Det ständiga förbättringsarbete

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Advertisements

1. Identifiering av problem i uppstarten •Stort rop efter hjälp och samarbete av och med psykiatrin. •Önskan om att få tillträde/komma åt gruppverksamheterna.
Uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård modell för registrering, uppföljning och redovisning till den nationella väntetidsdatabasen.
Vårdprevention- ett långsiktigt förbättringsarbete
Socialdepartementet Vårdkvalitet ur ett patientperspektiv SSN 23 november 2010.
Utgångspunkter/Genombrott
Genomförandeprojektet Vård 2010 – så blev det NU-sjukvården Oktober 2010.
Regionala Vårdriktlinjer
E-hälsa och invånartjänster
Nolans modell MÅL Vad är det vi vill uppnå?
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens om samordnade och långsiktiga insatser som ska stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten.
Kapacitetsplanering på Logopedmottagningen
Mottagningen för logopedi och foniatri SU/Sahlgrenska
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Bakgrund till satsningen 2. Direktiv från ledningsgruppen 4. Nuläge (Mätetal och mätbarhet) 1. Projektets namn och ansvariga personer 6.
Urologmottagningen i ständig förbättring
Balanserat Styrkort 2010 Syncentralen Göteborg Synverksamheten
Välkommen till Ledardagen!
Modell för dyslexiutredning Arbetet startade i april 2010 Arbetsgruppen är geografiskt och kompetensmässigt tillsatt. - Vad är bäst för barnet? -Minsta.
Ramverk för patientmedverkan
Utvärdering av processmognad
/1 Landstinget Kronoberg 2009 – 2015 Strategisk utvecklingsplan, delrapport april 2009.
Detta är God Vård.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Behovsanalys och brukardialog 2011
Elisabeth Kristiansen Malin Gren Landell
Satsningens namn och ansvariga personer
Välkomna !.
Analys av genomförda förändringar Därför lyckades samarbetet mellan Sahlgrenska och Chalmers Ing-Marie Bergbrant, Hud- och könssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhus,
Bättre tillgänglighet till Barnlogopedi Ett Genombrottsprojekt 2006 och dess implementering i verksamheten Enheten för Barnlogopedi Drottning Silvias barn-
Helene Kastemyr, hälsovalschef, LD
ST inom FK Arbetsplatsfacket
Bra mottagning Team barn och ungdomsmottagning, Sunderby sjukhus
Bra mottagning – God tillgänglighet
Medarbetarundersökning 2012
Projekt Kortare Väntetider - mål Tillgänglighet till vård och behandling ska följa regionens vårdgarantier Patienterna ska erhålla överenskommen tid för.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Motions- och Idrottskadeenhet
U t v e c k l i n g s c e n t r u m BRA MOTTAGNING - ett utvecklingsprogram med fokus på tillgänglighet och vårdmiljö.
BjH 8 mars BjH 8 mars
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Mer sammanhållen vård och färre återinläggningar
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Vård utan omvägar - en del av programmet för ökad patientsäkerhet
Detta är God Vård
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
Framtidskartläggning
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå.
Säker knä- och höftprotesprocess. Syftet med förbättringsarbetet Att förbättra och standardisera omhändertagandet av de personer som har tecken på knä-
Patientens fokus utifrån TILLGÄNGLIGHET KVALITET DELAKTIGHET Ekonomi Rätt vård i rätt tid Vårdgarantin Befolkningens hälsa Bemötande Patientsäkerhet Kliniska.
1 Psykiater i Primärvården RosMarie Nilsson, förvaltningschef Elizabeth Aller, specialist allmän psykiatri Primärvården Blekinge SKL Psykiatri i Primärvård.
Mätning: Arbetssätt som möjliggör sammanhållen vård i hemmet
Ramverk för patientmedverkan
Direkt-Access en lyckad process
Gott samarbete primärvård - psykiatri
Left hand side is the P (Plan) Right hand side is DSA (Do Study Act)
Välkommen till Lättakuten! Odensvi Läkarmottagning
Vård- och behandlingsgarantin - en del av patientlagen
Arbetsmiljölyftet – en bättre vardag för alla
Omställningen av hälso- och sjukvården
Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö Presentation av oss, Varför.
Urologmottagningen i ständig förbättring
Stefan Segerman Emma Borgstrand
Verktyget Utmärkelsen….
Utveckling tillgänglighet Hudkliniken SY
Arbetsmiljö Lundby Bibliotek
Psykosocial ohälsa till rätt vårdnivå
Presentationens avskrift:

Det ständiga förbättringsarbete Att förbättra tillgängligheten ”Bra mottagning” Hud mottagningen

Bra mottagning problembeskrivning hud mottagningen för få mottagningstider många om och avbokningar uteblivna besök återbesök som ökar dåligt utnyttjande av mottagningstider vid ledighet långa väntetider, långa köer dålig telefon tillgänglighet ökad belastning av remissbedömning ökat inflöde av remisser stort antal interna frågeställningar hög arbetsbelastning/ stressig arbetsmiljön Hud mottagning Sunderby sjukhus

Resultat före förändring   Under 2veckors mätperioden fanns 124 timmar mottagningstider, 207 timmar övrig tid och efterfrågan var 111 timmar för inkommande remisser och 61 timmar för återbesök. Vilket ger 48 timmar för lite planerad kapacitet

Resultat efter förändring   Den planerade kapaciteten under 2 veckors mätperioden var 133 timmar mottagningstider som fanns tillgänglig och 196 timmar övrig tid, efterfrågan var 70 timmar för inkommande remisser och 25 timmar för återbesök. Vilket ger 37 timmar mer än planerad kapacitet.

Tillgänglighet jan-07-feb -09

Förändringar som vi har gjort 1. Utökning av mottagningens kapacitet ökat antal nya mottagningstider / månad. Vissa administrativa tider och hälften av jourtiderna har omvandlats till mottagningstider. Reserverade tider för ev inläggning av patienter har använts till mottagningstid istället för att stå outnyttjade. SMS påminnelse till patienten dagen före besöket 2. Minskat antal återbesök färre efterkontroller efter behandling genom ökat egenansvar till patienten. 3. Ökad telefontillgänglighet infört nytt telefonsystem Call Me utökat telefontider från 9 -17 timmar/vecka 4. Kortat väntelistan Lördagsmottagning ”kortvarsellista” vid avbokning för patienter som kan infinna sig samma dag brev till patienter med egen vårdbegäran med förfrågan om de önskar stå kvar på väntelistan. 5. Remissbedömning ofullständiga remisser returneras remisser brevbesvaras rätt medicinsk prioritering hänvisat ”rätt patient” till rätt vårdnivå 6. Bättre vårdmiljö tydliggjort värdegrunden i verksamheten visa mer tilltro och tydligare information och ett större ansvar till patienter och andra vårdgivare.

Påbörjade och planerade förändringar Kontinuerlig flödesmätning av antalet inkomna remisser, väntelistan och telefon tillgängligheten Schemaplanering låst vissa mottagningstider för nya remisser. Hantera variationer bättre, återbesöken planeras utifrån efterfrågan Fortbildning till personalen till primärvården och andra verksamheter om ljus och bensårs behandling. Planeras även via videoteknik Bättre samverkan med primärvården- rätt patient på rätt vårdnivå. Mer ansvar till patienterna att boka tid själv och få patienter med kroniska sjukdomar att bli mer delaktig i sin behandling Infört PSO- kvalitets registret

Forts. planerade förändringar LEAN- mäta störningar i olika arbetsmoment och se flödet i lokal användningen Rätt uppgift till rätt kompetens, att resurserna används optimalt. Medverka i E-hälsa projektet –konsultations verksamhet och ge utbildningsinsatser Planera projekt ”att förebygga bensår” – bl.a sköterskemottagning- motiverande samtal Smörjskola (nätbaserad) till patienter med exem och psoriasis

Reflektioner Det är viktigt att involvera personalen i förändringsarbetet om syftet och att målen skall vara tydliga och mätbara. Alla yrkesprofessionerna har arbetat aktivt och varit väldigt engagerad för att nå målet. Vidare har vi fått lärdomar av att arbetet i projektet är systematiskt och metodiskt och modellen kan tillämpas vid andra förändringsarbeten i den egna verksamheten. Förbättringsarbete är en process som tar tid där vi ständigt behöver vara aktiv, kritisk och kreativ. Personalens upplevelse inledningsvis var att det gav en ökad arbetsbelastning men att det långsiktigt skall frigöra tid genom att arbeta mer effektivt att rätt patient hamnar på rätt vårdnivå.