Ledningar i kommunägd mark Martin Öbo Fastighetskontoret, Göteborgs Stad

Ledningsrättslagen – huvuddrag Rätt för fastighetsägare att tvångsvis kunna nedlägga och behålla ledning i mark expropriativ rätt – markåtkomst Gäller enbart sk allmännyttiga ledningar – dock ska detta begrepp tolkas extensivt Rättigheten uppkommer genom lantmäteriförrättning – alla eventuella förändringar i meddelad ledningsrätt måste även beslutas av lantmätaren vid en ny förrättning Ledningsrätten är en i tiden obegränsad rättighet Rättigheten följer ledningens ägare – ”mellanting mellan servitut och nyttjanderätt” Rättigheten kan upplåtas i fast egendom, däremot inte i tomträtt

Ersättning för upplåtelse Ersättning för upplåtelse av ledningsrätt följer expropriationslagens regler om ersättning; fastighetens minskade marknadsvärde ska såsom huvudregel ersättas.

Ersättning för upplåtelse Oftast fastställs ersättningen (för tomtmark), i de fall lantmäterimyndigheten fattar beslut utan överens-kommelse mellan parterna, till mellan 5 och 10% av fastighetens marknadsvärde, utslaget på den yta som ianspråktages av ledningen.

Villkor för beviljande av ledningsrätt Om ändamålet bör tillgodoses på annat sätt eller om olägenheterna av upplåtelsen överväger fördelarna av en meddelad ledningsrätt – ej ledningarätt Inom detaljplanelagt område – ej i strid mot planen Utom detaljplanelagt område – ej på ett sätt som förhindrar eller försvårar kommande planläggning, ej heller på ett sätt som försvårar en ändamålsenlig markanvändning ”Slasktratten” – om olägenheter av någon betydelse uppkommer från allmän synpunkt bör ledningsrätt inte kunna meddelas

Markägare - ledningsägare Markägarens intresse av att äga full rådighet, full handlingsfrihet, över sin mark Ledningsägarens intresse av att säkerställa ledningens kvarvarande i marken under ledningens livslängd (i vart fall ledningens ekonomiska livslängd och gärna därutöver)

Olika typer av rättigheter för ledningars nedläggande och kvarhållande i mark schematisk bild markägarens intresse av handlings-frihet s k kulverttillstånd; enkla, ensidiga medgivanden nyttjanderätt; arrenderätt servitut ledningsrätt ledningsägarens intresse av att säkerställa ett kvar-varande i marken

När kan ledningsrätt medges? Ledningsrätt medges aldrig inom i plan utlagd mark för allmän platsändamål (skäl; gaturummet är begränsat, utrymmet måste vara mer flexibelt än vad ledningsrätt medger, ökade underhållskostnader utom detaljplanelagt område; inom den s k markreserven (skäl; optimal handlingsfrihet) Ledningsrätt kan medges inom planlagd kvartersmark om ledningsdragningen varken försvårar ett effektivt utnyttjande av gällande byggrätt eller försvårar en eventuellt kommande förändrad byggrätt inom fastigheten Argumentationen i domstol har kretsat kring att som alternativ till ledningsrätt erbjuda annan markåtkomst; ledningsrättslagen är primärt en markåtkomstlag och om denna är säkrad på annat sätt borde ledningsrätt kunna undvikas. LedningsrättsL §§ 6, 8, 9 och 10.

Kommunallagens regler om likabehandling – hur inverkar dessa på ledningsdragning i kommunägd mark? Kommunallagens 2 kap 2 § Ställer krav på likabehandling av kommunmedlemmar om sakliga skäl inte föreligger som kan motivera en särbehandling Kommunallagens 2 kap 8 §, andra stycket Kommuner kan, om synnerliga skäl därtill föreligger, genomföra åtgärder för att främja näringslivet i kommunen

EG-rättens betydelse för kommuners möjligheter till särbehandling av lokala näringsidkare Romfördragets 87.1 artikel om otillåtna statsstöd - förbjuder alla former av offentligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion allt under förutsättning att stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna