Den retoriska arbetsprocessen Dispositio Jag har tidigare gått igenom hur ni kan disponera skolarbeten och argumenterande text, när vi arbetade med historieuppdrag 1, om första kejsaren av Kina. De informationen har ni nytta av även i det här arbetet, så det här blir delvis en repetition, med en fördjupning. 1. Disposition, eller dispitio, som det heter på latin, är en del av den retoriska arbetsprocessen. Den retoriska arbetsprocessen

Konsten att tala eller Konsten att övertala RETORIK Och retorik är Konsten att tala eller Konsten att övertala. Retoriken innehåller en mängt regler och strategier för hur man ska lyckas. Reglerna är tips hur man kan göra.   Jag betonar att du behöver inte följa dem. Du kan skapa ditt eget förhållningssätt. Ta till dig det som passar dig. Den retoriska arbetsprocessen är inte bara för att tala utan gäller i hög grad även när du skriver. Konsten att tala eller Konsten att övertala

I korthet Konsten att övertyga LOGOS övertyga genom att vädja till förnuftet ETOS övertyga genom att skapa förtroende PATOS övertyga genom att vädja till känslan Logos är det du säger Etos är det du gör, hur du säger det Patos är det du får publiken att känna Redan de gamla grekerna… Aristoteles - en av de viktigaste texterna om retorik – de tre sätt att övertyga, som finns att tillgå. Dessa kallade han: etos, logos och patos. Vi använder dem än idag inom retoriken. Att övertyga genom logos går ut på att tala till folks förnuft genom logiska argument. Det är alltså dina fakta. Att övertyga genom etos handlar om att skapa förtroende. Man försöker visa att man är en sympatisk figur och därför bör bli trodd. Man försöker, med andra ord, vara en person du gärna skulle köpa en begagnad bil av. Personligheten – Tillitsskapande – gester, kroppsspråk, hållning – Rösten – dialekt Att övertyga genom patos slutligen, går ut på att tala till folks känslor. Här gäller det att beröra sin publik. Det gör man genom engagemang och trovärdighet. Det gäller att tala till gemensamma bilder och upplevelser. Vädja till olika sinnen. Här fungerar personliga berättelser utmärkt som teknik. Ett bra tal innehåller, en blandning av alla dessa tre.

Talarens uppgift informera, budskapet Docere inspirera, beröra Movere underhålla, behaga Docere Movere Delectare Enligt retoriken är talarens uppgift att: Informera, ditt budskap Inspirera och beröra dem som lyssnare Underhålla dem Vilket på latin heter Docere Movere Delectare Vilket betyder Docere ”Att undervisa” Movere ”Att röra”, härifrån kommer engelskans move Delectare ”Att behaga”

Olika sidor av samma mynt… Docere ≈ Logos Delectare ≈ Etos Movere ≈ Patos Informera fakta - det du säger underhålla förtroende - hur du säger det inspirera känsla – hos publiken Hur du gör för att övertyga och ditt syfte hör samman: 1. Docere hör samman med logos. Så ditt första syfte att informera (docere) uppnår du genom att vädja till dina lyssnares förnuft (logos) med hjälp av logiska argument. Alltså det du säger. 2. Delectare hör samman med etos. Ditt andra syfte att underhålla dina lyssnare uppnår du genom att få dem välvilligt inställda till dig som person och inge förtroende, alltså ditt etos, dvs. hur du säger det. 3.Movere hör samman med ditt patos. Ditt tredje syfte att inspirera och beröra uppnår du genom att försöka få väcka ”en känsla” (patos) hos lyssnaren.

PARTESMODELLEN De retoriska arbetsprocessen – att förbereda text och tal A. Intellectio – Analys av den retoriska situationen   Inventio – Inventera – stoffsamling Disposito – disposition Elocutio – Formulera – språk och stil Memoria – lära in – manus och minnestekniker Actio – framförandet B. Emendatio/Feedbacktio – utvärdera, förbättra Retorikens verktygslåda innehåller massor av strategier, regler, idéer och tips om hur man kan lägga upp ett tal eller en text.   Den retoriska arbetsprocessen kallas för partesmodellen. Den klassiska Partesmodellen består av fem steg, men i modern tid har man lagt till ytterligare två steg. Partes är delarna – tänk byggstenar eller våra verktyg i verktygslådan. Den retoriska arbetsprocessens sju delar: I er redovisning ska ni i arbeta med alla dessa delar.

