Genusperspektiv på nationalekonomin Anne Boschini 2009-11-02 Gästföreläsning på CSD

Nationalekonomin och genus ”Rational economic man” – en svamp? ”Let us return again to the state of nature, and consider men as if but even now sprung out of the earth, and suddenly, like mushrooms, come to full maturity without all kind of engagement to each other.” [Thomas Hobbes, Leviathan] Modern nationalekonomi Annat än pengar bestämmer individers val Strategisk interaktion. Ex: familjeekonomi Kausalitet: teori och empiri

Varför ska vi bry oss om kvinnor och män i nationalekonomisk analys? Varför just denna uppdelning av befolkningen? Utgör de två största undergrupperna oavsett ålder, etnicitet, social bakgrund etc. Män och kvinnor skiljer sig åt som ekonomiska agenter i termer av exempelvis arbetstid, utbildning, inkomst, förmögenhet.

Språkbruk: kön eller genus? KÖN avser de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män GENUS avser de skillnader mellan kvinnor och män som följer av samhälleliga förväntningar och normer, möjligheter och rättigheter som en individ får utifrån sitt kön

Det nationalekonomiska argumentet för jämställdhet Enligt nationalekonomiskt tänkande, drivs individers val av preferenser och incitament. Stora förändringar över tiden i kvinnors och mäns val

Gifta kvinnors arbetskraftsdeltagande ur Costa (2000) 2009-10-15 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen

Det nationalekonomiska argumentet för jämställdhet Enligt nationalekonomiskt tänkande, drivs individers val av preferenser och incitament. Stora förändringar över tiden i kvinnors och mäns val tyder på att antingen är: preferenser föränderliga (och det vill nationalekonomer helst inte tillstå) incitamenten för ekonomiska beslut genusspecifika: Lönediskriminering Kulturella förväntningar / normer / stereotyper Diskriminerande lagstiftning

Genusspecifika normer i olika länder 2009-10-15 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen

Genusspecifika normer

Det nationalekonomiska argumentet för jämställdhet Enligt nationalekonomiskt tänkande, drivs individers val av preferenser och incitament. Stora förändringar över tiden i kvinnors och mäns val tyder på att antingen är: preferenser föränderliga (och det vill nationalekonomer helst inte tillstå) incitamenten för ekonomiska beslut genusspecifika: Lönediskriminering Kulturella förväntningar / normer / stereotyper Diskriminerande lagstiftning Rätt person på rätt plats Om incitamenten till utbildning och/eller arbete skiljer sig åt mellan könen leder det till slöseri med mänskliga resurser samt samhällsekonomisk ineffektivitet.

Nationalekonomiska forskningsfält MIKROEKONOMI Arbetsmarknadsekonomi Experimentell ekonomi Familjeekonomi Omsorgsekonomi MAKROEKONOMI Ekonomisk tillväxt Utvecklingsekonomi Internationell ekonomi Ekonomisk politik Politisk ekonomi

Sverige – världens mest jämställda land? Country GEM rank 2007 HDI Rank Sweden 1 7 Norway 2 Finland 3 12 Denmark 4 16 Netherlands 5 6 Belgium 17 … Switzerland 13 9 Trinidad and Tobago 14 64 United Kingdom 15 21 Singapore 23 France 8 United States 18 GEM – gender empowerment index från UNDP HDI – human development index också från UNDP

Inte lika ljust överallt… ”Women in developing countries lag behind men in many domains. In access to education: in low and moderate income countries, for every 100 men in secondary schools and universities there are only 79 girls. In labor market opportunities: women are less likely to work, they earn less than men for similar work, and are more likely to be in poverty even when they work. In political representation: women constitute just 15.9 percent of the members of lower and upper houses of parliaments (United Nations, 2005) In legal rights: women in many countries still lack independent rights to own land, manage property, conduct business, or even travel without their husband's consent.” från Duflo (2006)

Genusskillnader i arbetad tid för befolkningen i åldern 20-64 år ur SCBs Lathund om jämställdhet 2008

Genusskillnader i utbildning för befolkningen 25-64 år Högst förgymnasial Gymnasial Efter-gymnasial Kv M 25-44 år 6 9 45 54 49 38 45-60 år 17 24 48 46 35 30 ur SCBs Lathund om jämställdhet 2008

