FINANS- OCH Penningpolitik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mål & medel, Tillväxt, låg- och högkonjunktur
Advertisements

Samhällsekonomi 2.
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Penningpolitik med inflationsmål
Konjunkturer.
SAMHÄLLSEKONOMI.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Inflation  Definition: Allmän stegring av prisnivån  Mäts genom KPI (konsumentprisindex)  Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 procent/år (Riksbanken)
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Penningpolitisk rapport juli 2009
De samhällsekonomiska målen
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 juli 2011 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 28 juli 2011 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Vad gör Riksbanken?.
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Penningpolitik och Inflationsmål
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Samhällsekonomi Del 1.
Hur mäter man välstånd?.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
Ekonomiska kretsloppet
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Konjunkturer.
Marknadsekonomins grunder Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Penningpolitik med inflationsmål
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
BNP (BruttoNationalProdukt):
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 26 februari 2008 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
KONJUNKTURINSTITUTET
KONJUNKTURBILDEN 30 juli 2009 Kerstin Hallsten. Konjunkturbilden i stort oförändrad Ny information visar att BNP-fallet i Sverige bromsar upp – mindre.
Samhällekonomi.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Kap 11 Pengar och inflation
Inflationsmålet HT 2017 John Hassler.
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Konjunkturer och inflation
Källor: SCB och Riksbanken
Presentationens avskrift:

FINANS- OCH Penningpolitik

Konjunkturcykler Den ekonomiska utvecklingen går upp och ner i vågor. Perioder med snabbare eller långsammare tillväxt avlöser varandra. Låg- och högkonjunkturer återkommer med ca 5 års mellanrum. Svängningarna utlöses av olika faktorer och varierar i styrka. Psykologin spelar stor roll optimism i högkonjunktur pessimism i lågkonjunktur

Högkonjunktur Hög sysselsättning, folk har gott om pengar, stigande priser. Stor efterfrågan, företagen ökar produktionen. Ohållbart hög produktion -> resursbrist -> överhettning och flaskhalsar -> fallande produktion. Inflation uppstår -> efterfrågan sjunker -> ny lågkonjunktur

Lågkonjunktur Fallande efterfrågan -> företagen får överkapacitet -> avskedar personal -> arbetslösheten stiger. Hushåll och företag är försiktiga och drar ner på sina skulder -> investeringarna faller. Fallande börskurser pga försämrade vinstutsikter. Låg efterfrågan -> prisnivån och räntan faller. Inflationen faller. Recession Depression Deflation Företagen minskar inköpen från sina leverantörer vilka i sin tur måste skära ned på produktionen och säga upp anställda. Arbetslösheten ökar, folk får mindre pengar att handla för och efterfrågan minskar ytterligare.

Uppgift: Ta reda på konjunkturen i Sverige! Arbetslöshet: Reporäntan BNP: Konsumentpriser (inflation): Export: Import: Källa: SCB, KI Förslag på källor: http://www.konj.se/ www.riksbanken.se

Stabiliseringspolitik Finanspolitik Penningpolitik Riksdagen Statsbudgeten Sysselsättning Tillväxt Balans i utrikeshandeln Riksbanken Reporäntan Inflationen max 2% Stabilt penningvärde Gemensam uppgift: Att stabilisera över konjunkturcykler. Att dämpa inflation och arbetslöshet.

Finanspolitiken Finansdepartementet "Vi ska arbeta för en god ekonomisk utveckling i Sverige med ordning och reda i de offentliga finanserna. Att få fler i arbete och motverka utanförskapet är den största utmaningen, både utifrån ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Det ökar möjligheterna för människor att påverka sin egen vardag och skapar större utrymme för ökad välfärd."

Riksbankens uppgifter Ansvarar för landets penningpolitik genom att: Upprätthålla ett fast penningvärde max 2% inflation Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende RB chef, Stefan Ingves

1975 2009

Inflation Allmänna prisökningar som gör att pengarnas värde minskar. Skäl till inflation: Penningmängden ökar Efterfrågan ökar snabbare än utbudet Produktionskostnaderna stiger Inflationsförväntningarna stiger Spridning från andra länder 10

Varför ett prisstabilitetsmål? Inflation gör pengarnas funktion sämre Hög och variabel inflation ökar osäkerheten – hämmar investeringar Hög inflation ger en okontrollerad omfördelning av inkomst och förmögenhet Kostnader för att pressa ned inflationen. 11

Hur mäts inflation? Konsumentprisindex, KPI - vanligaste måttet på prisnivån. Beräknas av statistikmyndigheter som samlar in priser för ett urval av varor och tjänster som sedan jämförs de med priserna på samma produkter föregående månad. 12

KPI Årlig procentuell förändring Källor: Edvinsson & Söderberg (2007) och Statistiska centralbyrån 1914- 13

Hur från man kontroll över inflationen? Senare forskning: ”Trovärdighet i penningpolitiken” Hur åstadkomma trovärdighet? Politiker siktar på att bli omvalda. Det kan finnas stor frestelse att ”gasa på” före ett val Självständig centralbank en lösning

Varför just 2 procent? Säkerhetsmarginal för mätfel Vanligt inflationsmål i omvärlden Minskar risken för deflation – problem med negativa räntor 15

Diskussion – finanspolitiska metoder för att stimulera ekonomin Vad anser du om RUT- och ROT-avdragen? Varför är dessa avdrag gynnsamma i ett stabiliseringspolitiskt syfte? Motivera din åsikt. Sedan årsskiftet 2011/2012 har restaurangmomsen sänkts från 25 till 12%. Vilken effekt får detta för ekonomin och vad tycker du om denna stabiliseringspolitiska åtgärd? Motivera din åsikt.

Reporäntan – riksbankens främsta styrmedel Repo = Repurchase agreement = Återköpsavtal Riksbanken lånar ut pengar ett visst antal dagar, mot säkerhet i form av värdepapper- Påverkar direkt de korta marknadsräntorna

Torsdagens (16/2 )besked om en räntesänkning från Riksbanken http://svtplay.se/v/2712601/aktuellt/16_2_21_00?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2714684/sb,p102536,1,f,-1

Vad händer när riksbanken höjer reporäntan? Räntorna stiger Kronan stärks Sparandet ökar Konsumtionen minskar Investeringarna minskar Exporten minskar Importen ökar Lägre importpriser Penningmängden minskar Minskad efterfrågan Lägre inflation

Banksystemet och vissa räntor Företag och hushåll Banker Riksbanken Reporänta Bostadsräntor, övriga bankräntor etc

Styrräntan och dagslåneräntan