Intellectio Analys av talsituationen De 6 journalistiska frågorna: Vad, När, Vem, Var, Hur, Varför? Vad (har hänt)? När (hände det)? Vem (gjort eller drabbats av något)? Var (hände det)? Hur (gick det till)? Varför (hände det)? Intellectio När, Var, Hur, Vad, Vem, Varför och med hjälp av Vad?   Att fråga sig själv - Vad är uppgiften? Vad är det vi ska göra? Ex. jag ska informera? Underhålla? Vilka är det som ska lyssna? Etc. Vad vill jag uppnå? Vilket är sammanhanget? När och var ska jag tala? Hjälpmedel? Detta första steg var det ni arbetade med igår. Intellectio är ett bra sätt att komma igång.

Inventio Stoffsamling Frågorna: Vad? När? Var? Vem? Hur? Varför? Brainstorming, ordmoln/kluster, tanke-kartor, listning, böcker, tidningar, nätet… 

 Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument. Denna del ska ni börja med på måndag. Om du känner: ”Jag hittar inget!” Kan vara bra att återigen utgå från de 6 frågorna. Ex. Upplysningen – Vad: en idéströmning. Förnuftstro. Vem: Swift, Defoe, Voltaire och Rousseau. När: 1700-talet. Var: England och Frankrike – spred sig. Varför: vetenskaplig utveckling och politiskt förtryck. Hur: Författare skrev om orättvisor och vetenskapliga framsteg. Vad vill jag uppnå? Vad vill jag att åhörarna ska ta med sig från mitt anförande/text etc.? Bra att tänka på särskilt om man tycker att det är obehagligt att redovisa. Ofta är problemet att man fokuserar för mycket på sig själv. Fokusera istället på dem som lyssnar och tänk istället på: Vad vill de höra?

Dispositio Disposition/Talstruktur: Ge talet en enkel och tydlig struktur Exordium Inledning Narratio Berättelsen Peroratio Sammanfattning (Avslutning) 2. Dispositio: Ett tal, eller en redovisning ska vara som en flygning. Den ska ha en bra start, en behaglig flygning och en bra landning. Starten och landningen(Illustrera fysiskt) Ge talet en enkel och tydlig struktur Exordium – Inledning – en presentation av ämnet Narratio – Själva berättelsen, huvudpunkterna Peroratio – Avslutning/Sammanfattning – även vid korta anföranden. Förenklat kan man tänka så här: Säg vad du ska säga, säg det och avsluta med vad du sagt. På det här sättet får ni med den viktiga röda tråden.

Textens delar Inledning (Bakgrund) Huvudtext Avslutning Det här känner ni igen från vad vi talat om tidigare. Indelningen i: Inledning Huvudtext Avslutning Här kan det ibland vara bra att smyga in en bakgrund, om man inte kan förutsätta att lyssnaren är insatt i ämnet – åter tillbaka till analysfasen - intellectio.

inledningen Syfte: Väcka intresse Skapa förtroende innehållsöversikt Fråga Citat Historia Skapa förtroende innehållsöversikt Inledningen syftar till att: Väcka intresse Det kan man göra genom att ställa frågor: ”har du tänkt på att…” Citat: ger pondus att luta sig mot en tidigare auktorietet, gärna humor Berätta en berättelse Skapa förtroende För dig och det du har att säga innehållsöversikt Ska kortfattat tala om vad din text handlar om

huvudtext Definition Jämförelse – likheter och skillnader Orsaker och följder Stöd genom belägg för (och emot) Klassiska strategier för att bearbeta och utveckla stoffet

trattmodellen det viktigaste först, därefter det näst viktigaste osv. Här kan Trattmodellen som vi talat om tidigare, som är typisk för just nyhetsartiklar. Det viktigaste kommer först, artikeln slutar med det minst viktiga. Så när du har samlat in din information och gjort ditt urval, innan du börjar skriva. Se över din valda information. Sätt en etta vid det du ser som viktigast, en tvåa vid den näst viktigaste etc. Då får du din prio-ordning. Därefter skriver du din artikel utifrån den principen.

Elocutio FORMULERINGSFASEN Välja retoriska grepp ANPASSA till: hörarna syfte situation tidpunkten platsen dig själv – kanske VIKTIGAST! 3. Elocutio: att välja språk och stil. Leka med språket – stilfigurer och formuleringar ANPASSA! Till (och här passar de 6 frågorna igen): Åhörarna – vad vill de höra? Vad vill du väcka för känslor? Talets syfte Situation Tidpunkten platsen Till dig själv – VIKTIGAST!

