Håll om- vårdsystemet Förbundet för mödra- och skyddshemmet r.f. Mödrahemmet och öppenvårdsenheten Iida-Liina i Karleby Socialarbetare Carola Holmbäck-Puskala.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prata inte med utan om en aktiv missbrukare
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Kompetensombudsträff
JAG Föreningen r.f. Kalevalavägen ESBO Finland
Missbruksutredning SOU 2011:35 Gerhard Larsson.
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Grupparbete 2 Hur tar vi nästa steg vidare ?
Inte se skogen för alla träd Skogsindustrin är anknuten till allt i vardagen
Alkoholism.
Missbruksutredningens förslag
UNDERSÖKNING AV PRAXIS INOM SOCIALBRANSCHEN I BORGÅ
Kristi Kärlek Kyrkan i Asbest Torgny Veibäck Göran Holmberg
Hälsopedagogiskt arbete kap. 4
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Eksjö Särskilt boende.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
Rosa cigaretter, stringtrosor och päronlikör –
Praktikforskning inom socialt arbete i Borgå
Konsten att leda sig själv
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Kärnvärden.
Katrin Bartfai Jansson och Johanna Joneklav
Unicef. 1 Hjälpa barn att överleva och växa Vaccin mot dödliga sjukdomar, hälsovård, rent vatten, toaletter, mm. Redan i mammas mage finns de på plats.
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Missbruksvården Haparanda 2010
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Föräldramöte Ht
Alkoholen, jag och samhället Per Blanck Varför dricker en del alkohol? Festmarkör Socialt smörjmedel Gott Förväntas göra det Stämningshöjande Ångestdämpande.
Barn som far illa Region Skåne
Dagens program Presentation Syftet med projektet
och anknytningsteorier i bakhuvudet!
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola.
Vägen in Receptionen Sara eller Görel delar ut enkäten. Ungdomen är ej anonym – förklara detta tydligt Barnmorskan Tar emot enkäten. Samtycke Kollar igenom.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Överenskommelse om samordning kring barn
Vad är Hälsa? ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet.” (WHO)
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Elåret 2012 Finsk Energiindustri
Lite om fosterutvecklingen
Beardslees familjeintervention
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Inte se skogen för alla träd Skogsindustrin är anknuten till allt i vardagen Årligen delas det ut ca studentbetyg Helsingfors skolor behöver årligen.
Forskning och Utveckling i Sörmland Forskning och Utveckling i Sörmland Kommuner och landsting i samverkan länsgemensam resurs olika.
Av Wilma. Renen kan bli upp till 2 m och 10 cm. Svansen kan bli upp till 20cm. När renen är vuxen är mankhöjden ungefär 1m och 40 cm. Hanen kan väga upp.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
utredare FoU Välfärd Region Gävleborg
Pieni ottaa mallia isosta. Kaikessa. Smarta familjen Metod för att främja barnfamiljers hälsa  utgår från familjen  aktiverar familjen  stöder familjens.
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health Självmord.
Brukarundersökning dagverksamhet 2016
Barn som närstående.
Huvudstadsregion Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT
Huvudstadsregion Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
För föräldrar till barn 6-12 år
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Presentationens avskrift:

Håll om- vårdsystemet Förbundet för mödra- och skyddshemmet r.f. Mödrahemmet och öppenvårdsenheten Iida-Liina i Karleby Socialarbetare Carola Holmbäck-Puskala i Vasa

Graviditet och bruk av rusmedel I Finland föds årligen ca barn Enligt olika undersökningar missbrukar mellan 4 – 7% av gravida mödrar alkohol eller andra droger så att fostret riskerar att få skador och 1-3% är storförbrukare. Årligen föds ca 600 – 1000 barn med alkoholrelaterade skador och långt flera är i riskgruppen ca. 60 fas-diagnoser/år (värdering)

Familjer med missbruksproblemer i Finland Nästan en fjärdedel (23%) av finländarna har vuxit upp i en familj, där föräldrarna har använt för mycket alkohol/andra droger (Lasinen lapsuus, 2009) Alla raporterade att föräldrarnas missbruk ledde till olika slags skador (gräl, skamkänslor, otrygghet, ¼ upplevde familjevåld) Bara en femtedel raporterade, att någon vuxen ingrep i situationen

