Förändring av välfärden ur ett nordiskt perspektiv :e nationella konferensen för FoU-enheter inom hälso-och sjukvård och socialtjänst Collegium Linköping Tapio Salonen IVOSA

BNP-utvecklingen i Sverige per capita Index år 2000=100

HDI Top 30 countries. 16. FranceFrance 17. ItalyItaly 18. United KingdomUnited Kingdom 19. SpainSpain 20. New ZealandNew Zealand 21. GermanyGermany 22. Hong Kong, China (SAR)Hong Kong, China (SAR) 23. IsraelIsrael 24. GreeceGreece 25. SingaporeSingapore 26. Korea, Rep. ofKorea, Rep. of 27. SloveniaSlovenia 28. PortugalPortugal 29. CyprusCyprus 30. Czech RepublicCzech Republic 1. NorwayNorway 2. IcelandIceland 3. AustraliaAustralia 4. IrelandIreland 5. SwedenSweden 6. CanadaCanada 7. JapanJapan 8. United StatesUnited States 9. SwitzerlandSwitzerland 10. NetherlandsNetherlands 11. FinlandFinland 12. LuxembourgLuxembourg 13. BelgiumBelgium 14. AustriaAustria 15. DenmarkDenmark

Relative poverty rates at different income threshold mid 1990s and

Antal helårsekvivalenter i åldern med sociala ersättningar och bidrag

The Child Poverty League Per cent of children living below national poverty line 2000 (> 50 % median income) Source: Figure 1 Child Poverty in Rich Countries UNICEF 2005.

Changes in Child Poverty Rates during the 1990s. Source: Figure 2 Child Poverty in Rich Countries UNICEF 2005.

Public Social Expenditure As percentage of GDP, source: OECD Factbook ,8

Medianinkomst per k.e – 2005 i Sverige. I 2005 års priser Index 1995 = 100 Källa: SCB:s inkomstfördelningsundersökning 2005

Andel personer 20 år - i Sverige som definieras som ekonomiskt fattiga enligt EU-definition 1991 – Källa: SCB:s inkomstfördelningsundersökning 2005, tabell 20.

Unemployment in Nordic countries 1990 – As percentage of total labour force. Source: OECD (2007) Employment Outlook.

Total Labour market expenditures in Nordic countries 1990 – Source: OECD (2007) Employment Outlook.

Active labour market expenditures in Nordic countries 1990 – Source: OECD (2007) Employment Outlook.

Active Labour Market Expenditures in Nordic Countries 1990 – As percentage of total Labour Market Expenditures. Source: OECD (2007) Employment Outlook.

Total Labour market expenditures in relation to unemployed persons in Nordic countries 1990 – Source: OECD (2007) Employment Outlook.

Norden – ett ”aktivt hörn” bland europeiska välfärdsstater. Lång tradition av aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och socialpolitiska arrangemang. Betoning på lönearbete som grundläggande förutsättning för ekonomiska ersättningar. Både ”piska” och ”morot” – betoning på både rättigheter och skyldigheter. Skillnader mellan de nordiska länderna.

Arbetslinjens renässans i de nordiska länderna. Från en passiv till aktiv politik Från bidragslinje till arbetslinje Omtolkning av medborgares rättigheter och skyldigheter

Policyskifte i arbetsmarknadspolitiken i Sverige sedan 1990-talets början. En allt mer tudelad arbetsmarknad: Etablerade arbetslösa (läs: kvalificerade i arbetslöshetsförsäkringen) hanteras genom den statliga arbetsmarknadspolitiken Oetablerade arbetslösa (läs: arbetslösa med socialbidrag) i ökad omfattning hänvisas till kommunala arbetsmarknadsåtgärder

Gemensamma nordiska drag aktiveringspolitiken. 1.Medborgarskapets förändrade status 2.Kommunala aktiveringssystem 3.En individualiserad arbetslinje 4.Nya organisationslösningar för att aktivera arbetslösa Källa: Johansson 2006

Minska arbetslöshet och bryta utanförskap –Undvika att medborgare faller mellan stolarna –Förstärka arbetslinjen i myndighetskulturer Mer effektiva myndigheter –Skapa en mer rationell myndighetsorganisation –Utnyttja gemensam/särskiljande specialistkompetens i myndigheter Bättre tillgänglighet och service –Kostnadseffektivitet –Lokal tillgänglighet –Förbättrad kvalitet i välfärdstjänster Trend med samorganisering av välfärdstjänster i de nordiska länderna Källa: Johansson 2006

Samorganisering i de andra nordiska länderna Finland (Labour Force Service Centre, LAFOS) –Arbetsförmedlingar kvarstår med traditionell service, målgrupper och funktioner –Delar av arbetsförmedling samorganiserad med kommunal socialtjänst och hälsoenheter för att arbeta med intensivt med nya målgrupper och med nya metoder Danmark (Jobcentra) –Arbetsförmedling och kommunernas aktiveringsenheter slås samman i en ny gemensam organisation –Vissa funktioner och enheter alltjämt ”utanför” Norge (Ny arbeids- og velferdsforvaltning, NAV) –Omfattande reform av stora delar av välfärdssstatens myndighetsstruktur –Samorganisering av FK (Trygde etat), AF (A-etat) och – vid avtal – kommunens socialtjänst Källa: Johansson 2006

Målgrupper vid samorganisering Finland – de längst bort från arbetsmarknaden –En av AF utvald grupp med omfattande arbetsmarknadsproblem och sociala problem –Endast en liten del av arbetssökande 10 – 15 % Danmark – de som är job-ready –Arbetar med de som kan ta arbete direkt, försäkrade och oförsäkrade, övriga till kommunal socialtjänst –En stor del av de som är arbetssökande Norge – en gemensam myndighet för alla medborgare –Alla användare av välfärdsstaten, vid lokala avtal även socialtjänstens klienter Källa: Johansson 2006

Vad händer med en samorganisering av välfärdstjänster (1) Reformprocesser och reforminitiativ –Statligt styrda verksamheter (NAV) eller förankrade i kommunalt självbestämmande och lokala modeller Myndighetssamverkan –Arbetsförmedlingen (målorienterad), försäkringskassan (regelstyrd) och socialtjänst (behovsorienterad) –Samverkan efter lokala förutsättningar (LAFOS), nationella modeller (NAV) eller med privata aktörer (Job Centre) Brukarperspektiv på samorganisering –Medverkan, inflytande och legitimitet? Källa: Johansson 2006

Vad händer med en samorganisering av välfärdstjänster (2) Professionella roller och samorganiserade tjänster –Arbetsförmedlare (förmedlarroll), försäkringskassan (regelkontrollant) och socialsekreterare (hjälproll) –Professionella kulturer och roller – sammansmältning, samarbete och/eller konflikt Samorganisering och arbetsmarknadseffekter –Kortare arbetslöshet och sjukskrivningstider? –Kommer de ”långt bort från arbetsmarknaden” närmare reguljärt arbete? Källa: Johansson 2006