Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 60

Åtgärdsutredning Syfte Att utvärdera möjliga åtgärdsalternativ för efterbehandling av ett förorenat område Metod Stegvis utvärdering och sållning av åtgärdsalternativen genom jämförelse av olika kriterier som visar alternativens för- och nackdelar Resultat Ett mindre antal åtgärdsalternativ som går vidare till riskvärderingsmomentet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Åtgärdsalternativ Består av en eller flera åtgärdsmetoder, som i sin tur består av en eller flera åtgärdstekniker Åtgärderna kan vara av olika slag Reducerar föroreningskällan (föroreningshalter eller föroreningsmängder minskar) Begränsar spridning och exponering (skyddsåtgärder) Utgör administrativa åtgärder (ej avhjälpande enligt MB) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 62

Väg till tänkbara åtgärdsalternativ Utred normalt: nollalternativet (inga åtgärder vidtas) maxalternativet (fullständig riskreduktion) bästa teknikalternativet alternativ med lägre förväntansnivåer Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 63

Analys av åtgärdsalternativ Baseras på en jämförelse av utvärderingskriterier Inledande alternativanalys Uppfyllelse av övergripande åtgärdsmål Intressenternas förutsättningar (markanvändning, preferens för olika åtgärdsmetoder, finansiering, tidsramar, prövningsplikt, ny teknik, planer, policies) Teknisk genomförbarhet Förväntade resultat (minskning av mängder, halter, spridning, exponering, toxicitet, mobilitet och volym, beständighet) Fördjupad alternativanalys Kostnader Risker under och efter genomförandet Störningar orsakade av genomförandet Acceptabla åtgärdsalternativ till riskvärderingen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 64

Åtgärder – hur bör man prioritera Sättet att reducera risker reducera föroreningskällan i första hand välj i andra hand skyddsåtgärder administrativa åtgärder kan också behövas ibland Hantering av föroreningar måste utredas från fall till fall destruktion i första hand – deponering eller inneslutning i sista hand preferensordning däremellan vägledande i de flesta fall Destruktion – endast möjligt för organiska ämnen Separation och koncentration till en mindre volym som vidarebehandlas eller slutomhändertas Omvandling till mindre farliga ämnen, helst genom icke reversibla processer Fastläggning – ofta i kombination med inneslutning eller deponering Deponering eller inneslutning av obehandlat material Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 65

Några ”att tänka på” i åtgärdsutredningen (utöver Naturvårdsverket utgångspunkter för efterbehandling) Reducera risker så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt Bästa tillgängliga teknik utan orimliga kostnader Åtgärder bör vara av engångskaraktär Hushålla med naturresurser Så få begränsningar i markanvändning som möjligt Minimera risk för återförorening Utför åtgärder innan situationen förvärras Omöjliggör inte ytterligare efterbehandling om föroreningar lämnas kvar Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Åtgärdsalternativ till riskvärderingen Redovisa åtgärdsalternativen utifrån förväntansnivå (vilka åtgärdsmål som kan uppnås) Beskriv minst följande för respektive åtgärdsalternativ, som underlag till riskvärderingen: Förväntade effekter och konsekvenser för hälsa och miljö, naturresurser, ekonomi och andra intressen Eventuella svårigheter och risker Vilka säkerhetsåtgärder som bör vidtas Osäkerheterna Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 67

Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 68

Riskvärdering En avvägning mellan relevanta aspekter inom miljö, teknik, ekonomi och andra intressen, till exempel: Måluppfyllelse avseende hälsa och miljö Kostnadseffektivitet Teknisk lämplighet Behov av framtida restriktioner och underhåll Estetiska och psykologiska faktorer Underlag från riskbedömningen och åtgärdsutredningen Riskvärdering bör utföras i nära samråd mellan huvudman, tillsynsmyndighet och andra berörda, i vissa fall också med allmänheten Riskvärdering i efterbehandlingssammanhang är ett område under utveckling, vägledningen ger exempel på tillvägagångssätt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 69

Förslag till metodik för riskvärdering Typ av multikriterieanalys utvärdering med hjälp av urvalskriterier utvecklad utifrån metodik som beskrivs i Kvalitetsmanualen för bidragsobjekt Urvalskriterierna speglar åtgärdsalternativens för- och nackdelar gällande måluppfyllelse, tekniska och ekonomiska frågor samt allmänna och enskilda intressen Riskvärdering kan fördjupas med hjälp av olika verktyg (t.ex. kostnads-nyttoanalys) Omfattning och ambitionsnivå anpassas till det specifika objektet Definition av urvalskriterier Gradering och värdering Sammanställning och sammanvägning Förslag till val av åtgärdsalternativ Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Urvalskriterierna Ger indikation om vilka åtgärder som är acceptabla Viktigt att alla intressenter är överens om val och definition av kriterierna samt om hur dessa ska utvärderas och vägas samman Bör ta hänsyn till så många av åtgärdsalternativens miljökonsekvenser som möjligt T.ex. resursanvändning, klimatpåverkan, utsläpp Dock utan orimlig arbetsinsats i riskvärderingen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 71

