Budget och budgetering

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Processkartläggning.
Advertisements

Kapitel 13, Likviditet.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Företagsekonomi 1 Centralt innehåll
Thomas Westin Kapitel 12-15
Budgetering innebär: Upprättande Genomförande Kontroll av budget.
Att arbeta praktiskt.
BUDGET OCH BUDGETERING
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
Att styra stora projekt Den svenska projektkoden
Föreläsning 1.3 – Företagsmodeller och företagsmål Ekonomistyrningens styrmedel Kursens röda tråd och tentans upplägg (kursens prestationsmätning)
TPYT16 Industriell Ekonomi
Räkenskapsanalys Teoriboken: block 5
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Avdelningar/stödenheter T 1
Reflektioner från föregående vecka
Budgetarbete - enhetschef
Ekonomistyrning Budgetering & Kalkylering
Kapital Varför binder man kapital i företag
Grundläggande redovisning
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Hur går företaget Det måste löna sig.
Välkommen till ESF:s seminarium
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
K16 Aktivitet ger resultat
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Varmt välkommen!. Jag heter... och mina förväntningar...
Ekonomistyrning Kap 26 Ekonomistyrning - budgetering.
Systematiskt kvalitetsarbete i våra kommuner
Budget Företagets planering i siffror
1 Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika ≠ Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen.
Intressententmodellen.
Sista föreläsningen! IndEkEnt, Vt Om betygsgränser tentamen. 5:a = 70 – 80 p 4:a = 55 – 69p 3:a = p Tenta 22:e kl se ING.
Välkommen till Ekonomiutbildning!.
(L 1) Perspektiv på ekonomisk analys
Ekonomisk information och extern redovisning
Ekonomisk information och extern redovisning
Redovisningens kretslopp
Budget och budgetering
BUDGET - EN EKONOMISK PLANERING
Investeringsplan år Investeringsplaner fastställs av Kommunfullmäktige Förvärv Bostadsrätter: 1937tkr 533 tkr Reinvesteringar:87014tkr48948tkr.
Modul 4 Personlig pengaförvaltning. Mål  4.1 Få veta din inställning till pengar  4.2 Identifiera dina inkomstkällor  4.3 Identifiera dina utgifter.
Analyser Budget K16 FÖR2 Styrmedel Nytta eller skada?
Kapitel 15 Budgeten.
Utgift – utbetalning - kostnad
I juni beslut om  Mål, inriktning  Ramar till alla nämnder (en ram för hälso- och sjukvården) I november beslut om  Ramar till sjukvården  Resultat-,
1 Bankaffären Alla lika = alla olika ≠ Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen.
Vad gör Almi?.
PERIODISERING. Periodisering - definition Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen.
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
Budgetering Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal. Konkreta mål kan uttryckas i form av nyckeltal Tex. antal personal per boende.
Räkna ut resultat Intäkter − Kostnader = Resultat.
Likviditetsbudget Oktober November December Inbetalningar
Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal
Intressententmodellen.
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Ekonomiska grundbegrepp
Budget – ekonomisk planering
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Kvalitetspolicy Viacon Production AB
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel 2016
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel
Kontakt med SYLFs kansli Profilmaterial Budget Fackliga kurser
Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet mall kortversion – underlag i annat underlag Datum 2018-XX-XX.
Den här delen i presentationen skall handla om Mätning och mätresultat
Gnosjö kommuns styrmodell
Presentationens avskrift:

Budget och budgetering En budget uttrycker förväntningar och åtaganden för en organisation och dess ekonomiska konsekvenser för en kommande period, vanligtvis ett år. Budgetering innebär uppställande och användning av budget och är en metod för ekonomisk styrning. Budgetering är en process! Prognos (passiv) Planer (aktiv) Programmering (detaljplan) Budget (monetär) Finansiell och icke-finansiell

Budgeteringens roll och syften Budgetens och budgeteringens syften varierar och kan vara en eller flera av följande: Planering Vad som är viktigt! Samordning Få organisationen att dra åt samma håll Resursallokering Fördela resurser där de gör mest nytta Dimensionering Matcha resurser med efterfrågan Ansvarsfördelning ”Yardsticks” för olika ansvarsområden Uppföljning Management by exceptions Kommunikation Dialog och utbyte av idéer Medvetenhet Bild och inblick Målsättning Sätta ribban eller ange vad som ska uppnås Motivation Ta ansvar för sitt åtagande eller sin verksamhet Incitamentsystem Bonus och belöning

Olika slags budgetar – Tre Huvudbudgetar Resultatbudget Intäkter - Kostnader Produkter och enheter Budgeterad balansräkning eller balansbudget Tillgångar, skulder och eget kapital Likviditetsbudget In- och utbetalningar Hur pengar anskaffas, investeras eller används

