Verksamhetsteorin Källor: Frank Blackler (kursboken kap 10) Victor Kaptelinin Susanne Bödker Yrjö Engeström Ursprung: Kulturhistoriska skolan i forna Sovjet 1920-30-talen Lev Vygotsky A. N. Leontjev A. R. Luria 2004-02-03 Helena Lindgren
Dynamisk systemteori subjekt verktyg objekt Verksamhet: minsta meningsbärande kontext för analys av mänsklig aktivitet Kännetecknas av ständig förändring = utveckling Människan interagerar med (och förändrar) sin omgivning genom att använda sej av verktyg (språk, andra artefakter, symboler) Undviker diktomier 2004-02-03 Helena Lindgren
Två grundläggande idéer 1) människans medvetande utvecklas, existerar och kan bara förstås i sammanhanget människans interaktion med världen 2) denna interaktion – *verksamhet* – är socialt och kulturellt betingad “Man’s activity is the substance of his consciousness.” Leontjev 1977 2004-02-03 Helena Lindgren
Verksamhetsteoretiska principer – 5 nycklar för förståelse av mänsklig aktivitet Objektorientering Mediering Hierarkisk aktivitetsstruktur Internalisation – externalisation Utveckling 2004-02-03 Helena Lindgren
Objekt Människans verksamhet är riktad mot ett objekt subjekt verktyg objekt Objekt Människans verksamhet är riktad mot ett objekt Något som objektivt finns i världen och som kan studeras med objektiva metoder Kan vara ting eller människor Teorier, modeller Sociala eller kulturella företeelser 2004-02-03 Helena Lindgren
Medierande verktyg verktyg subjekt objekt Verktyg formar sättet vi interagerar med verkligheten Formas externa verksamheter formas också interna Verktyg reflekterar tidigare användares erfarenheter Verktygets fysiska egenskaper Kunskapen om hur verktyget ska användas Verktyg kan vara fysiska eller psykologiska Situationen bestämmer om en artefakt fungerar som ett verktyg som medierar verksamhet (ej fokus för verksamheten) eller är objekt för verksamheten. Här kan en transformation ske.... Verktyg objekt 2004-02-03 Helena Lindgren
Aktivitetshierarkin Verksamhet (activity) Aktiviteter (actions) Uppfyller ett motiv, bakom vilket ett behov finns som verksamheten svarar mot Särskiljs av vilket objekt det är verksamheten riktas mot Består av: Aktiviteter (actions) Utförs medvetet, måldrivet Operationer (operations) Utförs omedvetet, har inget eget mål transformation 2004-02-03 Helena Lindgren
Internalisation Externalisation transformation Internalisation Externalisation Interna verksamheter – kognition Externa verksamheter (utförs utanför kroppen) kan internaliseras (ex räkning) Verksamheten som helhet är viktig i denna process; tex motorisk aktivitet, användandet av artefakter Liksom verksamheter som sker internt kan externaliseras för att tex involvera andra i verksamheten Denna ständiga transformation ses som basen för mänsklig kognition och verksamhet 2004-02-03 Helena Lindgren
Utveckling Vad triggar dessa transformationer? Konflikter inbyggda i verksamhetssystem Förändringar i miljön Förändringar i en individs förmågor eller förutsättningar Orsakar ”breakdowns” -> transformationer -> utveckling, som ses som något positivt! Utveckling ses som en generell forskningsmetodik – ”formativt experiment” ZPD – ”Zone of proximal development” 2004-02-03 Helena Lindgren
Utvecklingsnivåer hos en individ (Endast intressant i förhållande till en verksamhet) Närmaste utvecklingszon - ZPD Självständig Bortom ZPD 2004-02-03 Helena Lindgren
De 5 principerna om igen... Verksamhet riktar sig mot ett objekt som ska förändras Verktyg som medierar aktivitet Dynamisk och hierarkisk aktivitetsstruktur Internalisation – externalisation av verksamheter Utveckling Konflikter – ”breakdowns” ZPD 2004-02-03 Helena Lindgren
“design of a computer application is design of conditions for the whole use activity.” Bödker 1999 Alla nycklar behövs för att förstå sambanden: Vad är verksamheten? Vad är objektet? Vilket är motivet? Vilka är verktygen? (interna-externa) Hur förändras dessa? (identifiera breakdowns) ...även om fokus ligger på någon av företeelserna, tex systemet som ett medierande verktyg i sammanhanget... Eller var systemet objektet..? 2004-02-03 Helena Lindgren
