Missbruk och beroende ur ett primärvårdsperspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Advertisements

Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Prata inte med utan om en aktiv missbrukare
Hälsolyftet och LSH-studien
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
METODIK FÖR FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I PRIMÄRVÅRDEN
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Nytt landskap: helgsupande avtar; vardagsdrickande tilltar Ett gäng typiska alkoholister.
Missbruksutredning SOU 2011:35 Gerhard Larsson.
Mava-projektet Ann-Sofi Medin och Christer Andersson – Göteborg Stad
Alkoholism.
Missbruksutredningens förslag
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Boden Bodens kommun Norrbottens läns landsting
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Införande i Landstinget Gävleborg
Är det väl använda pengar?
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Bättre liv för våra äldre
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Missbruksvården Haparanda 2010
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Presentation av utvecklingsarbete 24–25 november
Missbruksutredningen Framtidens svenska missbruks- och beroendevård Hans Wiklund Fil. dr, Huvudsekreterare Missbruksutredningen
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Barn som far illa Region Skåne
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Länsgemensam ledning i samverkan
Försäkringskassans roll i samverkan
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Loke Projekt Karlstad 2011 Värmland
Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Barn som anhöriga Barn känner på sig allvaret, fantasier kan vara otäckare än sanningen Barn behöver information och stöd Ofta handlar det om att stödja.
Vårdprogram för missbruks- och beroendevården för
1 Vad innebär missbruksutredningen för Västra Götaland Sveriges Kommuner och Landsting
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Ansvarsfördelning/samverkan/samarbete inom missbruksområdet mellan olika huvudmän Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten.
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Landstingsdirektörens stab BILD 1 Verksamhetsresultat delårsrapport 2/2012 Vårdval Norrbotten.
Remisskonferens om Missbruksutredningen
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Alkohol- och drogbehandlare Nexus Socialförvaltningens öppenvård.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
AKTUELLT OM ALK hösten september 2-3 oktober Mats Weström.
Presentationens avskrift:

Missbruk och beroende ur ett primärvårdsperspektiv Luleå 2013-04-23 Mats Weström Medicinskt sakkunnig Beställar- och analys-enheten

delar av Hippokrates ed Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietetiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja. Jag skall icke ge någon gift, om man ber mig därom, ej heller råda någon till dylikt

500 000 har missbruk eller beroende 80 000 alkoholberoende BD: 2100 300 000 skadligt bruk av alkohol BD: 8000 29 500 tungt narkotikamissbruk BD: 800 250 000 tillvanda eller beroende av läkemedel BD: 6600 10 000 frekventa användare av dopingmedel BD: 250 fritt från Missbruksutredningen 2010

Missbrukets konsekvenser 2 200 alkoholrelaterade dödsfall/år (BD: 60 !?) 400 narkotikarelaterade dödsfall/år (BD: 10 !?) 8 av 10 våldsbrott begås under påverkan 60% inom kriminalvården har drogproblem 17-18 miljarder/år i i utgifter för kommuner och landsting för missbruksvård (BD: 475 mkr?) Därtill stora socialförsäkringskostnader och kostnader för arbetsgivare för missbruksrelaterad ohälsa Samhällsekonomiska kostnader – 30-120 miljarder/år Missbruksutredningen 2010

Fördelningen av olika problem på olika nivåer – i Svea Rike – och Norrbotten Sverige BD Insatser Beroende med stor problemtyngd 50 000 1300 specialistvård – stöd, omvårdnad Beroende med låg-måttlig tyngd 250 000 6600 återfallsprevention, insatser över tid,ev specialistvård Skadligt bruk/missbruk 300 000 7900 Högkonsumtion utan akt problem 450 000 12 000 tidig upptäckt, rådgivning, enkel intervention Inga alkoholproblem 6,5 milj 170 000 (Svenskar >15års ålder) Modifierat efter Sven Andreasson (LT nr 45 2011)

Primärvårdens Roll - Primärprevention Medverka i drog- och alkoholpolitiska program Skolhälsovård Kartläggning av drog- och alkoholrelaterade problem i lokalsamhället, i samarbete med kommun, skola, föreningar, polis, brukarråd osv Upplysningsverksamhet Barn- och mödrahälsovård (BHV och MHV) Goda rutiner vid förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling, innefattande restriktivitet i tveksamma fall

