Upplevd tillgänglighet kontra objektivt baserade mått på tillgänglighet i stadsmiljö – därför bör vi bredda vårt fokus Katrin Lättman Margareta Friman.

En presentation över ämnet: "Upplevd tillgänglighet kontra objektivt baserade mått på tillgänglighet i stadsmiljö – därför bör vi bredda vårt fokus Katrin Lättman Margareta Friman."— Presentationens avskrift:

1 Upplevd tillgänglighet kontra objektivt baserade mått på tillgänglighet i stadsmiljö – därför bör vi bredda vårt fokus Katrin Lättman Margareta Friman Lars E Olsson CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet

2 Tillgänglighet Transportpolitiska mål Konsekvenser av tillgänglighet

3 Vad missar vi? Individ-dimensionen
Tillgänglighet för ”alla” När vill vi resa vs. när reser vi? Andra aspekter på tillgänglighet än avstånd eller restid till utvalda destinationer Trygghetsaspekter Fritidsresor Information om alternativ Individuella förutsättningar och preferenser Servicenivåer, upplevda hinder eller barriärer för resande Sociala aktiviteter saknas ofta i objektiva mått (Titheridge, 2010) Skillnader objektiv och upplevd tillgänglighet till tågstationer (Ryan et al, 2016) Kartlagd tillgänglighet kontra hur människor faktiskt reser överlappade bara med 39% i en studie i Cambridge (Dalton et al., 2015)

4 Fånga upplevd tillgänglighet
PAC – Perceived accessibility scale 3 versioner: PAC PACmode PAChypo “how easy it is to live a satisfactory life using the transport system” (Lättman, Olsson, & Friman, 2016)

5 Upplevd tillgänglighet kontra objektiv tillgänglighet
skillnader mellan den upplevda tillgängligheten och objektiva kartläggningar av tillgänglighet för samma bostadsområden i Malmö Även intressant att titta på hur tillgängligheten i staden upplevs av resenärer med olika huvudtransportmedel (cyklister, bilister, fotgängare, samt kollektivtrafikresenärer).

6 Instrument Kartläggning av objektiv tillgänglighet – Malmö Stad Tillgänglighetsindex (0-5) Upplevd tillgänglighet – PAC Med tanke på hur jag reser idag är det enkelt att göra mina dagliga aktiviteter Med tanke på hur jag reser idag kan jag leva det liv jag vill Med tanke på hur jag reser idag kan jag göra alla aktiviteter som jag vill göra Tillgänglighet till allt jag vill göra är mycket bra med tanke på hur jag reser idag 4 items, Skala 1-7

7 Main transport mode distribution in %
Deltagare n = 2711 (46 % män) m = (range 18-95) 13 stadsdelar i Malmö Huvudsakligt färdmedel (bil, cykel, kollektivtrafik, gång, annat) Place of Residence n Age M (sd) Age range Main transport mode distribution in % Gender distribution Car Bicycle Public transport Walking Other % men % women Bunkeflostrand 143 50.13 (16.34) 18-95 74 6 1 19 44 56 Centrum 420 45.72 (17.95) 18-86 18 41 14 26 2 48 52 Fosie 251 50.60 (19.97) 18-89 7 30 42 58 Holma/Kroksbäck 187 55.97 (20.46) 18-94 40 21 3 43 57 Husie 184 53.43 (17.88) 18-88 67 17 4 12 47 53 Hyllie 91 54.39 (18.05) 15 31 45 55 Kirseberg 192 45.67 (18.00) 18-93 33 Limhamn 260 53.48 (18.92) 18-91 25 50 Oxie 147 54.23 (16.77) 18-87 65 24 59 Rosengård/ Sorgenfri 342 43.80 (18.51) 8 27 Slottsstaden 293 52.31 (19.62) 18-92 32 39 20 Tygelsjö 104 51.09 (17.92) 18-85 79 13 Västra Hamnen 97 47.51 (16.72) 20-75 16 Malmö 2711 49.85 (18.90) 27,5 23 6,5 > 1 46 54

8 Upplevd vs objektiv tillgänglighet
Pearsons - Samtliga modes vs objektiv r = .014 (p=.458) n=2711 Main mode hållbart vs objektiv r = .014 (p=.584) n=1570 One sample t-tests – Skillnader mellan upplevd och objektiv för samtliga områden Residential Area n Objective accessibility (m) Perceived accessibility (m) sd Bunkeflostrand 143 1.45 3.75 1.31 Centrum 420 3.79 3.96 1.14 Fosie 251 1.71 3.72 1.12 Holma/Kroksbäck 187 1.83 3.84 1.15 Husie 184 1.41 4.00 1.05 Hyllie 91 1.51 4.14 0.93 Kirseberg 192 2.02 3.80 1.23 Limhamn 260 1.52 3.98 Oxie 147 1.75 1.16 Rosengård/Sorgenfri 342 2.16 3.82 Slottsstaden 293 1.65 4.04 1.06 Tygelsjö 104 3.70 1.28 Västra Hamnen 97 2.00 3.93 Overall 2711 1.76 3.90 1.13

9 Upplevd tillgänglighet per huvudtransportmedel

10 SLUTSATSER - diskussion
Upplevd tillgänglighet bidrar med kunskaper om tillgängligheten som inte fångas med objektiva mätinstrument! Låg objektiv tillgänglighet betyder inte att tillgängligheten upplevs som låg Att exkludera upplevd tillgänglighet vid planering och utvärdering av transportsystemet kan leda till slutsatser om tillgängligheten som inte överensstämmer med människors upplevelser och erfarenheter. Cykel upplevs ha signifikant högre tillgänglighet än bil och kollektivtrafik Arbetspendling och fritidsresor inkluderades inte i Malmös index, del i förklaring till skillnader?

11 Behovet av att inkludera upplevd tillgänglighet i planering och utvärdering av transportsystemet har uppmärksammats i Europa och internationellt Under 2018 kommer PAC att användas för utvärdering av den upplevda tillgängligheten i 7 städer i Europa, samt i Singapore. PAC är även fortsatt aktuellt inom Mistra-SAMS-projektet

12 Mer om vår forskning Katrin.lattman@kau.se
Lättman, K., Friman, M., & Olsson, L. E. (2016). Perceived Accessibility of Public Transport as a Potential Indicator of Social Inclusion. Social Inclusion, 4(3), Lättman, K., Olsson, L. E., & Friman, M. (2017). A new approach to accessibility: Perceived accessibility versus objectively measured accessibility in daily travel. (submitted to Research in Transportation Economics)