Finansiell stabilitet 2004:1 2004-06-02. Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kapitel 1.
Advertisements

Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kapitel 1.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Finansiell stabilitet 2009:1
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 19 juni 2013.
Finansiell stabilitet 2003:2. Implicita volatilitetsindex baserat på DAX, OMX och S&P.
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten.
KONJUNKTURLÄGET 20 juni 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning Lågkonjunkturen fortsätter Mest troligt att euron överlever – läget klarnar mot slutet av.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Ekonomirapporten. April 2014
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
De finansiella marknaderna. Statligt stöd från Riksbanken och Riksgälden till finansiella institut på den svenska marknaden Miljarder kronor Källor: Riksbanken.
Finansiell stabilitetsrapport våren Ökad motståndskraft i svenska storbanker.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Finansiella marknader
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finanssektorns stabilitet oktober 2007 Tomas Flodén.
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Finansiell stabilitet 2006:2
Finanssektorns stabilitet Svenska banker har klarat sig förhållandevis bra i finanskrisen Kreditförlusterna cirka 3 miljarder kronor Nedskrivningar.
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Samtliga diagram MakroNytt Diagram 1 BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
Rapportens diagram MakroNytt 1/2013. Diagram 1. BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
KONJUNKTURINSTITUTET
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
Finansiell stabilitetsrapport 2011:2. Bankerna har god motståndskraft.
Risker och kriser Finansiell stabilitet
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken?
Risker och kriser Finansiell stabilitet
Penningpolitisk uppföljning april Svensk ekonomi växer i år och arbetsmarknaden har vänt.
Rapportens diagram MakroNytt Diagram 1. BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
SVERIGES EKONOMI - statistiskt perspektiv Konjunkturseminarium 25 september 2015.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Penningpolitisk uppföljning december Svensk ekonomi bromsar in och inflationstrycket är lågt.
Den Svenska bostadsmarknaden – En bubbla som håller på att spricka?! Oslo 14 oktober, 2015 Mats Wilhelmsson.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Finansiell stabilitet 2/2001
Sammanfattande budskap
Källa: US Department of Commerce
Finansiell stabilitet 2006:1
Källor: SCB och Riksbanken
Presentationens avskrift:

Finansiell stabilitet 2004:

Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning på de finansiella marknaderna Betalningsförmågan hos företagen förbättrats Kommersiella fastighetsmarkanden stabiliserats något, fastighetsbolagen oförändrat god finansiell ställning Skuldsättning i hushållen fortsätter, men betalningsförmågan i hushållssektorn god

Förväntade konkurssannolikheter (EDF) för icke-finansiella i Norden och Tyskland Procent (logaritmisk skala) Källa: Moody´s KMV Diagram 2:10

Samtliga kreditinstituts utlåning till svensk allmänhet, sektorfördelad. Årlig procentuell förändring

Förbättrad motståndskraft i bankerna Ökad lönsamhet och intjäning Stigande aktiemarknader stärkte provisionsnetto och försäkringsrörelser Minskade kostnader bidrog till lönsamhetsförbättringen Låga kreditförluster Givet huvudscenario och marknadsindikatorer ingen markant ökning framöver God kapitalstyrka Lönsamhetsförbättringen innebär att storbankernas förmåga att hantera oväntade påfrestningar stärkts under resultatperioden.

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster (netto) i storbankerna, summerat över fyra kvartal Miljarder kronor, 2004 års priser Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga – en analys på hushållsdata Avdelningen för Finansiell Stabilitet

Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst och hushållens räntekvot Procent Diagram 2:24 Källor: SCB och Riksbanken

Småhuspriser Diagram 2:23 Källor: SCB och Riksbanken

Data och deskriptiv statistik Tillgångar och skulder över olika inkomstklasser 2001

Sårbara hushåll och buffert

Tolerans för stigande kostnader eller inkomstbortfall i inkomstklass 2

Sårbara hushåll och buffert Tolerans för stigande kostnader eller inkomstbortfall i inkomstklass 3

Slutsatser Merparten av skulderna finns i de hushåll med höga marginaler höga inkomster merparten av tillgångarna hushåll utan marginaler, inga lån Hushållen har marginaler mot såväl ränteökningar som ökad arbetslöshet  Inte troligt att hushållen skulle kunna orsaka bankerna sådana förluster i dagsläget att den finansiella stabiliteten skulle vara hotad.