Exempel på vanliga typer av urvalskriterier Måluppfyllelse avseende riskreduktion inklusive belastning och risker under åtgärdsgenomförandet Måluppfyllelse avseende skydd av naturresurser och övriga intressen t.ex. kultur- och naturmiljö, markanvändning, resurs- och energihushållning Tekniska aspekter inklusive tillgänglighet, genomförbarhet, beständighet, reparerbarhet, kontrollerbarhet, etc. Ekonomiska aspekter inklusive investerings-, drifts- och underhållskostnader, totalkostnader, eventuella intäkter samt kostnadseffektivitet ”Mjuka” parametrar t.ex. inverkan på allmänna och enskilda intressen, estetiska och psykologiska aspekter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 72

Några exempel på urvalskriterier för måluppfyllelse avseende… Riskreduktion Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 73

Några exempel på urvalskriterier för måluppfyllelse avseende… Skydd av naturresurser och övriga intressen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 74

Några exempel på urvalskriterier för måluppfyllelse avseende… Tekniska aspekter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 75

Några exempel på urvalskriterier för måluppfyllelse avseende… Totalkostnader Marginalkostnader Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 76

Några exempel på urvalskriterier för måluppfyllelse avseende… ”Mjuka” parametrar Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 77

Gradering och värdering Komplettera gradering och värdering av urvalskriterierna med dokumentation av resonemanget Kvantitativa kriterier kan jämföras direkt (t.ex. avlägsnad mängd förorening) Kvalitativa kriterier behöver beskrivas i ord eller med hjälp av skala, till exempel ”ja…kanske…nej” ”minskar…oförändrad…ökar” ”5…3…1” Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 78

Exempel på värdering av kriterium för… Uppfyllelse av övergripande åtgärdsmål Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 79

Exempel på värdering av kriterium för… Reduktion av föroreningskällan Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 80

Sammanställning Sammanställ åtgärdsalternativen och konsekvenserna utifrån urvalskriterierna överskådligt, till exempel i en matris Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 81

Sammanvägning Ibland kan urvalskriterierna behöva vägas mot varandra (är ett kriterium viktigare än ett annat och hur mycket viktigare), till exempel genom: viktning sammanvägning i flera steg (kriterier som värderas i senare steg har högre prioritet) Olika intressenter kan ha olika syn på hur kriterierna ska vägas samman – enas om hur sammanvägningen ska gå till Att hitta balansen är en av riskvärderingens viktigaste uppgifter! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 82

Fördjupad riskvärdering Ibland finns behov av att fördjupa riskvärderingen omfattande underlag krävs ofta Exempel på verktyg kostnads-nyttoanalyser kostnadseffektivitetsanalyser livscykelanalyser multikriterieanalyser multiattributstekniker analytisk-hierarkisk process Se bl.a. rapporter från kunskapsprogrammet Hållbar sanering (www.naturvardsverket.se/hallbarsanering) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 83

Val av åtgärdsalternativ Riskvärderingen resulterar i förslag till val av åtgärdsalternativ Om de övergripande åtgärdsmålen inte fullt ut kan uppnås komplettera åtgärdsutredningen med andra teknikalternativ eller förstärk finansieringen eller omformulera åtgärdsmålen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 84

Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 85

Mätbara åtgärdsmål för valt åtgärdsalternativ Formulera minst ett och ofta flera mätbara åtgärdsmål Tydlig koppling mellan mätbara och övergripande åtgärdsmål Måluppfyllelsen bör kunna verifieras till exempel genom kontrollprogram för utförande- och omgivningskontroll Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 86

Formulering av mätbara åtgärdsmål Kan följa samma upplägg som för övergripande åtgärdsmål och till exempel uttryckas som: riskreduktion för människor, miljö och naturresurser reduktion av föroreningsmängd eller volym reduktion av föroreningsspridning till omgivningen minskad exponering skydd av naturresurser skydd av markanvändning och andra intressen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 87

Olika sätt att reducera risk och uttrycka mätbara åtgärdsmål Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 88

Exempel på mätbara åtgärdsmål avseende… Riskreduktion Reduktion av föroreningsmängd eller volym Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 89

Exempel på mätbara åtgärdsmål avseende… Reduktion av föroreningsspridning till omgivningen Minskad exponering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 90

Exempel på mätbara åtgärdsmål avseende… Skydd av naturresurser Skydd av markanvändning och andra intressen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 91

Åtgärdmål blir till åtgärdskrav När man valt ett åtgärdsalternativ tar förberedelsefasen vid, med bland annat: planering projektering formulering av åtgärdskrav (mätbara och kalkylerbara) anmälan eller tillståndsprövning Åtgärdskravens syfte vägleda entreprenörens i utförandet av efterbehandlingen säkerställa att de övergripande och mätbara åtgärdsmålen uppfylls Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 92

Uppföljning och dokumentation Dokumentera hela processen med att välja efterbehandlingsåtgärd Dokumentera även uppföljning och utvärdering av åtgärden utifrån: tekniska aspekter naturvetenskapliga aspekter ekonomi övriga aspekter (t.ex. myndighetsbeslut och administrativa åtgärder och restriktioner) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 93

Kommunikation och information Hur uppfattar man en risk? frivillig/påtvingad, känd/okänd, ständig/engångsföreteelse Hur kommunicerar och informerar man om risker? var väl förberedd identifiera målgrupper planera kommunikationsinsatser identifiera ev. konfliktorsaker Öppenhet och transparens Dialog med olika aktörer Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 94

Praktiskt exempel forts. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 95