Hur främjar examination studenternas lärande? Workshop 07-04-17

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Motivation och förändring
Att bedöma elevers kunskaper i NO Anders Jönsson.
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Individuellt lärande tillsammans
Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande
Utifrån entreprenöriellt lärande
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
MALMÖ HÖGSKOLA Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten.
Modersmålsenheten 28 oktober 2013
Den gula tråden Emil Tyberg Adjunkt i engelska.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Bedömning av professionell kompetens
Historia/SO En resa bakåt i tiden med dagens verktyg.
Tema Feedback och hållbar utveckling Välkomna!
KUNSKAPSBEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING I MODERSMÅL
Feedback eller feed forward
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Syftet med en personlig handlingsplan
Björn Thuresson CSC HPCViz/VIC Datorspelsdesign DH2650.
Ingrid Svensson, Eva Horneij Inquiry-based learning ( IBL) - En pedagogisk metod som stimulerar till nyfikenhet och gränsöverskridande lärande”
Hjärtligt välkomna.  Kursintroduktion  Diskussion av läst litteratur  Inför nästa träff  Fika infaller vid väl valt tillfälle! Dagens program.
9 december 2009 Hälsa och Samhälle Malmö Högskola Rosalind Duhs University College London Centre for the Advancement of Learning and Teaching Från lärandemål.
Eller formativt lärande…
Lärandemål för examination och progression
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Lokal Pedagogisk Planering
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS” Karim Daho Januari 2007.
Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola.
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Att synliggöra lärande
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
3 timmar om Constructive Alignment (CAL); Konstruktiv länkning
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Lärarkompetenser 6 oktober 2014 Caroline Kearney Projektledare och utbildningsanalytiker.
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Mall för alignmentmatris
Lärandemål Program Dialogerna 1& Presentation av dialog Lunch dialog dialog.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
Projektledning.
Utmaningar i arbetet med BfL
Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad
Nätverk kursplanepiloter
Aktionsforskning Harriet Axelsson Teacher Professionalism Content Knowledge Perspectives on Content (science history, theory and education)
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Läroplansträff Välkomna!.
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
Anställningsbarhet - användbarhet Hur gick det för studenterna – objektivt, subjektivt. Etableringsgrad: Vad kan utbildningen påverka? Konjunkturer,
Från lärandemål till bedömning PUK-dagen, 6 maj 2009
Lärande utvärdering genom följeforskning
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Vilka är vi och vem är jag?
VUXENVUXEN DIDAKTIK UTVÄRDERING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Fem viktiga frågor i samband med utvärdering 1. När skall utvärderingen.
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
Bedömning för lärande = Ett förhållningssätt
Pedagogisk utvecklingskommité (PUK) Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet, 4 maj 2010 Rosalind Duhs University College London (UCL) Centre.
Pedagogisk skicklighet och Scholarship of Teaching and Learning Klara Bolander Laksov, lektor i medicinsk pedagogik/ pedagogisk utvecklare, Karolinska.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Välkommen! Hanna Sepp Moment 1: Introduktion till hem- och konsumentkunskap (5 hp) Momentet ger en introduktion till hem- och konsumentkunskap genom.
Välkomna till uppföljning och utvärdering 28 november 2016
Fördjupning och examination av VFU
Svenska som andraspråk 3
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med respons
Studentcentrerad examination av laborativt arbete i kemi
Inspelad återkoppling vid handledning av självständiga arbeten
Varmt välkommen till kursen Avslutande VFU, 13,5 hp. VT 2019
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Hur främjar examination studenternas lärande? Workshop

Tidsplan 9.10–10.20Varför examinerar vi? Studenten och examinationen Kaffe Vad (utöver faktakunskap) testas under olika slags examinationer? Att examinera era lärandemål 12.00–13.00Lunch 13.00–13.30Karin Fogelberg: Vad examinerar vi egentligen? En undersökning av examinationsformer i medie- och kommunikationsvetenskap 13.30–15.00 Workshop aktivitet: lärandemål och examinationsformer, inkl kaffepaus 15.00–16.00Presentation av lärandemål och examinationsformer i helgrupp Diskussion och sammanfattning

