Makroekonomi - introduktion Peter Andersson Föreläsning 1 27 feb 2012.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lena Liljebäck Arbetsförmedlingen Generationsväxlingen
Advertisements

Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
Samhällsekonomi 2.
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Konjunkturer.
Presskonferens 12 december 2013 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2013 Tord Strannefors.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2008 Urban Hansson Brusewitz.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Penningpolitisk rapport juli 2009
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Presskonferens 5 december 2012 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2012 Tord Strannefors.
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 juni 2014 Konjunkturläget, juni 2014.
KONJUNKTURLÄGET 27 augusti 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Sverige i den globala ekonomin
Prognossiffror för samhällsekonomin 2014 Inrättning BNP,Inflation, Arbets-Förändr förändr. löshets- i förtj.nivå % % grad, %index, % september 0,01,18,61,4FM.
De centrala målen för den ekonomiska politiken ligger fast: full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet.
Hur mäter man välstånd?.
SUOMEN PANKKI | FINLANDS BANK | BANK OF FINLAND 1 Likheter och skillnader mellan de nordiska EU-ekonomierna Erkki Liikanen Stockholm
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
1 EMU: NÄR OCH HUR? Klas Eklund Malmö, 25 januari 2002.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferens 11 juni 2014 Arbetsmarknadsutsikterna Våren 2014 Tord Strannefors.
Kommunalekonomins utveckling Nordiskt möte i Island 2014 Ilari Soosalu.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
NAFTA: ett exempel på marknads-regionalism
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Konjunkturer.
Penningpolitik med inflationsmål
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Kap 11. Investeringsefterfrågan
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
Marknad och politik: makroekonomi
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Makroekonomi – en empirisk grund för kursen vt Några mycket långsiktiga trender: välfärdens utveckling 2.Efterkrigstiden i tre epoker: internationellt,
Ekonomisk politik på makroområdet Olika typer: Kom ihåg vad man kan göra: Stabiliseringspolitik ** Tillväxtpolitik Finansiell stabilitet ** Arbetsmarknadspolitik.
Prognossiffror för samhällsekonomin 2014 Inrättning BNP, Inflation, Arbets- Förändr förändr. löshets- i förtj. nivå % % grad, %index, % december.
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
KONJUNKTURINSTITUTET
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Samhällekonomi.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Förändringar i världsekonomin.
Fakta om Sveriges ekonomi BNP i Sverige, EU-15 och USA.
Stefan Fölster På slak lina Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010.
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet

Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Presentationens avskrift:

Makroekonomi - introduktion Peter Andersson Föreläsning 1 27 feb 2012

Översikt över Sveriges moderna ekonomiska utveckling 1.Industrialiseringsperioden ca “Det gyllene kvartsseklet” Kriser och omvandling Moderna tider (?) 5.Nu: finans- och statsskuldkris

Sveriges BNP per capita och förväntad livslängd

Vad skiljer 2005 från 1980? 1955? – två generationer… (allt i 2009 prisnivå!) hushållens konsumtion offentlig konsumtion BNP/capita export/BNP Mobiltel/1000 inv Studenter vid universitet mrd897 mrd +86 % mrd +69 % 123 mrd529 mrd +430 % 822 mrd +55% kr kr (+98%) kr (+58%) 22 %30 %49 % ca

Arbetslösheten i Sverige

Inflationen i Sverige

Det gyllene kvartsseklet-internationellt Bretton Woods-systemet med fasta växelkurser hög tillväxt (industrialismen, masskonsumtion) snabb ökning av världshandeln ”keynesiansk” politik: staten aktiv konjunkturpåverkan

BNP-utveckling

Det gyllene kvartsseklet-konjunkturellt historiskt rekordhög tillväxt (50-t: 3,4%/år, 60-t: 4,5 %/år) höga investeringar (20-25% av BNP) låg arbetslöshet låg inflation och ränta jämvikt i utrikeshandeln och i statsfinanserna

Det gyllene kvartsseklet-strukturellt industrisamhället ersätter jordbrukssamhället offentliga sektorn växer: ”välfärdsstaten” etableras med ökade transfereringar kapitalintensiv produktion allt viktigare verkstadsindustri, bostadsbyggande, bilism

Bilismens utveckling: bilinnehav per 1000 innevånare i Sverige

Kriser och omställning-internationellt oljekriserna 1973, 1979, 1986 Bretton Woods-systemets sammanbrott flytande växelkurser, EU fasta kurser (valutaormen, ERM) lägre tillväxt än tidigare (”euroskleros”) lågkonjunkturer, stigande arbetslöshet stigande (70-t), fallande (80-t) inflation monetaristisk politik (USA, UK)

Kriser och omställning-konjunkturellt Låg tillväxttakt, ca 2%/år (även på 80-talet) Djupa lågkonjunkturer (76-77, 80-82, ) Oljekriser, kostnadskriser, överhettning Fortsatt låg arbetslöshet till 1991 Stigande (70-t) och hög (80-t) inflation Underskott i statsfinanser och utrikeshandel Keynesianism, devalveringar, åtstramningar

Kriser och omställning- strukturellt Trendbrott: slut på rekordåren Kriser och omvandlingstryck (70,90-t): varv, stål …, IT och specialisering Tjänstesamhället Avregleringar på 80-t: finansiella marknader skapas, internationella valutaflöden, skattereform Energifrågor, miljöfrågor nya fokus Offentlig sektor växer

Viktiga svenska institutionella förändringar Valutaregleringen avskaffas på 1980-talet: fri internationell kapitalrörlighet Fast växelkurs blir flytande 1992 EU-medlemskap 1995 nej till EMU och euro Inflationsmål och självständig riksbank Utgiftstak och budgetmål för statsbudgeten av riksdagen

Moderna tider - internationellt global ekonomisk integration: WTO, NAFTA EUs fyra friheter (92), EMU, ECB och euron 2000, utvidgning 12->15->27 finansiell integration och instabilitet bestående hög arbetslöshet i många länder inflationsproblemet ”löst”? produktivitetstillväxt Globalisering, nya STORA snabbväxande ekonomier, ökad världshandel Miljöfrågor

Moderna tider - strukturellt flytande växelkurs och kapitalrörlighet (92) Riksbanken: 2 % inflation och självständighet Riksdagen: överskottsmål och utgiftstak EU-medlemsskap (95). Ökat internationellt beroende och konkurrens. Ökad handel. minskande offentlig sektor, ökande välfärdsklyftor

Moderna tider - konjunkturellt Återhämtning efter krisårens omställning något högre tillväxttakt (produktivitet) Måttliga svängningar (00, 02-04, 06-08) Långsamt minskande arbetslöshet Mycket låg inflation Budget- och bytesbalans vänts: överskott svängningar för aktier, fastigheter. IT-bubbla

Finans- och statsskuldkrisen 08-? I relation till andra kriser? Vad kan göra ett en sådan ekonomisk nedgång uppkommer? ->makroteori Hur har krisen hanterats?