Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin

Miljömålen vårt gemensamma ansvar Utlakning mg NO 3 -N/l vatten

Bjärehalvön, Öllövsstrand Nysatt färskpotatis Den 1 december 2003 Uppmättes en koncentration av 74 mg NO3-N/l i dräneringsvattnet Motsvarar ett läckage på 150 kg/ha och år Mätstation

Varför en Potatismodul Bara hektar ?

Skälderviken Potatisodlingen utlakar mer kväve än andra grödor

Fosfor Det finns inte belägg för att potatisodlingen utlakar mer fosfor än andra grödor Däremot finns en oro för läckage, på grund av höga halter av fosfor i marken

Potatis Odlas ofta i naturkänsliga områden Odlas ofta nära vattendrag, sjöar och kuster Odlas på lätta jordar Odlas ofta i djurintensiva områden där stallgödsel är vanlig Fältbalansen varierar mycket beroende på kulturens längd Förekommer som monokultur eller i korta växtföljder Kunskapsintensiv Optimal näringstillförsel har starkt samband med odlarens ekonomi !

Vår uppgift Giftfri miljö Uppnå Miljömålen och Konkurrens- kraftig produktion Begränsad klimatpåverkan Grundvatten av god kvalité Ingen övergödning Frisk luft

Brukarens mål Balanserad gödsling Optimerad bevattning Högt växtnäringsutnyttjande Ger rätt kvalitet och bäst ekonomi

Målet med potatismodulen Skapa en fosfor- och kvävegödslingsstrategi på gården som minimerar växtnäringsläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen ”Ingen övergödning” och ”Grundvatten av god kvalitet”

Bevattnings- strategi Rätt bevattning leder till optimalt växtnäringsutnyttjande och mindre läckage Bättre skörd

1.Översiktlig beskrivning Optimering av potatisodlingens fosfor- och kväveeffektivitet samt reducering av växtnäringsläckaget. 2.Mål för modulen 3.Underlag och grunddata Beskrivning av nuläget 4.Rådgivningens innehåll och omfattning Förändringsarbetet 5.Resultat 1.Åtgärdsplan 2.Kväve- och fosforgödslingsgödslingsplan 3.Värdering av fosfor- och kväveförluster till vatten före och efter föreslagna åtgärder 6.Krav på dokumentation 1.Föreslagna förändringar och åtgärder 2.Kväve- och fosforgödslingsplan före och efter åtgärder 3.Utlakningsberäkningar före och efter åtgärder 7.Krav på rapportering till GNW-adm. 1.Registrering av rådgivningstillfället 2.Kväve- och fosforgiva i genomsnitt för gårdens potatisareal, kg/ha före och efter åtgärder 3.Kväveutlakning, kg/ha, före och efter åtgärder Uppbyggnad

Anpassa rådgivning till forskning och bästa möjliga teknik utlakning av växtnäringsämnen bevattningsstrategier och bevattningsteknik förekomst av rester av växtskyddsmedel i grundvattnet hur våra kusthav mår bästa sättet att placera våtmarker hur brukare kan samverka för att få friskare kulturer hur effektiva olika potatissorters rötter är på att ta upp näring etc. Utvecklingsarbetet

Rotdjup hos potatis

Potatissorter Stora skillnader –Penetrationshastighet. –Rötternas slutliga djup och utbredning. –N-effektivitet

Slutsats En kombination av rötternas penetrationsförmåga och kulturens längd bestämmer det slutliga rotdjupet och förmågan att utnyttja näringsinnehållet i marken.

Understödsmaterial Blanketter Exempel på växtnäringsbalanser Förluster i potatisåkern Potatisodlingen och miljön Växtnäringsämnena och potatisen Gödslingsexempel Bladgödsling i potatis Näringsämnena och kvaliteten SMAK-analyser exempel De viktigaste åtgärderna En frisk kultur Bevattningens betydelse och genomförande Exempel på redovisning och rapportering

Köksbordsmaterial 1.Kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodlingen 2.Bevattning minskar risken för växtnäringsläckage 3.Friska kulturer ger ökad växtnäringsupptagning

27-28 oktober 2004 Kväve –och fosforstrategi i potatis Kurs

Bjärehalvön, Öllövsstrand Nysatt färskpotatis