Att fånga olika boendeaspekter Professor S. Iwarsson Centre for Ageing and Supportive Environments Lunds universitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Handlednings-samtal Utforska – klargöra samband mellan tanke
Advertisements

Positive Footprint Housing Ett föredöme inom hållbart boende
Framtidens trygghetsboende
Lunds universitet / Medicinska fakulteten / Handlingsplan internationalisering Master Medicinsk Vetenskap.
Stockholm den 19. november 2010 Jaakko Seikkula. INTERSUBJEKTIVITY IN PSYCHOTHERAPY AND CONSULTATION ”Life is not psychology but dialogical music” Colwyn.
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Vad säger WHO? Birgitta Brännström Forss Kristianstads kommun
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Geriatrikens verksamhetschefsdagar 21-22/3
LinCS – The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society Att studera lärande, tänkande och.
ENTREPRENÖRSKAP I ETABLERADE FÖRETAG EN NÖDVÄNDIGHET FÖR ÖVERLEVNAD
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Modellen
Internationellt föredöme inom hållbart boende och bostadsbyggande Positive Footprint Housing.
Forskningsledare: Professor Susanne Iwarsson
Forskarmobilitet i global konkurrens - en teknisk högskolas perspektiv Stefan Bengtsson Chalmers tekniska högskola.
Forskningsledare: Professor Susanne Iwarsson Detta är en titelsida.
Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.
Olika mått på grad av fetma - Spelar det någon roll hur vi mäter?
Tillgänglighets- uppdraget
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för.
1 ACTION – en modell för anhörigstöd och egenvård IT-stöd för vård och omsorg i hemmet Blekinge 27 april 2006 Lennart Magnusson Elizabeth Hanson Högskolan.
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Evidensbaserat arbete i praktiken – med fokus på kompetens och brukarmedverkan Lars Oscarsson.
Valideringsprocessen
Språkkunnig och sakkunnig svenskspråkiga studenters språkkunskaper Jenny Sylvin Gränser förr och nu
KUR-projektet … Satsningen ska också underlätta samarbetet organisationerna emellan genom att; förtydliga begrepp och ansvarsområden utveckla.
Salutogena principer Skyddande faktorer KASAM
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
EUNOMIA ( European Evaluation of Coercion in Psychiatry and Harmonisation of Best Clinical Practise) Bakgrund Psykiatrisk tvångsvård (tvångsintagning,
Skriftlig individuell uppgift Interaktionsdesign i digitala medier (A.1) HT-2012, 7,5 hp Lärare: Daniel Nylén.
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Introduktion till hälsofrämjande verksamhet 5sp
Främjande av hälsa och lärande genom skolmåltider i ett nordiskt perspektiv. (Prospects for promoting health and performance by school meals in Nordic.
Delaktighet i Finska HC nätverket Johanna Reiman
CWG 2007 Livsmiljön som hälsoresurs Välfärdssamhället som hälsofrämjande arena Utbildningsprogrammet i hälsofrämjande Maj 2007 / cwg Equal opportunities.
Att jämföra - jämförelsen som vetenskaplig metod
Alf Westelius IDA/EISwww.ida.liu.se/~TDEI55 L2:1 Experts “old-timers” novices The zone of legitimate peripheral participation Learning in a community of.
Fallförebyggande arbete
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
Quality Counts in Services, Too Leonard L. Berry, Valarie A. Zeithaml, and A. Parasuraman Julia Bengtsson, Aira Genyte, Clara Linde, Marielle Schullström.
To practise speaking English for 3-4 minutes Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera.
psykologiska effekter
Att mäta psykisk hälsa och psykiska problem bland barn och unga
Reliabilitet och Validitet
Vilket värde har inspektörernas värderingar för värdet av tillsynen i socialtjänsten? Eva Hämberg Doktorand Socialt arbete Högskolan Dalarna SVUF konferens.
JÖRGEN LUNDÄLV INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE HUR KAN FORSKNING OCH UTVÄRDERING AV FUNKTIONSHINDERPOLITIKEN UTVECKLAS? Föredrag vid Internationella Funktionshindersdagen.
Vad är hälsopromotion? I Peter Korp Idrottshögskolan Göteborgs Universitet.
Funktionshinderforskning Föreläsning 10 februari 2011, SQ1135, Fysiskt funktionshinder och långtidssjukdom – livsvillkor och sociala sammanhang.
Vad är energisäkerhet? Populärt som begrepp efter 1970-talets ”oljekriser” Ursprungligen fokuserat på importberoende och dess påverkan på geopolitik International.
Skolledardagen Platsen var Birger Jarl i Stockholm Jag var där och Eva-Lis Sirén Men även Ann-Marie Begler, GD Skolinspektionen Hennes råd till.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Kvalitetsgranskning och forsknings etiska principer
EnergiEffektivisering av Byggnader i Arktiska Kommuner
Vi bjuder på fika eller lunchmackor!
Malmö Innovationsarena
Målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Planering i matematikundervisning
Teorier och Principer bakom ”good practice” vid livsstilsförändring
Situated action ”Plans and Situated Actions – The Problem of Human -Machine Communication” - Lucy A. Suchman etnometodolog ”Varje utförande av aktivitet.
Forskningsbaserad tillgänglighetsplanering i befintligt bostadsbestånd
Funktionshinder och rehabilitering
Upplevd tillgänglighet kontra objektivt baserade mått på tillgänglighet i stadsmiljö – därför bör vi bredda vårt fokus Katrin Lättman Margareta Friman.
Nätverksträff för deltagare i NKR
Collaboration platform, AllAgeHub
Presentationens avskrift:

Att fånga olika boendeaspekter Professor S. Iwarsson Centre for Ageing and Supportive Environments Lunds universitet

Kunskapsluckor & forskningsbehov - Mer fokus på miljön i studier om äldre och åldrande - Ökad förståelse för och fördjupad kunskap om samspelet människa-miljö - Studier av samspel och samband mellan miljö och hälsa bland äldre och under åldrandet

Den ekologiska modellen  Person-environment fit, P-E Fit (Lawton & Nahemow, 1973)

The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) WHO, 2001

The Canadian Model of Occupational Performance Adapted by Carlsson, 2002

Ett relativt begrepp som avser mötet mellan person (funktionell kapacitet) och miljöns krav Tillgänglighet är en aspekt av ”Person-Environment Fit” (P-E fit) Omfattar a) personkomponent b) miljökompetent Objektivt, professionellt perspektiv Tillgänglighet

S. Iwarsson/maj 99 PERSON- KOMPONENTEN Bedömning av funktionella begränsningar (N=13) & beroende av förflyttnings- hjälpmedel (N=2) MILJÖ- KOMPONENTEN Bedömning av miljöhinder (N=188) TILLGÄNGLIGHETS- PROBLEM Analys baserad på P-E fit; poängsumma (Iwarsson & Slaug, 2001) Housing Enabler

Miljökomponenten Baserad på normer, riktlinjer & lagstiftning

Utveckling av personkomponenten  Profiler av funktionella begränsningar  Förbättrad validitet avseende synnedsättning  Förbättrad validitet avseende kognitiva funktionella begränsningar  Förbättrad validitet avseende beroende av förflyttningshjälpmedel

Utveckling av miljökomponenten  Anpassning till olika och/eller flera länders bygglagstiftning och regelverk  Reduktion av antalet bedömningspunkter  Utäkning av antalet bedömningspunkter för täckning av arenor utöver bostaden  Förbättrad validitet avseende kognitiva funktionella begränsningar  Förbättrad validitet avseende beroende av förflyttningshjälpmedel

Strategi för internationell tillämpning:  Kurser i olika länder  Kartläggning av nationell lagstiftning och regelverk  Strukturerade jämförelser och konsensusdiskussioner gällande normer/riktlinjer – expertpaneler  Strukturerade översättningar till olika språk  Studier av mellanbedömarreliabilitet

Forskningsversion av miljökomponenten för Sverige, Tyskland, England, Lettland & Ungern Nordic Housing Enabler – med en miljökomponent anpassad för Sverige, Danmark, Finland & Island Förfrågningar från många andra länder… Internationell instruktörskurs i Lund 2007 – uppföljningsdag 11 nov 2009

