Gråbos nya skolor skall skapa en trygg social situation i elevfokuserade arbetslag med storlek väl anpassad för de olika åldergrupperna erbjuda arbetslagen en väl definierad fysisk hemvist där vuxna alltid är närvarande i elevernas miljöer bygga på naturlig kontakt mellan elever och pedagoger under hela arbetsdagen, så att varje elev upplever sig vara sedd av och trygg med flera vuxna underlätta samarbete inom arbetslaget med gemensamt ansvar för alla lagets elever stimulera arbetsformer med tät social samverkan och gemensamt ansvarstagande

Skolan i samhället - arkitektur Gråbos nya skolhus skall utgöra arkitektoniskt värdefulla inslag i samhället, som tydligt signalerar vikten av kunskap och de växandes värde utformas med utgångspunkt i den pedagogiska verksamheten utan att göra avkall på generella arkitektoniska kvalitéer (såsom harmoniska proportioner, siktlinjer, orienterbarhet, utsikt och dagsljusinfall mfl estetiska och funktionella aspekter) erbjuda såväl elever som vuxna arbetstagare en omsorgsfullt utformad arbetsmiljö med goda estetiska kvalitéer byggas med långsiktiga underhållsaspekter vid val av tekniska lösningar och byggnadsmaterial omges av estetiskt ordnad, stimulerande och pedagogiskt användbar utemiljö för alla åldrar och med särskild hänsyn tagen till användare med funktionsnedsättning

Lärmiljön

Lärmiljön - långsiktighet Lärmiljön i Gråbos nya skolor skall präglas av långsiktighet i synen på kunskap, lärande, individuell utveckling och socialt samspel stödja ett pedagogiskt arbete i enlighet med gällande skollag och läroplan, med fokus på stabila, pedagogiska utvecklingsriktningar som med bas i aktuell pedagogisk forskning kan förväntas leva vidare i kommande centrala styrdokument planeras och organiseras för ett hållbart ledarskap, hållbar ekonomi och hållbar social utveckling möta framtida förändringar i elevunderlag, organisation och arbetssätt med generella arkitektoniska kvalitéer, tillåtande lokaler, variation i rumsstorlekar och medvetet planerad ombyggbarhet

Lärmiljön - individen och arbetslaget Lärmiljön i Gråbos nya skolor skall utformas med fokus på individen och arbetslaget ge förutsättningar för varje elev att, i tryggt socialt samspel med andra, lära och utvecklas enligt sina förutsättningar och behov ta fasta på och stimulera lusten att lära och tilliten till den egna förmågan skapa en helhet kring individens skolgång genom att underlätta ålders- och verksamhetsövergripande samarbete inom och mellan arbetslagen Lärmiljön för särskolan skall ingå som en naturlig del i skolans samlade verksamhet kunna omformas med individuellt anpassade lösningar för elever med olika typer av funktionsnedsättning

Lärmiljön - arbetssätt Lärmiljön i Gråbos nya skolor skall ge stöd för olika organisatioriska lösningar, arbetssätt och metoder anpassade till grupper och till enskilda barn och ungdomar underlätta IUP-baserade arbetssätt stimulera varje elev att utveckla metoder för att tillägna sig och använda ny kunskap erbjuda lokaler av olika storlek och karaktär för varierande aktiviteter i varierande gruppsammansättningar stimulera och ge utrymme för praktiska, skapande, sinnliga, fysiska och experimentella aktiviteter parallellt och i samspel med intellektuella aktiviteter erbjuda stimulerande och lättillgängliga pedagogiska uterum

Lärmiljön - arbetssätt Lärmiljön för de tidigare åren skall underlätta samarbete mellanskolarbete och skolbarnomsorg i syfte att skapa en helhet kring barnens växande och lärande utrustas för skapande arbete och lek som väsentliga delar i det aktiva lärandet

Lärmiljön - arbetssätt Lärmiljön för de senare åren skall underlätta ämnesövergripande samarbete inom och mellan arbetslagen innehålla stimulerande och välutrustade rum med estetisk exponering av ämnesrelaterat material ge lärare möjlighet att varva sina roller som mentor, handledare och ämnesexpert stimulera kontakter med kulturliv, näringsliv och andra externa aktörer

Lärmiljön - åldersgruppsanpassning Lärmiljön i Gråbos nya skolor skall utformas och utrustas på ett för åldersgruppen adekvat sätt, men ändå med utrymme för omflyttningar pga varierande elevunderlag utformas med sikte på att elever med ökande ålder och förmåga ska kunna ta allt större ansvar för sitt eget och gruppens arbete erbjuda lokaler och utrustning som medger att elever med ökande ålder och förmåga kan ges utrymme att bestämma hur, var, när och med vad de vill arbeta erbjuda möjlighet för eleverna att med ökande ålder och förmåga vidga såväl sociala sammanhang som fysisk rörelsefrihet

Arbetslagsorganisation

Profilering Definition av profilskola En profil kännetecknas av att skolan har en viss inriktning Inriktningen innebär att varje skola har en specifik ämnesinriktning, gärna i kombination av teoretiska och praktiska ämnen med stöd av speciallokaler Detta innebär en möjlighet till fördjupning i olika ämnen Inriktningen har inte någon påverkan på de arbetssätt som kan utövas i respektive skola. Varför samordnade speciallokaler? Förstärkning av profil Optimering av lokalresurserna Inspirerande ämnesmiljöer med kompetent personal Rikt utrustade och lätt tillgängliga lokaler för praktiskt-estetiskt arbete Samhällsresurs