Genusskillnader i inkomster i Sverige 2009-10-15 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen

Genusskillnader i förmögenheter Sverige, 2003

Kommer män alltid att tjäna mer än kvinnor? Lönegapet mellan kvinnor och män Ojusterat Justerat Arbetsmarknadsekonomi 18

Lönegapet mellan kvinnor och män 2009-10-15 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen

Kommer män alltid att tjäna mer än kvinnor? Lönegapet mellan kvinnor och män Ojusterat Justerat Horisontell segregering på arbetsmarknaden Vertikal segregering på arbetsmarknaden Arbetsmarknadsekonomi 20

Horisontell segregering på arbets-marknaden 2009-10-15 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen

Vertikal segregering på arbetsmarknaden 2009-10-15 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen 1990 2006

Kommer män alltid att tjäna mer än kvinnor? Lönegapet mellan kvinnor och män Ojusterat Justerat Horisontell segregering på arbetsmarknaden Vertikal segregering på arbetsmarknaden Backlash för männen? Utbildningsstatistik talar för en förändring Glastak & glasväggar ”Livspusslet” Arbetsmarknadsekonomi 23

Tidsanvändningen i Sverige 2000/2001 KVINNOR MÄN 2009-10-15 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen

Exempel på ekonomisk politik som leder eller syftar till att reducera ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män Avskaffandet av sambeskattning Introducerandet av pappamånader Hushållsnära tjänster Ekonomisk politik

En sänkning av dagisavgiften Ingen effekt på kvinnors arbetsutbud Men väl på deras fertilitet: barnafödandet ökade med nästan 5 procent. ur Mörk et al (2009) i Ekonomisk debatt

Kausalitet Ofta konstateras samband men orsakssambandet vet vi lite om generellt.

Starkt samband mellan BNP per capita och jämställdhet

Även i EU-länder 2007 från Löfström (2009)

Varför är rikare länder mer jämställda? Kausalitet i båda riktningarna mellan ekonomisk utveckling och jämställdhet Ekonomisk utveckling leder till jämställdhet därför att: Kvinnor är de mest fattiga och de som därmed får den största förbättringen när de får utbildning, arbetstillfällena ökar, … Ökad jämställdhet leder till ekonomisk utveckling därför att: Mer välutbildade kvinnor tar bättre hand om barn och får även färre barn; När kvinnor har större tillgång till utbildning och arbeten, då ökar chansen att de mest lämpade får arbeten.

Samband mellan jämställdhet och fattigdomsbekämpning Utvecklingsekonomi 2009-10-15 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen ur Morrison et al (2007)

Jämställdhet och korruption

Kausalitet Ofta konstateras samband men orsakssambandet vet vi lite om generellt. Ekonometrisk analys av “vanlig” data Klassiska naturvetenskapliga experiment Laboratorium Fält

Skiljer sig kvinnor och män åt egentligen? I laboratorieliknande miljöer utforskas om män och kvinnor fattar liknande ekonomiska beslut i olika situationer. Få övergripande skillnader iakttagna. Exempelvis studeras RISKBENÄGENHET: Män tenderar att göra mer riskabla aktieplaceringar, men de får samma avkastning av sina placeringar som kvinnor får. Inte oproblematiskt med fiktiva miljöer vad gäller resultatens generaliserbarhet och validitet. Experimentell ekonomi

Hur mycket skulle du ge bort till en person i denna sal? Alternativ Du behåller Den andre person får A 500 kr 0 kr B 450 kr 50 kr C 400 kr 100 kr D 350 kr 150 kr E 300 kr 200 kr F 250 kr G H I K L

Sammanhangets betydelse Inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor förutom när studenten får kryssa i sitt kön innan man svarar på frågorna. Kvinnor Män 100 kronor 125 kronor Kryssa i kön innan 120 kronor 55 kronor

Maasai vs Khasi (patriarkalt) (matrilinjärt) Tio försök att kasta en liten boll i en papperskorg 3 meter bort. Ersättning 1: X för varje boll i korgen 2: 3X för varje boll i korgen OM du slår motståndare Resultat Kvinnor väljer (2) mer än män i Khasi och träffar korgen oftare än män. Män väljer (2) mer än kvinnor i Maasai och träffar då korgen oftare.

