Barn och Ungdomshabilitering

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Advertisements

Läggdags - Om sömn hos barn med funktionshinder
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Barnanpassad utredning
Malmö Högskola 1 april 2008 Tullie Sewerin
Övertag av unga vuxna med funktionshinder
RBU finns i hela Sverige
KOLL PÅ LÄGET Almedalen 2013
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Heléne Stern leg psykolog
Neuropsykiatrisk funktionshinder
PRIMÄRVÅRDEN.
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Dövblindhet och Usher syndrom
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Pedagogiska hörselvården
Välkomna Inkludering av barn och ungdomar med hörselnedsättning inom förskola/skola sep 2011.
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Barnteamet på Syncentralen Halland
SAM Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom KBT Samordnare vid Arbetsmarknadsenheten.
Vuxenhabiliteringen Ett gott liv utifrån egna val
Handikapp&Habilitering
Modell för dyslexiutredning Arbetet startade i april 2010 Arbetsgruppen är geografiskt och kompetensmässigt tillsatt. - Vad är bäst för barnet? -Minsta.
Brister i vården, fokus de äldre Efter 35 år i sjukvården, 17 på sjukhus och med ansvar för äldre förvånas jag av att: 1. Inget gjorts för att korrigera.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Sjukgymnastik för äldre personer
Juridiska aspekter Eva Nordin-Olson 2007.
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Habiliteringsprogram för barn och ungdomar med autismspektrumstörningar i Region Skåne 2002, reviderat Viviann Nordin.
Habiliteringen En resurs för personer med varaktiga funktionsnedsättningar.
LÄNSLEDNING VÄLFÄRD Presentationen ger en bild av:
Försäkringskassans roll i samverkan
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Medicinska problem hos pubertetsungdomar med Downs syndrom
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april SIDAN 1.
25 januari 2007 Lena Olson och Lydia Springer - Vuxenhabiliteringen, Landstinget Sven-Erik Pistol - Regionförbundet Ann Nilsson -Tierps kommun Inger Selling.
AME/EMS Samverkansuppdraget Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom.
BUM. BUM Barnhusmodellen – en integrerad mottagning Barnmed Barnhab Barnpsyk.
Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ FORSKNINGSPLATTFORMEN, Handikappvetenskap med inriktning habilitering Eva.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
HABILITERINGEN VÄSTER
Omhändertagande av barn med komplexa hjärtfel
Varför talböcker? Ingrid Källström Varför talböcker?
1 Teamet för personer med FlerfunktionshinderOrupssjukhusetSUS.
Handikapp & Habilitering
Skolbibliotek för alla Skolbibliotek för alla2 Ingrid Källström.
Autism och Asbergers Syndrom
Om oss: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra medlemmar Vi driver på utvecklingen.
Habiliteringen för barn och vuxna i Uppsala län Studiebesök Marie-Louise Åkerlund kurator.
Autism spektrum Autism Aspergers syndrom. Ett spektrum!! IQ 70 asperger ”högfungerande autism” 80% av barn med autism autism.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
OPTIMUS - ett multidisciplinärt samverkansprojekt för barn med misstänkta utvecklingsavvikelser 0-6 år Anna-Maria Angerstig, Läkare Helena Bergqvist,
Bakgrund Nationella rapporter visar att personer med funktionsnedsättning inte har tillgång till en tillgänglig primärvård anpassad utifrån sina behov.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Föreningen kognitivt stöd
Logoped och Audionom utbildningen höstterminen
Ny Remissrutin till BUP
Funktionsvariationer
Tandvårdsstöd Översikt och instruktioner från Bedömning tandvård
Barn som anhöriga Ett projekt som Habiliteringscentrum deltar i utifrån ett nationellt projekt.
Välkommen till Habiliteringscentrum Västmanland
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Läkarintyg för sjukpenning
Autism Tre symtomkomplex socialt samspel språk/kommunikation beteende.
Presentationens avskrift:

Barn och Ungdomshabilitering Maria Forsgren 20120215

Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Rörelse-hinder Utvecklings-störning Autismspektrum- tillstånd Syn- nedsättning Hörsel- nedsättning Förvärvade hjärnskador Tinnitus Dövblindhet Dövhet Audionom-mottagningen Lund Dövblindenheten Dövenheten Tolkcentralen Synenheten barn och ungdom Hörselenheten vuxna Hörselenheten barn och ungdom Synenheten vuxna 10 lokala enheter SKED1 BarnReHab Skåne Riksgymnasiet 5 lokala enheter Logistikenhet Hjälpmedel DAHJM2/ DUMLE3/ Datatek 5 lokala enheter Hjärnskade- koordinator Barn- och ungdomshabiliteringen Margareta Nilsson Syn,- hörsel- och dövverksamheten Helén Holmström Vuxenhabiliteringen Ingrid Kongslöv Hjälpmedel Mikael Reingsdahl Barn- och ungdomar som får en hjärnskada före 18 års ålder har rätt till rehabiliteringsinsatser på BRH direkt efter sjukhusvistelsen eller senare om det uppstår problem t.ex. i skolan. Ekonomi Thomas - Risberg Forskning och utveckling - Kerstin Liljedahl HR och kommunikation - Charlotte Hagö Strategisk planering - Karin Wuttke IT - Lars-Göran Larsson Råd och Stöd, LSS - Lars-Ole Nielsen Adm. chef och stf FC- Lars-Ole Nielsen Skånes taltidning - Birgitta Fredén 1) Skånes Kunskapscenter för Elever med Dyslexi 2) DAtorbaserade HJälpMedel 3) Du Utvecklas Med LEk Förvaltningschef Karin Bengtsson

Vad gör habiliteringen?? Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidig förvärvad funktionsnedsättning utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna delta i samhällslivet. def enligt soc.styrelsen termbank Styrkan är det MULTIDICIPLINÄRA omhändertagandet dvs helhetssynen av barnets situation

Vilka BARN sköts på habiliteringen Neuropsykiatrisk team (ca 220 barn) ex: autism, atypisk autism, svår ADHD Rörelsehinderteam (ca 190 ) ex: CP ca 70, MMC 8, svåra kromosomavvikelser, progressiva muskelsjukdomar 18, förvärvad hjärnskada, neurofibromatos Utvecklingsstörningsteam (ca 200 ) Mb Down (37), Fragil X, Retts syndrom, Kromsomavvikleser,Oklar etiologi Flerfunktionshindrade (ca 25)

Flertal barn de olika grupperna har en utvecklingsstörning och ca 80 st har epilepsi Barn mellan 0-18 år ( 20 år ) Gemensamt för alla är att det ska finnas en sannolik varaktig funktionsnedsättning av sådan dignitet att man behöver ett multidiciplinärt omhändertagande

Vilka jobbar på habiliteringen Helsingborg: Läkare 1-1,25 tjänst Sjuksköterska 2 Psykolog 5 Kurator 4 Sjukgymnast 5 Specialpedagog 5 Logoped 4 Arbetsterapeut 3 Sekreterare 3 Chef 1

LÄKARENS ARBETE Följa och optimera beh för pat med kroniska och progredierande sjukdomar Vårdprogram: undersökningar, kontroller, läkemedelsbehandlingar ex CP, TC, NF, MMC, Down, Duchenne, SMA Initiera nya behandlingar och utredning utefter förändringar i kliniken MÅNGA BARN MED SVÅRA FUNKTIONNEDSÄTTNINGAR UTAN KLAR BAKOMLIGGANDE GENES

forts. läkarabetet Samarbete med kringpersonal, vad är möjligt och förväntat utifrån grundsjukdom Samarbete med kringspecialiteter: barnläkare, hud, öron, ögon, synenheten, neurokirurg, genetiker, ortoped, handkirurg, BUP, neurofys, distriktsläkare, specilisttandvården Samarbete med skola, försäkriningskassan, socialförvaltningen Föräldrarutbildning ( föräldrargrupper, syskongrupper) Långsiktig kontakt och relation med barn och dess familjer

Rörelsehinder Cerebral pares Ryggmärgsbråck Muskelsjukdomar Reumatiska sjukdomar

Utvecklingsstörning Downs syndrom Genetiska avvikelser, syndrom Försenad utveckling Missbildningar och sjukdomar i CNS Hjärnskador

Neuropsykiatriska funktionshinder Autismspektrum tillstånd, autism i barndomen, Aspergers syndrom, PDD-nos Svår ADHD

Vad menas med flerfunktionshinder? En omfattande och svår problematik med funktionsnedsättningar inom flera områden. Funktionshindret går inte att kompensera för genom åtgärder i miljön. Personen är helt beroende av andra människor.