Håll om ® -vårdsystemet Förbundet för mödra- och skyddshem startade Håll om - projektet tillsammans med sina lokala medlemsförenigar Avsikten med projektet var att utveckla ett vårdsystem för gravida kvinnor och barnfamiljer med missbruksproblem. Vårdsystemet finansieras av Penningautomatföreningen och stasstöd. Dessutom betalar kommunerna för de tjänster de använder Förbundet för mödra och skyddshem r.f ansvarar för vårdsystemets riksomfattande förverkligande och koordineerar verksamheten Enheterna är en del av barnskyddets stödåtgärder

Håll om -vårdsystemets mål att förebygga och minimera fosterskador genom att stöda mödrar att avhålla sig från missbruk under graviditeten. att stöda uppkomsten av en fungerande växelverkan mellan mor och barn samt främja en normal utveckling för spädbarnen i familjer där mamman eller båda föräldrarna har missbruksproblem. Delta i utvecklandet av att bemöta, stöda och hänvisa missbrukande babyfamiljer till vård inom social- och hälsovården.

Håll om® -vårdsystemets arbetsformer 1.Att grunda mödrahem och öppenvårdsenheter som specialiserat sig på vård av missbrukare: - 6 mödrahem och 7 öppenvårdsenheter (Helsinfors, Esbo, Åbo, Jyväskylä, Kuopio, Kokkola, Rovaniemi) 2.Utbildning och konsultationer 3.Riksomfattande expertnätverksmöten

Håll om -enheterna Arbetsgrupperna i mödrahemmen: en föreståndare, en socialarbetare, en specialhandledare och 8 handledare med social- eller hälsovårdsutbildning. Öppenvårdsenheterna: en ansvarig socialarbetare, 4-6 handledare. Personalen har kunskap gällande missbruksproblematik, barnskyddsarbete och det tidiga samspelet mellan föräldrar och barn. I mödrahemmen består behandlingen av kollektivvård, öppenvårdsenheterna använder element av kollektivvården, men deras verksamhet varierar och tar hänsyn de lokala omständigheterna.

Den reflektiva arbetsmetoden är en gemensam faktor i alla enheterna. Alla familjemedlemmarna har egna egenvårdare, det finns även gruppverksamhet i enheterna. Referensstödet ( på finska vertaistuki) ses som ett mycket viktigt element. Personalen har fått extra utbildning bl.a. då det gäller missbruksproblematiken, det tidiga samspelet och kollektivvård.

Rehabilitering under graviditeten - hjälper kvinnan att arbeta med känslor kring moderskapet -skaffar konkret tillbehören för babyn tillsammans med modern -arbetar med moderns egna bilder om moderskapet -strävan till att få utrymme för babyn i föräldrarnas sinnen -strävan att tankarna om babyn kommer i första hand även kring tankarna om alkohol och droger.

Babyn i centrum i missbrukarvården ( på finska vauvalähtöinen päihdekuntotutus) -Graviditeten och föräldraskapet är källan för motivationen i rehabiliteringen. -viktigt att förstärka föräldraskapet och stöda den tidiga anknytningsrelationen. -babyn kommer med nya infallsvinklar i livet- ansvaret ökar. -rehabiliteringen är att lära sig leva vardagen utan missbruk och att växa in i föräldraskapet. -vardagsglädje och erfarenheterna av att lyckas uppmuntrar till föräldraskapet, Vi vill kapa nöjesbanorna i hjärnan för babyn!

M.Andersson 3/ Pidä kiinni -ensikotihoidon vaikuttavuus ja hoidon ennusteeseen vaikuttavat tekijät Tutkija Marjukka Pajulo, LT Tutkimusryhmä: Mirjam Kalland KT, dosentti Jari Sinkkonen, lastenpsykiatri & Yalen yliopisto, USA: Nancy Suchman, apulaisprofessori Linda Mayes, professori

Goda resultat? FÖRÄLDER: -klarar av att vara en tillräckligt god förälder, vardagen fungerar, mat, skötsel, trygg i anknytningsrelationen. -fri från sitt missbruk BABYN: -har blivit välskött, är i relation med andra och utvecklingen fortskrider Resultatet av vården kan även vara gott trots omhändertagande, välgjord omhändertagande.

Det är omöjligt att dra slutsatser i början av vården att vilken mamma eller mamma-barn par kommer att ha nytta av vården!

Socialarbetare på Iida-Liina -Nära klienten -Fritt -En länk mellan klienten och barnskyddet -Förebild -Stark socialarbetaridentitet -Advokat m.m., m.m.

TACK!