Beredning SYD Arjeplog Piteå Arvidsjaur Älvsbyn Leif Rönnqvist (s)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårds- beredning öst
Advertisements

Ett gott liv i ett livskraftigt län
Folkhälsoarbete i Munkedal
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Införande i Landstinget Gävleborg
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
Caj Skoglund Direktiv Närsjukvård NLL Vissa övergripande förutsättningar –Demografi och befolkningsutveckling Från invånare år 1995.
Välkommen till denna träff med Hälso- och sjukvårdsberedningen!
Vårdval ur ett patient/brukar- perspektiv Ola Johansson Hälso- och sjukvårdsfrågor, PRO.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Välkommen till denna träff med Hälso- och sjukvårdsberedningen!
Landstingens resultat med respektive utan finansiella nedskrivningar.
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
(1) Landstinget Kronoberg 2009 – 2015.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Den ljusnande framtid är vård
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor Välkommen!
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
/1 Landstinget Kronoberg 2009 – 2015 Strategisk utvecklingsplan, delrapport april 2009.
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Kommundirektörsföreningen
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
RöttBlått. Socialdemokraternas politik för fler och trygga jobb. Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Vi vill: Att alla som kan och.
BILD 1 Fullmäktiges beredningar Uppdrag Kort historik Arbetssätt Process.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Patientnämnden 2010.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Ledamot i en beredning - vad innebär det? Anders Öberg.
BjH 8 mars BjH 8 mars
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Blått Rött. Med stöd av övriga högerpakten vill de: Pressa ned lönerna genom att sänka ersättningen till arbetslösa till under 65 procent efter 300 dagar.
Mer sammanhållen vård och färre återinläggningar
Patientnämnden 2007.
Start.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Beredningens ledamöter
Landstingsstyrelsen /KS. Andel nöjda med besöken hos hälso- och sjukvården i Norrbotten. Grupper, år Genomsnitt för riket och Norrbotten 83.
Presentation till Hälsobokslut 2008
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Vad är landstinget? I Värmland finns tre sjukhus. De finns i Arvika, Karlstad och Torsby. Det finns cirka 30 vårdcentraler. Några är landstingets och några.
Hälsosamtalet i Skolan - Rapporten 2014/2015 Politiska samverkansberedningen Den 10 februari 2016 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen.
Sofia Kialt projektledare​
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Uppdragsstyrning – hur hänger det ihop?
Presentationens avskrift:

Beredning SYD Arjeplog Piteå Arvidsjaur Älvsbyn Leif Rönnqvist (s) Kristina Sjösgren (S) Ulf Ottosson (C) Elisabeth Bramfeldt (v) Beredning SYD Piteå Arvidsjaur Ordförande Anita Gustavsson (S) Ida Johansson (S) Ulla Lundberg (S) Kristina Bäckström (C) Marta Berglund (MP) Lage Hortlund (M) Älvsbyn Agneta Burman (S) Thor Viklund (S) Berit Vesterlund (NS) Erik Lundström (FP) Martin Åström (NS)

Och så blir resultatet Så arbetar en beredning: Ledamöterna pratar hälso- och sjukvård med befolkning och sakkunniga Ledamöterna analyserar synpunkterna med teori, statistik, osv Politisk debatt i LFU. Styrelsen får i uppdrag att formulera ett svar Rapport till LFU med ledamöternas samlade bedömning Och så blir resultatet I kommande beslut är ledamöterna bättre rustade och kan ta ställning i frågan på goda grunder Landstingsstyrelsen återkommer med svar på åtgärder i verksamheten

Uppdrag 2012: Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård Varför är vi här idag? - ta reda på vilken hälso- och sjukvård medborgarna har behov av i framtiden Varför vill vi veta det? - för att komplettera fullmäktiges kunskaper och beslutsunderlag inför framtida politiska prioriteringar Vad vill vi uppnå? - att utifrån givna förutsättningar skapa en behovsanpassad och jämlik hälso- och sjukvård Vilka är då förutsättningarna – vad står Norrbottens hälso- och sjukvård inför? Vad kan vi se framför oss?

Ekonomisk utmaning: Norrbotten Kostnader och finansiering Ökade skatteinkomster Möjligheter och medborgarnas efterfrågan Högre vårdavgifter/ Privata försäkringar Prioriteringar – vad ska offentliga vården göra? Finansieringsgap Ökad effektivitet Bättre folkhälsa Medborgarnas egna ansvar Resurser 2010 2020 2030 Tid

(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år Var fjärde ung kvinna visar symptom på psykisk ohälsa Var tredje ung vuxen har riskabla alkoholvanor Ca 14% av kvinnorna röker och 25% av männen snusar Få Norrbottningar äter den mängd frukt och grönsaker som rekommenderas Vi har mer långvariga sjukdomar och långvariga hälsoproblem än i övriga riket Norrbotten har högre andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning (fd förtidspension) än övriga landet. Norrbottningarna lever kortare än övriga riket

God vård nära eller bättre vård en bit ifrån God vård nära eller bättre vård en bit ifrån? Fråga: Fler kan behöva resa för att få sällanvård i framtiden. Är det rätt prioriterat? Akut vård: - En olycka i Luleå där en person blir svårt brännskadad - Den skadade skickades med helikopter, till brännskadecentrum, Uppsala - Patienten erhåller landets bästa vård för brännskador. - Informationen, att patienten förts till Uppsala, inger hopp hos omgivningen och beskrivs positivt av media. Planerad vård - ortopedi Beslut 2005 - majoriteten av länets planerade operationer utförs i Piteå. År 2011 - har andelen knä/höftoperationer ökat från 357 till 670 st/år - har väntetiden till mottagningsbesök och operation minskat från 3 till 2 månader - andel operationsrelaterade sårinfektioner har minskat från 4% till 0,7% - operationsutrustning och personal nyttjas maximalt (95%) Båda exemplen fr. priogrupp 1 – båda lika högt rankade

Kompletterande fakta: God vård nära eller bättre vård en bit ifrån? Förutsättningar: - Norrbottningen besökte i snitt primärvården ca: 4,1 ggr/2010 – oftavård* - Norrbottningen besökte i snitt specialistvården ca: 1,7ggr/2010 – sällanvård* - Norrbottningen opererades i snitt 0,2 ggr/2010 - År 2015 uppskattas ca 3 500 läkar- och 5 000 sjukskötersketjänster vara vakanta i Sverige. - 2010 finns 34 vakanta tjänster inom länets primärvård. År 2015 förväntas siffran stiga till 50. Patienteffekter av förändrad vårdstruktur: - Kan bidra till en otrygghet bland medborgare i glesbygd - Sjuktransporter kan påverkas av väderlek och/eller vara besvärande - Gamla och multisjuka kan vara svåra att transportera men också: - Högre kompetens och erfarenhet hos den som utför ingreppet - Färre komplikationer - Färre patientskador/infektioner - Kortare väntetid

Landstinget vårdar bara sjuka?

- men arbetar också förebyggande för att vi inte ska bli sjuka?

Hälsovård eller sjukvård? Kompletterande fakta? Hälsovård eller sjukvård? Fråga: En viss del av budgeten, för att åtgärda livsstilssjukdomar överförs till förebyggande hälsoarbete. Är det rätt prioriterat? Fakta övervikt/fetma i Norrbotten Andel överviktiga/feta barn i Sverige fördubblas vart femtonde år 14% av 4-åriga pojkar och 17 % av 4-åriga flickor är överviktiga/feta 30 % av pojkarna och 19 % av flickorna, är överviktiga/feta i gymnasiets första år 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år Ca: 3 900 Norrbottningar mellan 25-54 år har en övervikt (BMI >35) som kvalificerar dem för fetmakirurgi Fakta fetmakirurgi 2008: 93 operationer á 70 000kr 2010: 276 operationer á 56 000kr Hälsovinster av fetmakirurgi: Minskad dödlighet Minskad diabetes 2 – som försvinner dagen efter operation Minskning av svår sömnapné samt muskel- och ledbesvär. Ca: 30% minskad risk för stroke och hjärtinfarkt Exemplet från pprioriteringsgrupp 2

Läkemedel till vilket pris som helst? Fråga: Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel – oavsett kostnaden. Är det rätt prioriterat? Sveriges dyraste medicin 2007 – 10 milj/år/patient Förbättrar andningskapaciteten, stabiliserar hjärtrytmen, mindre värk i leder. Kraftigt ökad livskvalitet och minskad risk för för tidig död Från heltidssjukskrivning till att arbeta som snickare 80 % Patienten återfaller när medicineringen avslutas Vad får man för 10 miljoner? 20 sjukskötersketjänster/år 2 500 magnetkameraundersökningar 203 ballongsprängningar 2235 norrbottningars primärvård (inkl. läkemedel) i ett år Exemplet fr. prioriteringsgrupp 3.

Kompletterande fakta: Läkemedel till vilket pris som helst? Från 2005 till 2010 har läkemedelskostnaden i Norrbotten ökat med 100 miljoner kronor. År 2010 utgjorde läkemedelskostnaden 14% (790mkr) av landstingsbudgeten Läkemedelsanvändningen i länet överensstämmer väl med genomsnittet i landet. - men norrbottningarnas sjukdomsbild medför landets högsta förmånskostnader. Ca 2 400 kr/inv/år jämfört med 2 030 kr/ i övriga riket. - I Norrbotten finns två patientgrupper (ca: 20 personer) som behöver medicin som kostar 70 miljoner kronor/år.

Är patientens efterfrågan alltid förenlig med det egentliga vårdbehovet? Fråga: Den som kontaktar en vårdcentral får inte alltid träffa en läkare. Är det rätt prioriterat? Den som kontaktar en vårdcentral får därefter träffa den personalkategori som bedöms kunna ge ”bästa effektiva vårdnivå”. Det innebär att man ibland får träffa en läkare, ibland en sjuksköterska och ibland någon med en annan kompetens. Kompletterande fakta 2010: I dagsläget är det fler primärvårdsbesökare som träffar en sjuksköterska än en läkare Besök till sjuksköterska 1,41 besök per invånare* Besök till läkare 1,25 besök per invånare *statistik för samtliga vårdcentraler i Norrbotten Exemplet från prioriteringsgrupp 4