Transporter av farligt gods Cecilia Sandström Tyréns
Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer
Handbokens innehåll Ökad kunskap kring transport av farligt gods Ökad kunskap kring hanteringen av frågan i samhällsplaneringen Attraktiv utformning av riskreducerande åtgärder
Farligt gods Ämnen och föremål vars transport är antingen förbjuden eller endast tillåten under vissa angivna villkor. Ämnen som på grund av kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på människor, djur, miljö och egendom. T.ex. fyrverkerier, etanol, bensin m.fl.
Vissa färger, lacker, lösningsmedel, rengöringsmedel mm. Men också… Vissa färger, lacker, lösningsmedel, rengöringsmedel mm.
Farligt gods Gods bestående av ämnen med vissa egenskaper, t ex Explosiva Gaser, tryckkondenserade Brandfarliga Oxiderande Giftiga Frätande
Var får farligt gods transporteras? Lokala trafikföreskrifter utfärdade av länsstyrelsen och i enligt med Vägtrafikkungörelsen(SFS 1972:603) Rekommenderade transportleder (väg) –primära samt sekundära. Ej tvingande. Utfärdade av länsstyrelsen Till och från avsändare och mottagare Järnvägnätsbeskrivningen (JNB) Tunnlar (beroende på godsets klassificering samt tunnelns klassning)
”Rekommenderad färdväg för fordon lastade med farligt gods” samt ”Förbud mot märkningspliktiga fordon (försedda med orangefärgad skylt) lastade med farligt gods”
Ansvarsfördelning avseende transport av farligt gods och dess risker Flera aktörer och flera myndigheter: Producenter och tillverkare Avsändare och transportör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Den kommunala räddningstjänsten Transportstyrelsen Kustbevakningen Polisen Kommunen har ansvar för bebyggelseplanering –inkl. att ta hänsyn till riskerna med transporter av farligt gods på väg och järnväg. Ett flertal olika förvaltningar. Länsstyrelserna Boverket, Naturvårdsverket Trafikverket
Risker med farligt gods Bränder, explosioner, utsläpp av giftig gas, stänk av frätande vätska etc...
Klass 1 utgör ca 0,02 % utav total mängd farligt gods på aktuell väg (syns ej i diagrammet). Utav dessa transporteras endast en mindre andel som fullastade bilar, dock är andelen ej känd. Exempelväg Illustrerande bild över andelen farligt gods samt andelen klass 1
Exempel på möjliga nyttor/positiva värden Näringsliv & Sysselsättning Resurshushållning Miljöpåverkan Tillgänglighet Trygghet
Huvudprinciper för god planering Skyddsavstånd Åtgärder
När behövs en riskanalys? Nationella riktlinjer saknas. De regionala samt lokala riktlinjer som finns är endast vägledande, inte bindande. Generellt sett kan 150 meter vara ett riktvärde.
Begreppet ”Risk” Risk = Sannolikhet Konsekvens Risk är den sammanvägda bedömningen av sannolikheten för att en skadehändelse skall bli verklighet och de konsekvenser händelsen kan medföra. Risk = Sannolikhet Konsekvens
”En riskanalys i sig har aldrig medfört högre säkerhet…”
Enkel riskanalys, ev. åtgärder Olika sorters riskanalyser - Behovet av information avgör val av angreppssätt Skyddsavstånd Enkel riskanalys, ev. åtgärder Avancerad riskanalys åtgärder & aktiv utformning
Samhällsrisk A B
Individrisk
God planering…
Riskvärdering
Riskvärdering Deterministisk riskvärdering Probabilistisk riskvärdering Riskjämförelse Skyddsavstånd Regler och normer för riskvärdering Subjektiv riskvärdering
Vägvalsstyrning Det finns två sätt att påverka var farligt gods transporteras: Förbud och restriktioner i de lokala trafikföreskrifterna, utfärdade av länsstyrelsen och i enlighet med Vägtrafikkungörelsen (SFS 1972:603). Rekommendationer (ej tvingande) utfärdade av länsstyrelsen. Följande aspekter behöver man ta hänsyn till vid vägvalsstyrning: Risknivån Trafiksäkerhet Bebyggelse
Trafiksäkerhet avseende farligt gods Öka trafiksäkerheten för tung trafik Undvika att transporter skadas så allvarligt att lasten kan läcka ut STRADA: svåra (sett till personskadorna) olyckor och dödsolyckorna (tung trafik): Knappt 25 procent mötesolyckor Cirka 25 procent korsandeolyckor Cirka 20 procent upphinnandeolyckor Drygt 10 procent singelolyckor Drygt 10 procent avsvängsolyckor Enligt en annan studie uppges att cirka 50 % av farligt godsolyckorna är singelolyckor (Räddningsverket, 1999). Kan vara en indikation på att farligt godsolyckor inte följer övrig tung trafik, där denna olyckstyp utgjorde 20 procent, eller tung trafik med stort krock- våld (svåra skador) där andelen var cirka 10 procent.
Järnvägens trafiksäkerhet avseende farligt gods Få olyckor Potentiellt stora konsekvenser (mängden farligt gods per järnvägsvagn kan vara stor samt att transporterna går rakt genom centrala delar av bebyggelsen)
Lastning och lossning
Åtgärder (förutom skyddsavstånd) Markbeläggning Invallning/kant/lägre mur (i vissa fall som inte river upp tankbil) Dike Vegetation Vall Mur Disposition av området: god planering, skydd/skärmande, var vistas människor? Åtgärder på byggnad (fasad, avstängningsbar ventilation, begränsa fönsterarean mm)
Gestaltning av riskreducerande åtgärder Skala Detaljer Identitet Förankring Försköning Trygghetsskapande
Riskanalyser och riskbedömningar kan mynna ut i krav på riskreducerande åtgärder, såsom vallar och fasader utan fönster. Fasader
Markbeläggning
Murar och plank
Persontäthet Avledning
Nedsänkt riskkälla (tråg) Illustration: Metro Arkitekter, 2012
Vegetation
Vägutformning Vägren samt stödremsa Farliga kurvor Vägräcken (högre kapacitetsklasser) Ca 70 procent av olyckorna vid släntlutningar om 1:3 samt 1:4 medförde läckage, medan andelen som gav upphov till läckage minskade vid flackare lutning Fasta hinder Allmänna faktorer
Bebyggelseplanering intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods? Tänk på… ”Nytta” kan aldrig helt ersätta riskhänsyn. Riskhänsyn handlar om riskanalys OCH riskvärdering… …OCH riskreducerande åtgärder, utformning, disposition. Riskhänsyn. Konsten att balansera olika effekter! God Planering. Hållbar samhällsutveckling. Attraktiv utformning av de riskreducerande åtgärderna.
Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer