LAGSTIFTNINGS- PROCESSEN UTSKOTT RIKSDAG 9 10 SFS 8 11 LAGRÅD REGERING 5 6 7 DEPARTEMENT Bearbetar betänkande och remissvar. Skriver remiss till lagrådet. Bearbetar lagrådets yttrande. Skriver proposition. 2 UTREDNING Sekretariat Experter Lämnar betänkande. Skickar betänkandet på remiss. Skriver direktiv och tillsätter utredning. 1 3 4 Myndigheter Organisationer Privata organisationer LAGSTIFTNINGS- PROCESSEN Kommuner

Lagstiftningsprocess – kommentar Utgångspunkt är RF 1:4 – Riksdagen stiftar lag. Innan vi hamnar i skissen kan t ex följande ha inträffat:. En riksdagsman anser att en ny lag bör skapas för att reglera en speciell fråga. Han skriver en motion som behandlas av Riksdagens utskott. Utskottet avger ett betänkande (som behandlas i Riksdagen). Därefter meddelar Riksdagen Regeringen att man bifallit förslaget i betänkandet. Därmed går ärendet över till rätt departement och vi hamnar i skissens punkt 1. 1. Utredningskommitén tillkallas efter Regeringens bemyndi-gande. Utredningsdirektiven publiceras i en för alla departe-ment gemensam serie, Kommittédirektien (förk Dir jämte år och nr). Ett register över direktiv finns i den s k kommitte-berättelsen. Ev experter/sakkunniga utses av departements-chefen. Utredningen genomförs på det sätt man funnit lämpligt. (Ofta tillsätts en parlamentarisk kommitté.) 2. Utredningen sammanställer sina överväganden och resultat i ett s k betänkande eller promemoria med lagförslag. Det pu-bliceras i statens offentliga utredningar, SOU-serien. SOU innehåller ofta bra beskrivningar av gällande rätt. Ibland görs utredningar internt inom departementen. Deras resultat har publicerats departementsvis fram till 1992 i den s k departe-mentsserien, DS Ju 1991:1 (dvs Justitiedepartementet nr 1 1991). Numera publiceras dessa betänkanden som DS 2002:1 etc utan angivande av departement. Betänkandet överlämnas till departementet för vidare behandling. 3-4. Betänkandet sänds på remiss (se RF 7:2) till olika myndig-heter och organisationer som kan beröras av förslaget och som kan ha synpunkter. Dessa utarbetar remissvar som bear-betas inom departementet. De leder ibland till ändringar i förslaget. Alternativ till detta är s k ”hearing” som departe-mentet ibland anordnar. 5-8. Innan Regeringen beslutar om att avlämna proposition till Riksdagen, kan lagrådets synpunkter inhämtas (se RF 8:18), vilket främst görs i fråga om viktigare lagförslag. Yttrande begärs in genom s k lagrådsremiss. Deras yttrande leder ofta till ändringar i lagförslaget; yttrandet redovisas i propositionen. När yttrandet kommit departementet tillhanda färdigställer de en proposition till Riksdagen. Propositionen anges med riks-mötets kalenderår och nummer. Det är en del av Riksdags-trycket trots att det upprättats inom Regeringskansliet (dvs departementet).

forts kommentar 7-8. Propositionen, betänkandet och ev motioner som väckts i anslutning till propositionen (s k följdmotioner) lämnas till Riksdagen. 9. Innan propositionen behandlas av Riksdagen bereds den i ett av Riksdagens utskott. Utskottet kan rekommendera Riks-dagen att anta förslaget helt eller med vissa modifikationer (eller att kanske helt avstå förslaget). Utskottets mening redovisas i det s k utskottsutlåtandet. 10. Riksdagen behandlar propositionen och utskottsutlåtan-det. Av Riksdagens protokoll framgår om man följt utskottets rekommendationer eller om fler ändringar föranletts av Riks-dagens debatt. Regeringen underrättas om Riksdagens beslut genom Riksdagens skrivelse (rskr). 11. Då lagförslaget antagits kungörs den genom publicering i svensk Författningssamling (SFS). Beslut om publicering fattas samtidigt med beslutet om att lagen/förordningen utfärdas (s k promulgation). Kungörandet samt promulgationen är villkor för att en författning ska vara gällande. De nämnda publikationerna är utgivna av staten. I den privata publikationen Nytt Juridiskt Arkiv, avd II (NJA II), skrivs i efterhand en redogörelse för hela lagstiftningsärendet i ett sammanhang. (Fritt avskrivet från Riksdagens hemsida, äldre sida)