Primärvårdens Roll -Sekundärprevention Goda förutsättningar, till följd av Stor kontaktyta gentemot befolkningen – 62-74% med registrerat besök 2013 Att patienter med drog- och alkoholproblem är överrepresenterade God kunskap om patienterna och deras situation, familjebild osv (förutsatt kontinuitet) Tidigkontakt – vi träffar patienterna i riskbruks- eller tidig missbruksfas Gemensamt journalsystem, med bla gemensam läkemedelslista

Patienter med riskbruk och missbruk - Primärvårdens uppgift Tidig upptäckt Enkel intervention! Kognitivt förhållningssätt Kierkegaard: ”om du vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste du först finna henne där hon är och börja just där” Behandla enligt evidensbaserade metoder Undvik felbehandling! Aldrig kravlös sjukskrivning. Aldrig läkemedel utan planering och uppföljning

Problem Brist på kontinuitet, vilken är grunden för en förtroendefylld relation patient – vårdgivare Läkarens, sköterskans (och sjukvårdens) attityd till missbruksproblem Samhällets dubbelmoral i sammanhanget

Sjukdomar, besvär eller tecken som bör föranleda drog-anamnes Högt blodtryck (fra undertryck) och oregelbunden hjärtverksamhet Magkatarr Ångest och sömnproblem Påverkan lever och bukspottskörtel Olycksfall av oklar anledning Skakningar Ryggbesvär av oklar art Regelbunden användning av lugnande, beroendeframkallande läkemedel ”Hur är det nu doktorn, kan man ta en snaps under penicillin-kuren?” Drog- och alkoholrelaterade besvär = ”the second great imitator”

Antal individer som på apotek hämtat ut läkemedel med beroenderisk Förskrivares Hälsocentral: Friskträsk   2011-1 2011-2 2011-3 2011-4 2012-1 2012-2 2012-3 2012-4 N02A Opioider 183 179 185 196 182 186 166 N05B Lugnande medel, ataraktika 73 89 71 85 82 83 78 N05C Sömnmedel och lugnande medel 176 199 197 188 203 Antal unika individer: 372 374 371 410 402 384 378 368 N02AA59 Kodein, kombinationer exkl. neuroleptika 43 37 48 51 45 41 N02AX02 Tramadol 108 120 115 104 88 91 150 154 160 163 146 156 131 130 N05BA Bensodiazepinderivat 53 66 61 55 60 59 56 N05CD Bensodiazepinderivat 12 13 9 N05CF Bensodiazepinbesläktade medel 137 133 136 158 144 167 191 181 209 206 217 202

Antal individer som på apotek hämtat ut läkemedel med beroenderisk Förskrivares HC: Friskträsk

Primärvårdens uppdrag enligt nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Rådgivande samtal angående bruk av alkohol hos - gravida prio 2 - föräldrar/vårdnadshavare till späd- eller småbarn prio 3 Rådgivande samtal ang riskbruk av alkohol hos vuxen prio 4

Primärvårdens uppdrag enligt nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014 Preliminär version Använda AUDIT/DUDIT (bedömningsinstrument) prio 1/3 Ha kännedom om rekommenderade medicinska test prio 1-3 Behandla personer med alkoholberoende med Antabus, Campral och Naltrexon prio 1 Trappa ned/sätta ut bensodiazepiner prio 2 SAMVERKA med psykiatri, socialtjänst, polis mm

Primärvårdens uppdrag riskbruk/missbruk/beroende SAMMANFATTNING Gör rätt – typexempel Kort rådgivning vid riskbruk Öka förskrivningen Antabus, Campral och Naltrexon Undvik göra fel - typexempel Slentrianmässig och/eller kravlös förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling Missa risk- eller missbruks-anamnes vid mångbesök, polyfarmaci, oklara sjukdomstillstånd Grundteser - Ta stort egenansvar för riskbruksproblemet - Ta tydligt delansvar för missbruks- och beroendeproblemet