Miljöhälsorapport 2005 Miljöhälsorapport 2005

MHR 2005 Bakgrund och syfte Uppföljning och beskrivning av den miljörelaterade ohälsan i Sverige. Underlag för prioriteringar och beslut inom miljö- och folkhälsoområdet. En del av uppföljningen, utvärderingen och revideringen av de nationella miljömålen. Bidra med dataunderlag för miljöhälsoindikatorer.

Barns miljö och hälsa, en nationell enkätstudie MHR 2005 Barns miljö och hälsa, en nationell enkätstudie Miljöhälsoenkät till föräldrar med barn i åldern 8 månader, 4 år och 12 år, i hela landet Urvalet var jämt fördelat i landets 21 län + förstärkt i 10 län Utskick av formulär fördelat över år 2003 Ca 40 000 fick formuläret, ungefär 30 000 svarade – 71% svarsfrekvens

Miljöhälsorapport 2005 – innehåll MHR 2005 Miljöhälsorapport 2005 – innehåll Barns hälsa i dagen samhälle Skillnader mellan barn och vuxna Sjukdomar och rapporterad livskvalitet Påverkan på foster, nerv- och hormonsystem Cancer Allergi Miljöfaktorer – exponering Inne – ”inneluften”, radon, tobaksrök Ute – ”uteluften”, UV, EMF Buller – ute och inne Metaller och organiska ämnen

Ca 27 respektive 29 % av de 4- och 12-åriga barnen hade någon form av pågående allergisjukdom MHR 2005

MHR 2005 Mindre besvär efter exponering för pälsdjur än väntat, men mer för nickel Rapporte- rade besvär av födoämnen

Luftvägsbesvär vid pälsdjurs- kontakt (%) MHR 2005 Luftvägsbesvär vid pälsdjurs- kontakt (%) Mer astma och luftvägsbesvär vid pälsdjurskontakt bland 12-åriga barn i Norrland

Få föräldrar röker inomhus i närheten av sina barn, men ändå . . . . MHR 2005 Få föräldrar röker inomhus i närheten av sina barn, men ändå . . . .

MHR 2005 Relativt många barn med astma eller pälsdjurs-allergi har päls-djur i hemmet

MHR 2005 Barn upplever dofter som obehagligt – exponeringar för dofter senaste månaden (12 år)

MHR 2005 Vartannat 12-årigt barn med astma får inom loppet av en månad astmabesvär av lukter eller andras dofter

Allergisjukdomar bland barn – sammanfattning MHR 2005 Allergisjukdomar bland barn – sammanfattning Drygt vart fjärde barn har någon pågående allergisjukdom Vad är vanligast: - bland de små: födoämnesallergi, eksem, förkylningsutlöst astma - bland de större: allergisnuva, astma och kontakteksem blir vanligare Barn med allergisnuva har astmabesvär som ännu ej diagnostiserats som astma Barn med astma och pälsdjursallergi exponeras i hemmet och i skolan för allergen och dofter som underhåller deras sjukdom och som i värsta fall kan försämra denna

Inomhusmiljö Passiv rökning Fukt- och mögelskador Radon MHR 2005 Inomhusmiljö Passiv rökning Fukt- och mögelskador Radon Buller – inne och ute

MHR 2005 Andel barn som bor tillsammans med förälder eller annan person som röker dagligen inomhus

Passiv rökning 15% av alla barn har någon förälder som röker dagligen MHR 2005 Passiv rökning 15% av alla barn har någon förälder som röker dagligen vilket orsakar Drygt 500 fall årligen av upprepade öroninflammationer hos barn upp till 2 år Drygt 500 fall årligen av småbarnsastma hos barn upp till 4 år Enstaka fall av plötslig spädbarnsdöd årligen

MHR 2005 Andel bostäder med rapporterade fukt-/mögelskador och/eller kondens/dålig luft