Vad menas med flerfunktionshinder? Rörelseförmågan är starkt nedsatt och förmågan till viljemässig och självständig förflyttning är starkt nedsatt,även vid användning av tekniska hjälpmedel. Stora kognitiva svårigheter att förstå och tolka omgivningen och att förmedla sig. Kommunikationsproblem.

Vad menas med flerfunktionshinder? Graden av utvecklingsstöning kan vara svår att testa p.g.a kommunikationsproblem. Träningsklass är oftast den lämpligaste skolformen. Personen lever ofta här och nu. Tidsbegrepp är abstrakta. Konkreta föremål kan göra en situation begriplig eller signalera en aktivitet

Vad menas med flerfunktionshinder? Ytterligare funktionshinder kan vara Svårigheter att äta Problem från mage och tarm Epilepsi Synnedsättning Hörselnedsättning Ortopediska komplikationer

Ytterligare funktionshinder Smärta som kan vara svårtolkad Andningsproblem Gastrostomi Gastroesofagal reflux

Bemötande Lugn stimulusfattig miljö Tydlighet, tid, bilder Förberedelse

Överföring till primärvården Överföringsmöte kan ske när läkare antingen på BOU eller i primärvården anser det påkallat. Var sker det lämpligast, BOU eller primärvården?

Vad ska föras över Den samordnande funktionen, kontinuiteten Behandlingsansvar för det som inte kräver annan specialitet än allmänmedicin Ansvar för att utfärda intyg för aktivitetsersättning, färdtjänst, p-tillstånd, personlig assistent m.m Dietistkontakt Viktkontroller Sjuksköterske kontakt avseende hjälpmedel

Vad ska föras över? Kunskap om familjens situation

Vad ska inte föras över? Ansvar för epilepsisjukdomar Ansvar för mer komplicerad pykiatrisk behandling och bedömning Behandling av allvarlig eller svårkontrollerad lungfunktionsnedsättning Samt övrig problematik som kräver specialist vård

Alexander f -05 Värkarbete v 24+0 , vtnavgång, CRP 29, förlöses med akut sectio v 24+3. FV 796. Apgar 4-6-6. Intuberas efter ngr minuter, respvårdad, curosurf, HFO, Hb 111, Vårdad 2,5 mån i Lund, IRDS, KNS sepsis, BPD, grad 3 blödning bilat, posthemorragisk hydrocefalus, shuntop 1 mån ålder, susp kramp Fenemalbeh, CFM 3 dygn ua Vårdad neonatal Hbg 1 mån

Op vä ljumskbråck 4 mån ålder, ROP förändringar O2 i hemmet, RS inf Nutritionssvårigheter och kräkningar.Kommer till hab vid knappt 2 åå. Gångdebut vid 1 år. Inget språk och avvikande i kontakten. Utvecklingsförsening Öron paracentes och rör samt pga snarkningar adenoidop Ögon skelar lappbeh, synnedsättning?? CVI??

Motoriskt duktig och rör sig väs obehindrat. Tonusökning i benen. Kortvarig ögonkontakt och fastnar i stereotypier, tycker om leksaker som låter. Inget språk, Saglar. Hyperaktiv. Mycket kontakt med specialpedagog och kurator. Remiss till BUP avseende autism diagnos 2010 men kundes inte fås att medverka. Tappat intresset för mat något och planar på viktkurvan. Kontakt med dietist. PEG?? Uttalade sömnsvårigheter Sväljningsrtg ua, EEG ua. Specialsttandvården

Följts i 27v studien, familjen duktiga på att uttrycka behov och känslor. Upplever starkt att man har satsat enorma resurser på Alexander under neonatalperioden men att de nu känner sig lämnade Dagis med assistent och nu börjar särskolan. Utvecklingstörning med uttalade autistiska drag. Assistent och börjar planera för avlastningsboende för att familjen ska orka med. Finns även en storasyster.