Memoria Memoreringstekniker: Total memorering Delvis memorering – stolpar Improvisation 4. Memoria: att på ett ändamålsenligt sätt använda manus och presentationstekniska hjälpmedel. Memorering Total memorering – utantill inlärning – kan vara svårt Lättare att plocka ut delar – stolpar. Det kräver att man kan sitt ämne Improvisation – kräver ännu större ämneskunskaper!!! Kanske förefaller mindre viktig när ni ska göra en radiodokumentär då ni kan läsa innan till, men det kan vara bra att träna för att få in ett naturligt flyt och för att undvika att låta som om ni läser innan till.

Actio Framförandet: Rösten (Kroppspråket) Orden 5. Actio: ACTIO – hur du framför ditt budskap   Rösten och orden lika viktiga – ägna därför uppmärksamhet åt båda delarna och inte bara orden. Man brukar säga att kroppsspråket är det viktigaste. Orden 10 %, rösten 10 % och kroppsspråket är 80 %. Om du säger en sak med orden och en annan sak med ditt kroppsspråk, ex. att du säger vad glad jag är att vara här, men står med ”sluten” kropp, armarna i kors och tittar ned i golvet. Litar vi på det kroppen säger. En sak – har ni sett ”Vakna med the voice” på TV5? Då brukar radiopratarna stå upp eftersom när vi sitter ned så får vi inte lika bra magstöd. Precis som med sång. Något att tänka på när ni spelar in. Fundera över: Vad är en bra röst?

Emendatio/Feedbacktio Utvärdering: Vad är jag bra på som talare? Vad kan bli bättre? B. Emendatio/Feedbacktio – utvärdera, förbättra Vad är jag bra på som talare? Vad kan bli bättre? Det är viktigt att fokusera mer på vad man är bra på än vad som behöver bli bättre. MEN, eftersom trygghet är viktigt för att bli en bra talare. Och om man grottar ner sig i sina brister Jobba på dina styrkor – så kommer du bli förlåten för dina svagheter. Ta fram det personliga Vilka styrkor har jag i mig själv? Vad är jag bra på?   Ta fram tre saker som är på din sida. Sen får du bara ta en enda sak som du vill jobba med, en enda sak som du vill förändra.

Repetition Förberedelsernas olika faser/Talplaneringen: Intellectio Analysera talsituationen Inventio Inventera , att (upp-)finna argument Dispositio Disponera Elecutio Formulera Memorio Lära in FRAMFÖRANDET Förberedelsernas olika faser: Inventera – brainstorma Disponera – sålla, välja det som känns användbart, ordna valt material Formulera – välja retoriska grepp Lära in – inte nödvändigtvis ordagrant, men ramarna FRAMFÖRANDET Vilken del brukar du ägna mest tid åt? ` En del ägnar mest tid åt att inventera, andra åt att formulera sig. Tänk på att inte fastna i någon fas, för alla delar är lika viktiga.

reportaget ger en fördjupning i jämförelse med nyhetsartikeln är personligt där nyhetsartikeln är opersonlig kan handla om nästan vad som helst och behöver inte vara ”dagsaktuellt” texten är längre än i en nyhetsartikel är ett ”besök i verkligheten” – ska ge läsaren en känsla av att ”vara där”, genom att skildra miljöer och människor djupare än i en nyhetsartikel genom högre grad av detaljrikedom sträva efter variation genom att varva mellan beskrivning, fakta, citat och egna tankar och intryck. korrekta fakta fortfarande centralt Repetition av reportageskrivning – vilket har stora likheter med dokumentärformatet. Det personliga hittar du bäst genom att välja en vinkel på ditt ämne som intresserar dig. Ett bra sätt kan vara att utgå från en bild eller en berättelse. Exempel på hur man skapar en ”vara där”-känsla är genom att vädja till våra olika sinnen genom att beskriva dofter, synintryck, ljud etc. = Beskriv vad du upplever-

Förebilder Vad gör en bra talare? Det är en viktig fråga att ställa sig för att själv kunna utvecklas till en bra talare. ”Lär av andras misstag. Det är så himla jobbigt att göra alla själv" sa en klok person en gång. Försök därför hitta bra förebilder att inspireras av. En erkänt duktig talare är Apples grundare - Steve Jobs. Jag tänkte att vi skulle avsluta med titta på ett klipp med en analys av honom som talare.

Lycka till!