Engeströms ”verksamhetsystem” verktyg subjekt objekt regler / rutiner arbetsfördelning samhälle / arbetsplats resultat 2004-02-03 Helena Lindgren
Verksamhetsteorin (från förra lekt) Man studerar... Verksamhetens historia Det större sammanhang vari verksamheten ingår De föränderliga mål och syften enskilda har med aktiviteterna Vilka uppfattningar och kunskap de enskilda deltagarna i studien har Hur artefakter används för att distribuera och reglera kunskap och aktivitet 2004-02-03 Helena Lindgren
MDI och verksamhetsteorin MDI behöver flytta fokus från enbart ”human factors” mot det bredare fältet ”human actors” Kollektivt lärande Kunskapsgeneration Skift från byråkratiska till dynamiska organisationer 2004-02-03 Helena Lindgren
Litteraturtips Bödker, Susanne (1989), "A human activity apporach to user interfaces", Human-Computer Interaction, Ch. 4, pp 171-195. Hasu Mervi, Engeström Yrjö (1999), "Measurement in Action: An Activity-Theoretical Perspective on Producer-User Interaction". http://www.edu.helsinki.fi/activity/people/mervi.htm Kaptelinin Victor, Nardi Bonnie, Macaulay C. The Activity Checklist: A Tool for Representing the “Space” of Context. Interactions, july, august 1999. 2004-02-03 Helena Lindgren
Artefakter och scenarios John M. Caroll, kap 6 ”Action science” producerar kunskap under implementation Samtidigt förstå världen som man förbättrar den designarbete som ”inquiry” Reaktion mot glappet mellan traditionell vetenskap och teknikutvecklingen 2004-02-03 Helena Lindgren
Evolutionär design Task – artifact cykeln System kan utvecklas i en miljö av mänsklig aktivitet – eller begränsas Viktigt att känna till i designfasen Verktyg behövs för att kunna diskutera detta Ex. Scenarios – används för att dokumentera / visualisera typiska och signifikanta aktiviteter tidigt och kontinuerligt 2004-02-03 Helena Lindgren
Task – artifact framework Designern skapar möjligheter för mänsklig aktivitet och interaktion Fokus på aktiviteten Utgår från det användaren kan uttrycka: Vad vill man göra Vad behöver man kunna göra På en nivå där aktiviteten är meningsfull för personen (jmfr Task analysis) 2004-02-03 Helena Lindgren
Scenarios Beskriver VAD det är som händer i en användarsituation Minsta möjliga kontext för att utveckla användar-orienterade ”design rationale” Kan elaboreras som prototyper Möjlighet att diskutera design med användarna Stödjer konceptuell förståelse av användandet Utvecklas / omtolkas kontinuerligt under arbetet 2004-02-03 Helena Lindgren
Scenarios – Hur? Utgå ifrån tidigare liknande system och erfarenheter från dessa (empirisk observation) Utgå ifrån teorier om mänsklig aktivitet där man kategoriserar typer av aktivitet Upp till ett dussin scenarios är tillräckligt för att få en användbar och hanterbar representation för design. Hantera konflikter mellan olika scenarios Syntes Prioritera 2004-02-03 Helena Lindgren
”Claims” Uttrycker psykologiska ”design rationale” En uppräkning av vad en artefakts egenskaper kan ge för kognitiva och psykologiska konsekvenser för användaren (önskade, oönskade) – ett slags scenario av konsekvenserna av ett scenario.... Beskriver VARFÖR det som händer sker i en användarsituation Ett set för varje scenario 2004-02-03 Helena Lindgren
Sammanfattning av kap 6 Scenarios + claims + teorier om mänsklig aktivitet utvecklar kunskapen och en ny artefakt. En ny artefakt implementerad i verklig användarmiljö utvecklar aktiviteten (task) och nya behov av artefakter. Besläktad med ”kontextualismen”, participatorisk design, situated action, Activity theory.... MEN Skiljer sig från Activity theory i det att man tycker sig kunna skapa en design av en ny artefakt enbart utifrån teorier och kunskaper om tidigare inte helt lika artefakter. 2004-02-03 Helena Lindgren
Contextual Design Amerikansk paketlösning av etnografi, participatorisk design mm, utformad för att passa industrin. (Holzbladh) Består av: Contextual inquiry Affinity diagrams Work modelling Context model, physical models, flow models, sequence models, abstract flow models Work redesign 2004-02-03 Helena Lindgren