Miljö och Byggförvaltningen - utifrån folkhälsomålen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Folkhälsoarbete i Munkedal
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Vad gör regeringen för folkhälsan
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Hälsa ur olika perspektiv
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Kalmar kommuns arbete med Välfärdsbokslut
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn-och ungdomsperspektiv
Folkhälsa – en fråga om välfärd och demokrati
Länsresultat.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Hälsa på samhällsnivå Hur vill du jobba med kapitel 7.
Förebyggande rådet i Enköpings kommun
Hälsa i ett globalt perspektiv.
Hälsa i ett globalt perspektiv. Varje land har sin egen hälsopolitik och varje land måste vara aktiva internationellt och ha en egen hälsopolitik som hanterar.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Kontaktytor mellan energieffektivisering och Folkhälsa
Landstingsfullmäktiges beredningar
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Bilder för lokal utbildning
Folkhälsan i Norrbotten - exempel inom målområdena för folkhälsa Sammanställning ur Statens Folkhälsoinstituts databas med kommunala basfakta. Om annan.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
En samlad strategi för ANDT-politiken, Prop. 2010/11:47 Syfte Mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp.
19 april april 2006 Hållbarhetsrådet 1/ bildades Hållbarhetsrådet Tillhör Boverket, med eget Råd som beslutar om.
Vad är Hälsa? ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet.” (WHO)
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Inledning: Vi kommer nu ta vid där Pia slutat där hon beskrivit förskjutningen av folkhälsoarbetets sätt att arbeta. . Vi har folkhälsopolicyn för Halland.
Vision Västra Götaland det goda livet - ur ett medborgarperspektiv
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Presentation av Folkhälsoplanerare Emma Hevelius
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Ola Nilsson Folkhälsoansvarig SPF:s förbundskansli SPF slår ett slag för det friska.
- Folkhälsa och social service
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Använder vi oss av Fysisk aktivitet på Recept? Carin Molin, sjukgymnast, PatientForum UMAS Ulrika Björck, sjukgymnast, Endokrinologiska kliniken UMAS.
Hälsofrämjande och hållbar utveckling
Skolår 7, 9 och år 2 gymnasiet
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett av de nya nationella målen för folkhälsan
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Presentationens avskrift:

Miljö och Byggförvaltningen - utifrån folkhälsomålen Gullmarsstrand 20-21 april 2006 Camilla Björck, förvaltningschef

Mål 1 Delaktighet och inflytande i samhället Samrådsmöten Referensgrupper Information Tillgänglighet i offentliga lokaler

Mål 2 Ekonomisk och social trygghet Samhällsplanering Trygghet i bostadsområden Segregering …POSOM..?

Mål 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Planering av gång och cykelvägar Lekplatser Tillsyn av inomhusmiljö Material vid t ex bygge av dagis

Mål 4 Ökad hälsa i arbetslivet Som arbetsgivare Systematiskt arbetsmiljöarbete

Mål 5 Sunda och säkra miljöer och livsmedel Luftövervakningsprogram Tillsyn t ex kemiska produkter hos handlare ur bl a barnperspektiv, solarier Informationsspridning Buller – för tillfället utifrån klagomål och vid bygglov Livsmedel – offentlig kontroll, information och provtagning

…forts. Radon – Information och i samband med bygglov Skadeförebyggande arbete – lagen om skydd mot olyckor

Mål 7 Gott skydd mot smittspridning Livsmedelsburen smitta

Mål 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa …finns det ”hångelbänkar”…

Mål 9 Ökad fysisk aktivitet Samhällsplanering Att grön- och naturområden bevaras och utvecklas Naturvårdsprogram… projekt på gång

Mål 10 Goda matvanor och säkra livsmedel Livsmedelssäkerhet Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar och vattenverk

Tillsyn enligt tobakslagen Remissinstans för serveringstillstånd Mål 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Tillsyn enligt tobakslagen Remissinstans för serveringstillstånd

Behov/intresse utifrån målen: Arbeta mer förebyggande Information Utbildningsinsatser Prata på skolor Skulle vilja arbeta mer utåtriktat Hinner ”bara” göra det akuta eller mest nödvändiga…

Det viktiga är kanske att ha… …Folkhälsoglasögon i vardag och verksamhet

Folkhälsoarbete i Munkedal Hälsa för alla – 1985 Från primärvård till kommun Regionen bildas Avtal mellan region och kommun

Organisation - då och nu 1985 – Folkhälsoråd med arbetsgrupper 1997 - Hälsopolitisktprogram 2001 – LLG och folkhälsoråd 2002 – Folkhälsopolitiskt råd 2004 – Folkhälsoplan 2005-2007 2007 - …..?