Var är 100 miljoner kvinnor? I utvecklingsländer är det dramatiska skillnader mellan kvinnor och män: rätten till liv, utbildning, tillträde till arbetsmarknaden & lagliga rättigheter 50-70 procent av de allra fattigaste är kvinnor Oväntade konsekvenser av bristen på kvinnor: a) sanitetsprojekt tar fart… b) kriminaliteten minskar

Kina och ett-barnspolitiken En ökande andel ogifta män i åldern 16-25 samvarierar med en ökning i kriminalitet. Upp till en sjundedel av den ökande brottsligheten kan förklaras av demografi enligt Edlund et al (2007)

Normer kan förändras snabbt från Robert Jensen och Emily Oster, QJE 2009

Effekterna av kvinnors och mäns krediter från Grameen bank

Milleniummålen Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Alla barn ska gå i grundskola 2015 Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna För att se hur det går: http://www.mdgmonitor.org/

Hur stor skillnad skulle en ökning av flickors skolgång leda till i termer av BNP per capita tillväxt? Skillnader i tillväxttakten i BNP per capita mellan länder förklaras signifikant av skillnader i utbildning mellan könen och kvinnligt arbetskraftsdeltagande.

Är kvinnor i utvecklingsländer globaliseringens stora förlorare? Traditionell handelsteori: Kvinnor vinner mest på ökad handel Gary Beckers teori om kostnaden av diskriminering: ökad konkurrens om arbetskraft minskar de ekonomiska möjligheterna till diskriminering. Frihandelszoner i utvecklingsländer ger å ena sidan kvinnor möjlighet till formellt lönearbete, å andra sidan har de få rättigheter och mycket låg lön. Genomgående är kvinnor arbetare och män chefer. De låga kvinnolönerna anförs ibland som en förklaring till Sydostasiens tillväxtmirakel. Internatiionell handel

Investeringar som andel av BNP och könslönegapet Internatiionell handel

Väljare och politiker Politisk ekonomi KVINNLIGA VÄLJARE skiljer sig från manliga väljare och har tenderat att rösta alltmer vänster => viktiga att beakta genusdimensionen i väljarkåren för att studera vilken utformning av den ekonomiska politiken som en majoritet av befolkningen önskar. Politisk ekonomi

Mäter skillnaden mellan andelen kvinnor och andelen män som stödjer Demokraterna i amerikanska presidentval. Negativt tal: fler män än kvinnor röstar på Demokraterna, dvs kvinnorna är mer konservativa än männen. ur Edlund och Pande (2002) 2009-10-15 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen

Utvidgning av rösträtten till kvinnor Ingen kvinnlig rösträtt i USA före 1869 Stater som införde kvinnlig rösträtt ökade markant sina offentliga utgifter för hälsovård. Som följd minskade barnadödligheten med 8-15 procent (eller 20 000 dödsfall i hela USA) Källa: Grant Miller (2008)

Väljare och politiker Politisk ekonomi KVINNLIGA VÄLJARE skiljer sig från manliga väljare och har tenderat att rösta alltmer vänster => viktiga att beakta genusdimensionen i väljarkåren för att studera vilken utformning av den ekonomiska politiken som en majoritet av befolkningen önskar. KVINNLIGA POLITKER bryr sig mer om utbildning och barnomsorg än sina manliga kollegor => den faktiska ekonomiska politiken styrs av politikerns partitillhörighet samt av politikernas kön. Politisk ekonomi

Något av allt det vi inte tagit upp idag Obetalt arbete Gender budgeting Demografisk utveckling och ekonomisk utveckling Omsorgsekonomi

Några referenser Julie Nelson, 1995, ”Feminism and Economics”, Journal of Economic Perspectives 9:2, 131-148. UN, 2009 World Survey on the Role of Women in Development SCB (Statistiska Centralbyrån), 2008, Lathund för Jämställdhet Anne Boschini, Christina Jonung och Inga Persson, 2005, Genusperspektiv på nationalekonomi, HSV. Feminist Economics, July 2009, Special issue on Gender Inequality, Development and Globalisation

Presentationen kommer att finnas på min hemsida http://people.su.se/~bosch Och har ni några frågor om referenser eller annat, maila mig på anne.boschini@ne.su.se

Andelen mellan 20-64 år i befolkningen Demografi 2009-10-15 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen