Tillgänglighet och kommunikation - ett hörselperspektiv Susanna Ahlström HRF Östergötland.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Brukarenkät Måltidssituation. Vilken avdelning bor du på? Avdelning 1.Sparven2(9%) 2.Vargtass2(9%) 3.Blåklockan2(9%) 4.Lindorna2(9%) 5.Skogsstjärnan2(9%)
Advertisements

Sätt kryss vid ett av följande alternativ:
Akustik eller läran om Ljud
Läran om ljud Akustik Hur ljud skapas. Hur ljud utbreder sig
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Protokoll föräldraråd Plats: Bjälbotullsförskola Tid: 17,30 •Tankar efter mötet med våra politiker. Finns det politiska frågor som vill lyfta.
Inkludering av barn med hörselnedsättning i förskolan.
Ett bildspel om dig och dina kompisar.
Ringa video- samtal med datorn
Att tänka på inför redovisningen
Barnanpassad utredning
”En barnstol är en utav stolarna runt bordet, ingen tron.”
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
SSQ 5.6 sida 1 De följande frågorna gäller din förmåga och dina upplevelser i samband med att höra och lyssna i olika situationer. För varje fråga ska.
SSQ12-B Instruktioner Namn Datum Ålder
Alla har inneboende.
Med kokleaimplantat i arbetslivet. Författare: Kerstin Persson
Hur påverkar musik människor?
Ålder Namn Datum SSQ12 SSQ12 Instruktioner Jag använder en hörapparat (vänster öra) Jag använder en hörapparat (höger öra) Jag använder två hörapparater.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Att hålla en presentation
Pedagogiska hörselvården
Design för den mänskliga sektorn Kultur i vården, december 2006 Bodil Jönsson, professor i rehabiliteringsteknik, Designinstitutionen, Lunds Universitet.
Vad söker patienterna Hörselvården för?
Elevhälsovården Rikskonferens 14 sept 2009
Varför gör de inte som vi säger?
Nordisk konferens i Göteborg september 2014
Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola
Cochleaimplantat och språkighet
Var vänlig svara på nedanstående frågor innan du svarar på frågorna om din hörsel Namn: Datum: Ålder: Jag använder en hörapparat (vänster öra) Jag använder.
Hur arbetar vi och vad har vi gjort hittills?
Vad är historia?.
De följande frågorna gäller din förmåga och dina upplevelser i samband med att höra och lyssna i olika situationer. Du svarade på samma frågor tidigare.
Mina två språk Malin Johansson 16/
Ta ställning och handla!
Elizabeth Odalen Bjord
Musikhörselskada hos skolungdomar
Barns tillgång till svenskt teckenspråk
Föredragsteknik.
Dessa bilder vill vi ha som ett bildspel, vi vill bara ha ett bildspel, som är stort. Där vi i nuläget har de 4 småbilderna. Ta bort det lilla bildspelet.
Av egen kraft Marte Meo i Demensvård
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
Hörselvård.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Hörselnedsättning, hörapparater och tekniska hörhjälpmedel.
Hörselskadad Svårighet att höra Avvikande beteende Negativ värdering av avvikelse Negativ värdering av avvikelse Stigmatiserande attityd / beteende Skamkänslor.
Kommunikation och information för personer med funktionshinder
Kommunikation och bemötande
Hörseln.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till, och leva sig in andra människors situation samt viljan att hjälpa andra.”
Idrottspsykologi.
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Sammanställning av enkätsvar ang
Autism och Asbergers Syndrom
När inkludering blir exkludering Ingela Holmström
Socialpsykologi.
Arbetsmiljöarbete Service- och bemötande
Fröken My. My Sara Ann Fagerstedt (Nordström) Lilla My föddes den 18 februari 1980 Halvirländska 2 barn (11 och 7) Bor i Spånga i villa Älskar att virka.
Aspergers syndrom & kommunikation Gunilla Gerland Här finns bl a böckerna: Arbeta med Aspergers syndrom Barn som väcker funderingar Jag föreläser.
Konsten att samtala och leda ett samtal. Att vara en god samtalare och lyssnare Tittar på den som talar Spinner vidare på vad andra säger Håller sig till.
Ljudutjämningssystem för klassrum - För ett bättre hörande.
Lära för livet!.
Lundens måltidsprojekt
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Kroppsspråk, röst och artikulation
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Presentationens avskrift:

Tillgänglighet och kommunikation - ett hörselperspektiv Susanna Ahlström HRF Östergötland

Vi är ca 1,4 miljoner som hör dåligt  Över hälften under 65 år.  60 % män  Bara var tredje använder hörapparat  Barndoms- eller vuxenhörselskadad  Barndoms- eller vuxendöv

HRF – en organisation för alla Hörselnedsättning Vuxendöv Tinnitus Menières sjukdom CI/ Cochleaimplantat Ljudöverkänslighet Föräldrar Anhöriga Teckenspråk Tecken som stöd Talad svenska Vi finns i alla patientgrupper!

HRFs vision  Ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet.  Ett samhälle där våra mänskliga rättigheter respekteras, och där vi kan förverkliga oss själva utan att hindras av okunskap, otillgänglighet eller brist på vård, stöd och hjälpmedel.

Problem som uppstår  Samtal i större grupp  Höra varifrån ljudet kommer  TV, radio, ta del av kulturutbud  Kontakter med vården, myndigheter  Irritation  Utanförskap, känna sig ”dum”

Kontakter med vården  Första kontakt, tidsbokning  Receptionen  Väntrummet  Mottagningsrummet

t A l U pp f A ttb A rh E t taluppfattbarhet

Vad jag själv kan göra  Hörapparat  Hjälpmedel  Berätta om hörselproblemen  Så här fungerar det för mig  Tyst, ljust, se ansikte  Fråga om och om igen…

Vad andra kan göra  Samtala i en lugn miljö utan störande bakgrundsljud.  Tänd lampan så att jag ser vad du säger.  Ta gärna kroppskontakt innan du börjar prata.  Ha ögonkontakt med mig.  Tala lugnt och i normal samtalston.  Artikulera.  Repetera flera gånger om det behövs.  Hjälp mig in i ett pågående samtal med hjälp av några ledord.

Miljön  Taluppfattbarhet (ljud, ljus, akustik)  Högtalare, Slinga  Tolkning (skrivtolk, TSS, teckenspråk)  Textning av TV  Displayer för information

taluppfattbarhet kommunikationsundernäring

Susanna Ahlström