Hur går det med Folkhälsopolitiken? SVERIGE I VÄRLDSTOPPEN I FOLKHÄLSA! Medellivslängd enligt WHO 2002

Vi lever längre i Munkedal!

Folkhälsoframgångar Sverige ligger fortfarande bra till när det gäller levnadsnivå, relativt hög jämlikhet. Den kulturella aktiviteten har ökat. Små barns kroppsliga hälsa är utmärkt. Sjukvården är bra på att rädda liv – låg åtgärdbar dödlighet Förebygga skador — Sverige är bäst i världen när det gäller att förebygga dödsolyckor hos barn (men tyvärr inga framgångar när det gäller fallolyckor bland äldre) Arbetet med att förebygga hiv/aids har varit framgångsrikt även om antalet nysmittade ökat de senaste åren Vi röker allt mindre — minskad rökning innebär flera tusen färre förtidiga dödsfall varje år September 2005

Områden med anledning till oro Ingen påtaglig minskning av hälsoskillnader Ökade socioekonomiska och etniska skillnader när det gäller valdeltagande Tecken på att ungdomars känsla och delaktighet har minskat Trendmässigt minskande sysselsättning och ökade ohälsotal Fortfarande påtagliga miljöproblem bland annat när det gäller vissa typer av luftföroreningar och buller Förebyggande arbete dåligt utvecklat i sjukvården Ökande övervikt, minskad fysisk aktivitet, ökad alkoholkonsumtion

De stora hoten mot hälsan Sämre psykisk hälsa — allt fler sover illa och är nedstämda Kraftig ökande ohälsotal — 15 procent av den arbetsföra befolkningen jobbar inte på grund av sjukdom Minskad fysisk aktivitet och övervikt en hotande folkhälsobomb Den högsta alkoholkonsumtionen på mer än 100 år

Många har problem med sömnen

Förskrivning av mediciner mot depressioner 6 procent av svenska folket använder antidepressiva. I de högsta åldersgrupperna är andelen 15—20 procent.

830 000 PERSONER ÄR SJUKSKRIVNA ELLER FÖRTIDSPENSIONERADE Antal ohälsodagar per sjukpenningförsäkrad

Andel elever med normal kroppsvikt Beräknat på längd/vikt index i skolår 4 (ca 10 år) Motsvarar ett BMI (vikten i kg/längd i m x 2) - övervikt för barn <20,0 och fetma <25,6

Roller och ansvar Ansvarsnivåer: Fullmäktige/nämnden har befolkningsansvaret för folkhälsa Cheferna har utförandeansvaret för folkhälsoarbetet Folkhälsosamordnaren har en stödjande funktion inom kommunen som helhet

Folkhälsosamordnarens roll Uppdragsgivare initiativ, konsult och stöd Uppdragsgivare Närmaste chef Närmaste nämnd/styrelse Ytterst kommunfullmäktige/kommunstyrelsen Kund Primärt chefer med utförandeansvar Sekundärt politiker med ansvar för styrning och uppföljning

Gruppsamtal Camilla, Per-Arne, Jan, Anne Gunvor, Lars-Erik, Hans, Uno, Lotta Gunnel, Donald, Mariette, Eva Bertil, Lars-Göran, Åsa, Leif, Ewy

Frågor att samtala om Hur kan vi implementera folkhälsomålen i kommunens fortlöpande arbete? Vilka mål berör ”min” förvaltning/nämnd? På vilket sätt? Vad skulle vi vilja utveckla mer? Hur använder vi oss av ”folkhälsotänket” för att det ska vara gott att leva i Munkedal, skapa attraktion och tillväxt?

Till sist: Hur går vi konkret vidare…vad är nästa steg? Ska vi genomföra utbildningsdag för ”30-gruppen” den 15 juni? Vad för fokus ska den dagen ha?

Tack!! Hälsa skapas i vardagen där människor Till alla deltagare och inblandade på olika sätt! Hälsa skapas i vardagen där människor lär, lever, leker och älskar! Folkhälsopolitiska rådet