Let´s talk about sex Av socionomen Lisa Av barnmorskan Sussi Av socionom och psykoterapeut Anette

Inledning Anette: Vi jobbar alla tre med samtal i olika former och var rörande överens om att sexlivet i den etablerade parrelationen intresserar oss mycket. Sexlivet varierar från par till par och det vi undrade över är vad som gör att lusten ibland minskar eller försvinner och vad vi som professionella kan göra för att hjälpa paren. I boken Treating Sexual Desire Disorder skriver Sandra R. Leiblum att en av utmaningarna i att arbeta med behandling av sexuella lustproblem är att etiologin är så varierad. Alla av följande aspekter kan bidra till ett minskat sexuellt intresse: Biologiska faktorer – som brist eller obalans av hormoner, obalans i neurotransmittorer, medicinering och deras biverkningar, akut eller kronisk sjukdom Utvecklings faktorer – som brist i sexualkunskap eller tillåtelse att skaffa den; en barndom eller tonårstid märkt av en brist på emotionell, fysisk, verbal bekräftelse eller en brist på ömsinnthet. Psykologiska faktorer – ångest, depression, bristande anknytning, personlighets eller andra psykiatriska problem Interpersonella faktorer – relationsproblem, kränkning, förlust, eller partners sexuella oförmåga Kulturella faktorer – religiösa eller kulturella seder och bruk samt övertygelse om vad som är ett lämpligt och passande sexuellt uppförande Kontextuella faktorer – miljöaspekter som möjligheten till avskildhet, trygghet samt bekvämlighet i omgivningen

Metod Tre patientfall Gemensam nämnare bristande lust och bristande kommunikation. Litteratur Metod Vi har använt oss av tre fall, som har de gemensamma nämnarna att det finns bristande lust och bristande verbal kommunikation. Ett par där kvinnan hade mindre lust än mannen, ett två par där mannen hade mindre lust än kvinnan. Vi har läst relevant svensk och utländsk litteratur och forskning.

Syfte Hjälpa paren i våra tre fall till ett tillfredställande sexliv genom bättre verbal kommunikation Syfte Att ta reda på hur vi kan hjälpa paren i våra tre fall till ett tillfredställande sexliv genom bättre verbal kommunikation.

Frågeställningar Vilka evidensbaserade behandlingsmetoder finns av samtalsbehandling av nedsatt sexuell lust? Utifrån de evidensbaserade metoderna vi hittar, vilka kan vi använda? Hur kan vi hjälpa paren i våra tre fall som har nedsatt sexuell lust och bristande verbal kommunikation? Frågeställningar: Vilka evidensbaserade behandlingsmetoder finns som kan användas vid behandling av icke tillfredsställande sexliv i en parrelation? Fysisk sjukdom föreligger ej. Utifrån de evidensbaserade metoderna vi hittar, vilka kan vi använda? Hur kan vi hjälpa paren i våra tre fall som har nedsatt sexuell lust och bristande verbal kommunikation? Och vi vill redan nu säga att vi inte funnit någon evidensbaserad metod som specifikt har tittat på hur den verbala kommunikationen förbättrar ett pars sexliv.

Bakgrund 1) Våra olika kärleksspråk Skapa kvalitetstid tillsammans Omtänksamma handlingar Kärleksfull fysisk kontakt Uppskattande ord Ge presenter. När vi blir förälskade antar vi att vår partner har exakt samma syn på romantik och talar samma kärleksspråk som vi själva gör. När förälskelsefasen är över och verkligheten gör sig påmind kan problem uppstå. Enligt en författare finns fem olika kärleksspråk: Skapa kvalitetstid tillsammans, Omtänksamma handlingar, Kärleksfull fysisk kontakt, Uppskattande ord, Ge presenter. Under förälskelsen har vi förmåga att använda alla språk, men efter förälskelsen drar vi oss tillbaka till vårt huvudsakliga kärleksspråk (Marshall, 2006).

Bakgrund forts. 2)Varför försvinner intimiteten? Stress Att inte våga vara sårbar Bristande fysisk närhet Oro att såra den andre Fastna i "allt eller inget-träsket" Varför försvinner intimiteten så lätt? En vanlig ursäkt i den moderna livsstilen är stress, men det är bara en del av sanningen. Intimitet består av tre huvudkomponenter: Sårbarhet, bra verbal kommunikation och fysisk närhet. Sårbarheten handlar om att vara öppen och riskera att avslöja någonting om dig själv. Detta är svårt, då vi kan bli sårade, vilket gör att vi bygger upp ett försvar som försäkring mot smärta. Att parterna i relationen tystnar kring sexlivet kan bero på att det finns en oro över att den andre ska bli upprörd. Man censurerar sina behov för att inte riskera att den andre tror, känner eller inser att sexlivet har blivit tråkigt (Marshall, 2006). Efter förälskelsen ses ofta den fysiska närheten som ett förspel till sex, och om den ena inte är på humör för sex (men njuter av beröringen) vill man inte delta. Ganska snart är paret låst i en ”allt eller inget-situation”, där nästan all fysisk närhet är förbjuden – om du inte vill ha samlag (Marshall, 2006). Det finns beskrivet att kvinnor önskade närhet fast de upplevde minskad sexuell lust. Detta innebar att de inte vågade visa kärlek och närhet på grund av risken att deras partner skulle uppfatta det som ett tecken till att de ville ha samlag, vilket fick till följd att kvinnorna avstod från att till exempel kramas (Ahlborg & Strandmark, 2001).