Fukt- och mögelskador i bostaden MHR 2005 Fukt- och mögelskador i bostaden Nära 20% av alla barn bor i bostäder med rapporterade synliga fuktskador, synligt mögel och/eller mögellukt Mer än 1000 barn årligen i åldrarna upp till 4 år beräknas få astmasymtom till följd av fukt-/mögelskador och/eller mögellukt i bostäder

MHR 2005 Radon i bostaden Ca 200 000 barn beräknas bo i hus med radonhalter som överstiger 200 Bq/m3 Radon i bostäder orsakar ca 400 lungcancerfall årligen men det är osäkert hur radonexponering i barndomen påverkar risken att utveckla lungcancer senare i livet

Viktiga hälsoeffekter av buller MHR 2005 Viktiga hälsoeffekter av buller Försämrad hörsel Öronsusningar (tinnitus) Sömnstörningar Försämrad inlärning Försämrad förmåga att uppfatta och förstå tal

Belägenheten av barns bostäder gentemot olika bullerkällor MHR 2005 Belägenheten av barns bostäder gentemot olika bullerkällor

Bullerstörningar hos barn boende i ”bullerhus” och ”ej bullerhus” MHR 2005 Bullerstörningar hos barn boende i ”bullerhus” och ”ej bullerhus”

Rapporterade bullerbesvär hos 12-åriga barn MHR 2005 Rapporterade bullerbesvär hos 12-åriga barn 3–4% anger att de ofta eller alltid har öronsusningar Ca 3% har svårt att somna flera gånger i veckan p.g.a. buller Ca 1% vaknar flera gånger i veckan p.g.a. buller 24% anger obehag av ljud i eller nära skola/fritidshem 4% känner obehag av trafikbuller i eller nära hemmet

MHR 2005 Andel ungdomar 15–20 år som bedömer att ljudnivån är för hög i olika musiklokaler

Inomhusmiljön – sammanfattning MHR 2005 Inomhusmiljön – sammanfattning Barn utsätts för buller och föroreningar inomhus som bidrar till besvär och ohälsa, både i bostaden och i förskolan och skolan Det behövs kraftfulla insatser om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska uppnås.

Luftföroreningar är komplexa blandningar MHR 2005 Luftföroreningar är komplexa blandningar Partiklar: PM10 PM2,5 Ultrafina Sot PAH Från: Vägtrafik Sjötrafik Arbetsmaskiner Uppvärmning Industri Andra länder Gaser & Ångor: Kvävedioxid Ozon Bensen Svaveldioxid Kolmonoxid

PM10 och ozon minskar inte! MHR 2005 Luftföroreningar från förbränning minskade under 90-talet. Har minskningen upphört? PM10 och ozon minskar inte!

Barns exponering Barnfamiljer bor nära trafik MHR 2005 Barns exponering Barnfamiljer bor nära trafik Barn vistas mycket i trafikmiljöer Barn exponeras inte mer för att de är små (korta)

Barnfamiljer bor ofta vid trafikerade gator MHR 2005 Barnfamiljer bor ofta vid trafikerade gator Vart tionde barns sovrum mot en trafikerad gata

Vistas mycket i trafikmiljöer (BMHE 03) 40% färdas minst 5 km per vardag Äldre barn färdas mer än yngre 19% av 12-åringarna minst 16 km Kortare sträckor i storstäderna, längre i övriga landet

12-åringar mer besvärade av avgaser än andra luftföroreningar utomhus MHR 2005 12-åringar mer besvärade av avgaser än andra luftföroreningar utomhus

Barns exponering för luftföroreningar Troligen ungefär som vuxna, möjligen något större Barns exponering för PM2,5 uppskattas till i genomsnitt ca 15 µg/m³ i hela Sverige På landsbygden 7-12 µg/m³ Tätort: + 2 µg/m³ Trafikläge: + 5 µg/m³