Delbudgetar Funktionsbudget Projektbudget Investeringsbudget Produktbudget Kund- och försäljningsbudget Resursbudget

Organisatoriska delbudgetar som grund för resultatbudgeten Produktvisa, kvartalsvisa eller både och, t ex i form av en tabell! Marknadsavdelning Resultatbudget Produktionsavdelning Resultatbudget Företagets resultatbudget Serviceavdelning Resultatbudget Forskningsavdelning Kostnadsbudget Staber Kostnadsbudget

Likvida medel påverkas … + Från kunder kontantförsäljning betalda kundfordringar förskott - Till leverantörer kontanta inköp betalda leverantörsskulder Från ägare aktieägartillskott nyemission Till ägare utdelning Till långivare räntor och amorteringar Från långivare lån Till myndigheter skatter och avgifter Likvida medel vid periodens början + inbetalningar - utbetalningar = Likvida medel vid periodens slut

Från delbudgetar till budgeterad balansräkning Försäljningsbudget Inköpsbudget Resultat- budget Varukostnadsbudget Budgeterad balansräkning Omkostnadsbudget Personalbudget Likviditets- budget Investeringsbudget Kapitalbudget

Budget för olika typer av företag Företagstyp Verksamhet Viktiga delbudgetar Handelsföretag Inköp Inköpsbudget Lagerhållning Lagerbudget Försäljning Försäljningsbudget Administration Administrationsbudget Tjänsteföretag Personal Personalbudget (kunskapsföretag) Personalens tid Timbudget Kunskap Utbildningsbudget Försäljning Försäljningsbudget Administration Administrationsbudget Verkstadsföretag Inköp Inköpsbudget Råvaruförråd Lagerbudget Bearbetning Produktionsbudget PIA Lagerbudget Anläggningar Investeringsbudget Färdigvarulager Lagerbudget Affärsomkostnader Admin- o försäljnbudget

Nedbrytningsmetoden (Top down) Ledningen initierar budgeteringsprocessen … Företagsledning Uppställande av mål Förslag till delbudgetar Förslag till huvudbudgetar Stab Uppdelning i delbudgetar Sammanställning av huvudbudget Förslag till delbudgetar Ändringsförslag till överordnad Budgeterare Följer anvisningar Granskning

Nedbrytningsmetoden (Top down) Fördelar + Utgår från helheten innan delarnas huvudbudgetar tas fram + Ledningens syn påverkar utgångspunkten + Delarnas samband poängteras Nackdelar - Auktoritär till sin karaktär - Lämnar ej utrymme för medarbetarnas idéer - Budgeterarna ej tillräckligt involverade och därmed mindre motiverade och ansvariga för konsekvenserna

Uppbyggnadsmetoden (Bottom up) Ledningen utlöser en budgeteringsprocess som växer nerifrån och upp! Företagsledning Förutsättningar, strategier och omvärld Förslag till huvudbudgetar Sammanställning av huvudbudget * Stab Anvisningar Uppställnings av delbudgetar Förslag till delbudgetar * Budgeterare * Remitteringar, granskning och omarbetning

Uppbyggnadsmetoden (Bottom up) Fördelar + Ger utrymme för kreativitet och engagemang + Uppmuntrar till lärande och budgeteringen blir en lärprocess + Ökar lokal motivation och åtagande hos berörda avdelningar Nackdelar - Tidskrävande - Gott internt samarbete på bekostnad av samarbete mellan olika enheter - Risk för ”suboptimering”

Den iterativa metoden (upprepande) Ledningens mål Underordnade enheters lokala förutsättningar Prognos och planer Det som krävs för att få jobbet gjort Nedbrytningsmetod Centraliserad Övergripande kunskap Fåtal involverade Anpassa och förankra förslag Uppifrån och ner Uppbyggnadsmetod Decentraliserad Lokal kunskap Många involverade Många idéer till uttryck Nerifrån och upp Iterativ metod Huvudbudgetar Delbudget Delbudget Delbudget

Budgetering i organisationer Beroendeförhållande mellan enheterna * Lågt i ett konglomerat * Delande på gemensamma resurser försvårar * Seriekopplat beroende i ett flöde * Korsvist beroende, t ex mellan IT-avdelning och personal Budgetperiod * Årsvis * Strax före årsskiftet Budgetuppföljning (avräkningar och avvikelseanalys) * Underlag för nya budgetar (avräkningar från berörda avdelningar) * Underlag för information och diskussion * Analysera avvikelser för åtgärder (budgeterade värden – faktiskt utfall) * Utkräva ansvar för avvikelser av dem som ”äger problemet” * Grund för belöningssystem