Bakgrund forts. 3)Verbal kommunikation eller ej? Är verbal kommunikation det bästa? Vad kan nackdelarna vara med att prata om allt i sin relation, om en part inte är bekväm med att sätta ord på känslor? Det många författare verkar överens om är att bra verbal kommunikation är nyckeln till ett bra sexliv. En författare uttrycker saken så här: ”Om makarna fritt delar med sig av sina tankar och känslor skapas en stark tillit och ett livskraftigt emotionellt band, vilket gör dem fria att utforska sin sexualitet fullt ut. En förtrolig relation ger ett bra sexliv”. En annan författare, som inte håller med om detta påstående, skriver i sin bok att idealet att berätta allting för varandra skapar inte alltid en harmonisk och äkta förtrolighet. Rätten att få veta allt om sin partner kan skapa en känsla av intrång snarare än en väg till närhet. Om man nekas rätten till en privat frizon kan den förtroliga hållningen snarare bli ett ägande än ett tecken på kärlek. Utan mystik i förhållandet utesluts nya upptäckter, vilket kan vara en dödskyss för sexlivet (Perel, 2006). Perel skriver vidare att män kan använda kroppen som uttrycksmedel istället för verbalitet. Kroppen är vårt första modersmål och för många män är det fortfarande det enda oförstörda språk för närhet som finns. I sexualiteten kan männen få uppleva kroppskontaktens njutning utan att behöva klä sina behov i svåra ord. Det kan läggas stor press på den ickeverbala parten att bli mer pratsam. Ett sätt att visa närhet utan ord är kärleksfulla gester, göra snälla saker, ha gemensamma projekt (Perel, 2006).

Resultat PLISSIT-modellen Permission Limited information Specifik suggestions Intensiv therapy För en bra bedömning och behandling är det viktigt med en sexualanamnes där man tagit hänsyn till bio- psyko- och sociala faktorer. Som ramverk för samtalen kan man använda PLISSIT-modellen och MI. Vi har hittat att PLISSIT-modellen är bra för att avgöra om problemet är sexuellt eller har andra bakomliggande orsaker. P tillåtande hållning första nivån kan alla i hälso och sjukvården använda. Man ser människan och respekterar henne. LI sexualupplysning korrekt information kan hjälpa många människor SS sexualrådgivning IT psykoterapi-sexualterapi

Motiverande samtal Vad är MI? När kan det användas? Vad är syftet med MI? Ett annat bra ramverk för samtalen MI. Motiverande samtal När kan den användas? MI kan användas i alla professionella sammanhang, både i korta och långa samtal där man önskar hjälpa någon till förändring oavsett om det man gör kallas för rådgivning, psykoterapi, behandling, konsultation eller något annat. Metoden är evidensbaserad och ger ett bra stöd till samtalsledaren i de utmaningar som kan finnas i samtalet, exempelvis för att kunna hantera motstånd med ett icke-fördömande och icke-konfrontativt förhållningssätt

Behandlingsformer som kan hjälpa Systemisk terapi Psykodynamisk terapi KBT Sexterapi Mindfulness Systemisk terapi: Har utvecklats ur familjeterapin och riktar sig till par, familjer och grupper Utgår från att problem och lösningar skapas och upprätthålls av de relationer vi har och de sociala sammanhang vi ingår i.Hur vi mår och fungerar beror på våra erfarenheter och upplevelser, i det förflutna och i nuet. Psykodynamisk terapi: En terapiform där man tittar på tidiga mönster, anknytning, psykiska försvar. Man sätter individen i fokus och försöker ta reda på orsaken till att ett problem har uppstått. Det omedvetnas betydelse beaktas.  KBT utgår från att problem formas av hur personen tolkar sina tankar, känslor, beteenden och kroppsliga reaktioner. Genom att kartlägga situationer som känns problematiska och studera dem utifrån vad som händer inom personen kan man hitta nya strategier och förhållningssätt. Sexterapi (om problemet är rent sexuellt) Det yttersta målet för sexterapin är att lära personen att njuta av sex utan negativa tankar, att reducera pressen att ha sex, att ha sex på ett mindre konkurrenspräglat sätt och att lära känna sin egen kropp liksom den andres. Mindfulness handlar om sinnesnärvaro. Genom att vara medvetet närvarande i nuet kan man bli friare att välja hur man vill agera på det som händer i tankar, känslor och kropp i varje ögonblick.

Diskussionsfrågor Vad har ni för erfarenhet av att använda de olika behandlingsmetoderna? Är verbal kommunikation en förutsättning för ett tillfredställande sexliv?