Är barn mer känsliga? Barn andas in mer luft per kilo kroppsvikt Barn är inte ”små vuxna” Avgiftningssystemen utvecklas Luftvägarna utvecklas Vissa sjukdomar mer vanliga hos barn

Luftföroreningar – sammanfattning Barn utsätts för luftföroreningar som vuxna eller mer Barns luftvägar utvecklas och är särskilt känsliga Luftföroreningar i Svenska nivåer ökar troligen risken för Övre luftvägsinfektion Besvär från nedre luftvägarna Sämre lungfunktion Miljökvalitetsmålet Frisk luft är inte uppnått

Metaller och organiska ämnen – några ämnen som tas upp i rapporten MHR 2005 Metaller och organiska ämnen – några ämnen som tas upp i rapporten Dioxin, PCB Bromerade flamskyddsmedel Ftalater Alkylfenoler Akrylamid Kvicksilver Kadmium Arsenik Koppar Bly Dessa kemikalier har bedömts vara viktiga i denna rapport mot bakgrund av att de bedöms utgöra en hälsorisk, eller möjlig hälsorisk, för barn. De flesta av de gamla kända miljöföroreningarna får vi i oss via maten. Eller dricksvatten. För andra nyare kemikalier är det mer oklart hur vi exponeras.

Vilka hälsoeffekter? Hjärnans tidiga utveckling Hormonstörning MHR 2005 Vilka hälsoeffekter? Hjärnans tidiga utveckling Inlärning, IQ, motorik, beteende Hormonstörning Fertilitet, missbildningar, cancer Njurskador Benskörhet Cancer Flera av dessa ämnen påverkar hjärnans tidiga utveckling, bl a dioxin, PCB, kvicksilver och bly. Vissa påverkar hormonsystemen och barn är mest känsliga för såna effekter som kan leda till svårigheter att få barn, vissa missbildningar av pojkars könsorgan samt vissa hormon-relaterade sjukdomar, bl a bröstcancer. Exempel på hormonstörande ämnen är dioxin, PCB, ftalater, alkylfenoler, vissa bromerade difenyletrar, kadmium. Kadmium skadar även njurarna och kan bidra till benskörhet. Även andra hormonstörande kemikalier, som dioxiner och PCB, misstänks kunna bidra till benskörhet. Dioxiner, PCB och arsenik är cancerframkallande. Njurskador, benskörhet och cancer är sjukdomar som uppträder i vuxen ålder, men det diskuteras om exponering under barnaåren kan bidra till att risken ökar eller att sjukdomar debuterar tidigare.

MHR 2005 Foster och barn Riskbedömningar av dessa ämnen beaktar oftast barns speciella utsatthet Foster och barn är känsligare än vuxna! Barn är ofta högre exponerade än vuxna! De flesta hälsoriskbedömningar av dessa kemikalier beaktar numera barns speciella utsatthet och fokuserar på foster och barn som speciellt utsatta grupper. Det beror framför allt på att foster och barn är mer känsliga för dessa ämnen än vad vuxna är. I vissa fall beror det även på att barn exponeras i högre grad än vuxna.