Lärandemål för workshopen Efter genomgången workshop förväntas deltagarna kunna: planera examinationsformer utifrån en analys av lärandemål med tillhörande innebörd och konsekvenser skapa en inre logik mellan lärandemål, undervisningsaktiviteter och examination / examinationsformer anpassa examinationen av lärandemål till ämne och arbetet med undervisning och lärande (tillsammans med sina studenter)

Examination för lärande Alverno: Assessment-as-learning must judge performance in contexts related to life roles Include explicitness of expected outcomes, public criteria and student self assessment Include multiplicity and be cumulative and expansive Include feedback and external perspectives as well as performance Be multiple in mode and context (Mentkowski and Associates, 2000)

Lärandemål och examinationsform NEUROPSYKOLOGISK TEORI OCH DIAGNOSTIK 10 p: Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Självständigt planera, genomföra och avrapportera neuropsykologiska utredningar Specifikt ska studenten kunna: Beskriva nervsystemets anatomi och utveckling Analysera huvudteorierna inom neuropsykologi avseende vuxna, och belysa aktuella frågeställningar och metoder Tillämpa aktuella neuropsykologiska metoder och frågeställningar och relatera dessa till tidigare testteoretiska kunskaper Välja bland olika neuropsykologiska diagnostiska metoder avseende vuxna och barn, administrera dessa, och analysera och tolka resultaten EXAMINATIONSFORM: Utföra en neuropsykologisk utredning och avrapportera den. Skriva en analys av utredningen; motivera valet av diagnostisk metod med hänsyn till aktuella frågeställningar och beskriva hur resultattolkningen har skett. Nätburen examination

Uppnå lärandemål 1 Planera examinationsformer utifrån en analys av lärandemål med tillhörande innebörd och konsekvenser Arbeta ensam. Skriv fritt om examinationen av lärandemål. (5 min) Jämför det du skrivit med vad din granne skrivit. Skriv en gemensam lista över era mål för dagen. (5 min)

Examination Varför? Brainstorm (5 min)

Examination Varför? Bl. a. för: 1.Motivation 2.Lärande 3.Feedback (till studenter) om styrka och svaghet 4.Feedback (till lärare) om hur studenterna klarar kursen 5.Bedöma studenternas prestationer (betyg) 6.Kvalitetssäkring – internt och externt 1-4 kräver mycket examination, oftast kamratbedömning. 5 och 6 kräver rigorös (valid och reliabel) examination, men den behöver inte ske särskilt ofta.

’Strategic compliance’ Strategisk medgörlighet Ytliga förhållningssätt till lärande Fokus på behörighetskrav “Kommer det på tentan?” Extrinsisk motivation

Examinationen integreras… … i studenternas lärprocesser ’backwash=återsvall’

Summativ examination Bidrar till studentens slutresultat Allt som bidrar till slutresultatet bör inte komma på slutet av kursen!

Integrera examinationen i lärprocessen Arbeta mycket med lärprocessen genom återkoppling = formativ examination Kurskrav Övningar/aktiviteter (skriftliga och muntliga) som examineras formativt ska helst vara obligatoriska, men bidrar inte till studentens slutbetyg  ‘Time on Task’ Återkoppling leder till lärande

Återkoppling om lärandemålens uppfyllelse (med bedömningskriterier) Återkopplingens sju pelare: 1.Främjar utvecklingen av självvärderingsfärdigheter och reflektion om lärandet (studenten väljer återkopplingsområde, bedömer arbete) 2. Möjliggör dialog kring lärande mellan studenter och med lärare (diskutera vad man har lärt sig och hur) 3. Klargör vad en god prestation innebär: mål, kriterier, förväntad kvalité (Förklara med hjälp av exempel, kommentera och betygssätta arbete)

Återkopplingens sju pelare (forts.) 4. Erbjuder möjligheter att stänga glappet mellan nuvarande och önskad prestationsnivå (feedforward ’action points’, omarbeta text) 5. Ger studenter användbar information av hög kvalitet om lärandet (sätt att uppnå lärandemålen) 6. Skapar positiv och motiverande självkänsla och självförtroende (’feedback sandwich’) 7. Förser lärare med nyttig information som bidrar till undervisningens utveckling (’enminutsskrivning’)