De viktigaste miljöhindren? En omfattande metodstudie med målet att identifiera de miljöhinder som bidrar mest till tillgänglighetsproblem… Baserad på expertpaneler och statistiska simuleringar – 188 bedömningspunkter i tre databaser: ENABLE-AGE (Sverige, Tyskland, Lettland; städer), N=1,150 Populationsurval, äldre personer (Sverige; landsbygd), N=133 Bostadsanpassningsklienter (Sverige; stad/landsbygd), N=131

Reducerad itemuppsättning, miljökomponenten Lista med 61 miljöhinder Korrelation med originalinstrumentet: r s = , p < Möjliggör evidensbaserad, giltig och tillförlitlig screening av tillgänglighetsproblem i boendet (Carlsson et al., J of Applied Gerontology, 2009)

Uppdatering av manual & instrument – det fullständiga instrumentet och screeningverktyget Housing Enabler, anpassade efter ”Bygg ikapp” (Svensson, 2008) En engelskspråkig antologi med den vetenskapliga grunden och den samlade forskningserfarenheten Webb-baserat material för programvaror, manualer och övningsuppgifter samt fotobibliotek

Utveckling av programvara  Datainsamling med handdator  Helt ny programvara utvecklad i samarbete med University of Applied Sciences, Jyväskylä och finska företag Uppbyggnad av databaser på kommunnivå  Baserade på individuella BAB-ärenden  Baserade på kartläggning av bostadsområden  Testas av bostadsföretag

Innebär att individen ska kunna ta sig till/ifrån och kunna använda, dvs förflytta sig, vistas i och bruka, den fysiska miljön på samma villkor som andra Innehåller en tredje komponent; aktivitet Baseras på brukarens subjektiva uppfattning Användbarhet

“Usability in My Home”, UIMH Perceptions of how housing design influences Everyday activities and leisure activities Social activities 4.To what extent is the housing environment suitably designed in relation to how you normally manage your personal hygiene, dressing, visiting the toilet, or how you eat? Not at all suitableVery suitable (Fänge & Iwarsson, 1999)

Construct Validity Accessibility Overall Outdoors Entrances Indoors Usability Activity aspects Personal and social aspects Physical environ- mental aspects

Construct Validity Activity aspectsAccessibility Among clients: aged years living alone independent outdoors with less accessibility problems Physical environ-Accessibility mental aspects with high ADL dependence

Housing adaptation clients (N=131) Changes over time (T1-T3)

Konsortiet: Lettland Sverige England Tyskland Ungern The ENABLE-AGE Project: Enabling Autonomy, Participation, and Well-Being in Old Age: The Home Environment as a Determinant for Healthy Ageing

Boendeaspekter Objektiva Bostadsstandard Fysiska miljöhinder Tillgänglighetsproblem Subjektiva Tillfredsställelse med boendet Användbarhet Meningsbärande aspekter Kontroll över boendesituationen

“Four-domain Model of Perceived Housing” Tillfredsställelse med boendet Användbarheten i min bostad Meningsbärande aspekter i boendet Upplevd kontroll i boendesituationen

Explorativ faktorstruktur  Empiriskt stöd för en lösning med fyra faktorer: Vardera instrumentet representerar en viktig, separat subjektiv aspekt av skattning av hemmet/bostaden

Slutsatser  De fyra domänerna representerar olika subjektiva boendeaspekter  Resultaten håller i fem olika länder vilket indikerar att domänerna är jämförbara mellan länder I Europa – instrumentuppsättningen är giltig i olika nationella kontexter och gör jämförelser mellan länder möjliga  Viktigt att vara medveten om komplexiteten avseende subjektiva boendeaspekter… ……i relation till objektiva boendeaspekter ……i relation till olika hälsoaspekter Oswald et al., J of Environmental Psychology

Samband objektiva boendeaspekter x “hälsosamt åldrande”  Det är inte förekomsten av miljöhinder som visar samband med hälsosamt åldrande utan tillgänglighet (P-E fit)! Sambanden gäller även för subjektiva boendeaspekter! ++ -