Fisk Gravida och ammande kvinnor Även för barn, speciellt flickor MHR 2005 Fisk Dioxin, PCB – Strömming o vildfångad lax, från Östersjön m.m. Kvicksilver – Insjöfisk, stora havsfiskar Kostråd: Gravida och ammande kvinnor Även för barn, speciellt flickor Intag av insjöfisk ca 1 gång/vecka: 3% av barn, 1% av kvinnor Intag av strömming ca 1 gång/månad: 5% av barn, 3% av kvinnor Välutbildade kvinnor har bättre kunskap om kostråden De mest välkända hälsoriskerna utgörs av föroreningar i mat, speciellt i fisk. Dioxin och PCB finns i höga halter i fet Östersjöfisk, som strömming och vildfångad lax. Men även i fet fisk från Vänern och Vättern. Kvicksilver finns i höga halter främst i insjöfisk och i stora havsfiskar. Halterna är så höga att Livsmedelsverket har kostråd för dessa fiskar. För att skydda foster och små barn är kostråden strängast för gravida och ammande kvinnor. Men de gäller även barn och speciellt flickor som kan samla på sig dioxin och PCB som de sedan överför till sina barn. I Miljöhälsoenkäten frågade vi om konsumtion av insjöfisk och strömming och även om konsumtionen är låg hos både barn och mammor så finns det grupper som äter mer än kostråden ”tillåter”. Vi frågade också mammor till spädbarn om de kände till kostråden och många svarade att de gjorde det. Det var dock tydligt att kunskapen ökade med ökande utbildningsnivå. I detta sammanhang är det dock viktigt att poängtera att fisk är NYTTIGT och att det finns många fiskar som inte innehåller mycket dioxin, PCB och kvicksilver!! Glöm inte att fisk i sig är nyttig mat!

Amning Dioxin, PCB, bromerade flamskyddsmedel i modersmjölken! MHR 2005 Amning Dioxin, PCB, bromerade flamskyddsmedel i modersmjölken! Ammade barn högst exponerade! Fördelarna med amning överväger! Modersmjölksersättning: andra kemikalier t.ex. arsenik (från dricksvattnet), kadmium (från soja) och plastkemikalier från flaskor! Ett annat sätt som barn tyvärr kan få i sig mycket dioxin och PCB och andra svårnedbrytbara fettlösliga kemikalier är via modersmjölken. Tyvärr exponeras spädbarn för mycket mer än äldre barn och vuxna via amning. Det är dock tydligt visat att fördelarna med amning överväger eventuella risker. Dessutom finns det även risker med alternativet – modersmjölksersättning. T ex om dricksvattnet innehåller arsenik, om sojabaserad ersättning är förorenad med kadmium, eller om kemikalier i plastflaskorna läcker till ersättningen.

Små marginaler – stor osäkerhet! MHR 2005 Små marginaler – stor osäkerhet! Små marginaler mellan exponering och risknivåer Dioxin, PCB, kvicksilver, kadmium, bly Stor osäkerhet om exponering och/eller risknivåer Bromerade flamskyddsmedel, ftalater, alkylfenoler, akrylamid, arsenik, koppar Generellt kan de kemikalier som tas upp här delas upp i två grupper. Dels relativt välstuderade ”gamla” föroreningar som ….. För dessa finns det en väl liten marginal mellan exponeringsnivå och risknivå. För den andra gruppen av något nyare ämnen finns uppgifter som tyder på att de kan utgöra hälsoproblem, Men de är inte tillräckligt studerade för att man säkert ska kunna bedöma hur mycket människor/barn exponeras Och/eller vid vilka nivåer som de utgör en hälsorisk.

Miljömålet – Giftfri miljö MHR 2005 Miljömålet – Giftfri miljö Dioxin, PCB, kvicksilver och kadmium - gamla synder Viktigt att följa tidstrender Förbättra riskbedömningar Lång tid innan intentionerna med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan uppfyllas - men det finns positiva exempel! De största problemen för miljömålet ”Giftfri miljö” utgörs av de gamla synderna …. Det är viktigt att följa att tidstrenderna sjunker och tills halterna är ”acceptabla” är det också Viktigt att förbättra riskbedömningarna för att säkrare fastställa vid vilka nivåer exponering är ”acceptabel”. Det kommer alltså att ta lång tid innan miljömålet kan uppfyllas. Det finns dock positiva exempel, t ex bly där halterna i blod har sjunkit dramatiskt som följd av utfasningen av blyad bensin. Även dioxiner och PCB i modersmjölk har sjunkit kraftigt sedan 1970-talet. När det gäller de nyare kemikalierna, som till viss del fortfarande används, är det viktigt att dessa hanteras på ett sätt så att inte ”historien upprepas”.