Lärandemålskategorier Klargör vad som krävs genom den formativa examinationen: tre områden: SFS2006:1053 –kunskap och förståelse –färdighet och förmåga –värderingsförmåga och förhållningssätt Bolognaprocessen: ’anställningsbarhet’ ’rörlighet’

Bedöma Vad bedömer vi egentligen utöver faktakunskap? Diskutera följande med din granne: 1.Skriftliga fält- eller praktikrapporter 2.Inlämningsuppgifter 3.Individuell skriftlig tentamen 4.Skriftlig litteraturöversikt som redovisas 5.Uppsats: parvis respons i seminarieform med utvalda opponenter. (10 min)

Era lärandemål och examinationsformer Analysera varandras lärandemål i förhållande till nuv. examinationsformer Välj en kursplan (inte din egen!) Studera lärandemålen. Studera examinationsformerna. Testas färdigheterna som tränas? (15 min i grupper om 3)

Uppnå lärandemål 2 Skapa en inre logik mellan lärandemål, undervisningsaktiviteter och examination / examinationsformer

Undervisnings- och läraktiviteter Kursmål / syften Lärandemål Examinations- former? ’CONSTRUCTIVE ALIGNMENT’ Inre logik i lärandemål, lärande, och examination Röd tråd mellan lärandemål, lärande, och examination

Inre logik? Arbeta ensam. Läs en valfri kursplan. Granska lärandemålen, undervisningsaktiviteterna och examinationen. Finns det en inre logik mellan dessa? (10 min)

Uppnå lärandemål 3 Anpassa examinationen av lärandemål till ämne och arbetet med undervisning och lärande (tillsammans med sina studenter)

Studera lärandemål och examinationsformer Arbeta i grupper om 3 personer Läs igenom ett/ett par lärandemål och tillhörande examinationsformer. Notera ev. ändringsförslag. Motivera gärna era ändringar! (10 min) Vi diskuterar ett par exempel på ändringsförslag.

Aktivitet Arbeta i era ämnesgrupper Titta på resurserna om lärandemål och examinationsformer Finns det något som kunde justeras/ändras? Återsamling med VERNISSAGE Kl Varje grupp skriver ett/några exempel på lärandemål och examinationsformer på blädderblock

Era lärandemål och examinationsformer Hur gick det? VERNISSAGE

(Biggs, p. 42) Uppnå professionell kunskap Vad? Hur? När? Professionellt kunnande TEORI PRAKTIK

Undervisning och läraktiviteter Konceptuell förändring ’Studentens upplevelse’ ’Student-centrerat förhållningssätt’ Teori-praktik Eller praktik-teori? Kan studenten bygga upp teorier med hjälp av praktik ?

The reflective practitioner and Kolb’s experiential learning cycle Reflection difficult at start of career (Eraut s. 61)

Lärandemål, examination och valfrihet Studentens ansvar och metalärande Valfrihet i lärande: projekt, frågeställning, PBL, rollspel, debatt ’Ways of thinking and practising’ Sätt att tänka och praktisera/utöva sitt yrke

Lärandemål, kursinnehåll och examination Bygg vidare på tidigare kunskap Fokusera på aktivt lärande Arbeta formativt med metalärande och självvärdering Motiverande återkoppling Förhandlingsbar bedömning med kriterier

Uppföljning Tre saker som jag tar med mig från den här dagen Frågor och problem som jag fortfarande har En sak som jag kan använda mig av direkt

Utvärdering Jag uppskattade … Jag saknade …

Referenser Biggs, J. (2003). Teaching for Quality Learning at University. 2nd ed. Buckingham: The Society for Research into Higher Education & Open University Press. Eraut, M. (1994). Developing professional knowledge and competence. London and Washington D.C.: The Falmer Press. Mentowski, M. and Associates (2000). Learning that lasts: integrating learning development, and performance in college and beyond. San Francisco: Jossey-Bass. Schön, D. (1987). Educating the Reflective Practitioner. San Francisco: Jossey-Bass. Återkopplingens sju pelare: Från