Konsten att intervjua – och sedan tolka Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Kvalitativ forskning Metodologisk ansats Metod Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Ansats – Förhållningssätt Hermeneutik Fenomenologi Hermeneutisk fenomenologi Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Fenomenologins utmärkande drag: Livsvärld ”Gå tillbaka till sakerna själva” Förutsättningslös - teorilös Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Livsvärld En värld som vi riktar oss mot är delar av som finns inom oss (Johansson, 2011) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Hermeneutikens utmärkande drag: Tolkning Förförståelse Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

En hermeneutisk hållning Förståelse och förförståelse är grundläggande för vårt vara i världen (Ödman,1995) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

En hermeneutisk fenomenologisk ansats Det innebär en ansats som är både tolkande och beskrivande Man använder grunddragen ur båda Tolkningen finns redan i texten Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Metod Intervjun - den mest använda metoden inom kvalitativ forskning (Bryman, 2002) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Varför? Upplevelser Uppfattningar Människors livsvärld Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Samtal är ett grundläggande sätt att vinna kunskap (Kvale, 1997) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Hur gör vi vanligen för att få kunskap om varandra? Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Kunskap nås genom ord berättande samtal kommunikation (Ricoeur,1993) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Berättelser kan ses som ”den unika erfarenheten som skänker insikter” (Robertson, 2005) en särskild kunskapsform (Ricoeur, 1993) den främsta kunskapsförmedlaren (Czarniawska, 2004) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Det betyder att: öppenheten för den kunskap som förmedlas i berättelsens form ökat forskning i sig skapas ur berättelser och är en praktik av berättande (Johansson, 2005). Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Den kvalitativa forskningsintervjuns syfte Ett centralt mål för samhällsvetenskaperna är att frambringa kunskap som kan förbättra människans situation och ge henne ökat värde (Kvale, 1997, s. 104) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Intervjuer kan vara: Öppna (ostrukturerade) – Semi-strukturerade – Strukturerade Med en individ – Med en grupp Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Intervjuer som kunskapskälla www.staffanstorp.se/resultatenheter/skolor/me.. Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Forskningsintervjun … är en specifik form av mänskligt samspel där kunskap utvecklas genom en dialog (Kvale, 1997, s. 117) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Forskningsintervjun Jämfört med vardagslivets samtal karakteriseras forskningsintervjun av en metodologisk medvetenhet om frågeformer, fokusering på det dynamiska samspel som utvecklas mellan intervjuare och intervjuad och en kritisk uppmärksamhet på det som sägs (Kvale, 1997, s. 26). Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Att observera Intervju som metod är: ett kvalificerat samtal Intervju som metod innebär: ett asymmetriskt förhållande Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Berättare och lyssnare Ett asymmetriskt förhållande – men vem har makten? ”Intervjuoffer” Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Att sätta stopp för berättelsen genom att inte lyssna Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Att sätta stopp för berättelsen genom att bestämma vad som ska berättas och inte ska berättas Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Båda påverkar det som framkommer Det som sker mellan två seenden (Kvale, 1997) Språkhändelser (Mishler, 1986) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Det måste bli ett möte Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Att möjliggöra berättande En fråga om att fråga Öppna frågor Berätta! Beskriv! Förklara! Lyssna Lyssna inåt – vad tänker jag? Hur påverkar jag? Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Att möjliggöra berättande Erfarenheten ligger till grund för frågandet samtidigt som grunden för frågandet är att man måste vilja veta, det vill säga veta att man inte vet (Gadamer, 1997) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Innebörden av frågandet är: …att påvisa det tillfrågades oavgjorda karaktär. Det måste bringas i svävning… (Gadamer, 1997, s.174). Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Berättelsens sanning? Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Specialpedagogiska institutionen, SU Berättelsens sanning Livshistorier livsberättelser Historisk sanning narrativ sanning Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Sanning? objektivt ? subjektivt? Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Berättelsens sanning Sanning som överensstämmelse eller sanning som upplåtenhet (Vattimo, 1996) En berättelse alltid är någons berättelse (Bruner, 1990) www.ur.se/pedagog/bocker/bocker-for-pedagoger/ Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Berättelsens status i domänen mellan fantasi och verklighet (Bruner,1990) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Att återge såsom det var Både målaren och historikern vill återge. Historia och fiktion – båda med syftet att beskriva ”såsom”, dvs ”så som det var”. Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Intersubjektiv kunskap Eftersom språket ses som medium, blir sanningsbegreppet diskursivt, det vill säga språkligt konstituerat. Därmed kan polariseringen mellan objektivt och subjektivt överskridas. Istället ses språket som inter-subjektivt (Kvale, 1997) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Objektiv eller subjektiv kunskap Objektiv kunskap – objekten som får tala (Kvale, 1997) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Att skapa intersubjektivitet – ett kommunikativt arbete ”…intersubjektivitet är en förutsättning för att det ska vara möjligt att tolka vad något betyder för andra.”(Haavind i Dalen, 2007, s.116) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Etiska riktlinjer Samtycke Information Konfidentialitet Nyttjande Skydd för barn Socialt svaga grupper Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Hela intervjuprocessen är ett allvarligt företag som kräver: Försiktighet Lyhördhet Eftertänksamhet Noga övervägda ställningstaganden Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Efter intervjun: Transkribering – första steg i en analys Tolkning Resultatframställning Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Etiska frågor i presentationsformen Översättning från talspråk till skriftspråk Kategorisering Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Transkribering - från talspråk till skriftspråk – en etisk fråga I: Gjorde ni det själva (kontaktade habiliteringen)? P: Jag har för mig det I: Hur var det då? P: … men det var väl bra… faktiskt. Dom skickade hem en psykolog och det var väl inte så kul kanske… men I: Varför inte det då? P: Alla psykologer är väl olika, men det kändes mera som att hon satt och studerade en hur man mådde. Det kan vara lite enerverande, sitta där och försöka hålla god min eller vad ska man göra, ska man sitta och gråta för att få extra hjälp i samhället eller vad ska man göra liksom. Det kändes som att man klarade den där krisgrejen själv i alla fall... Texten omarbetades till: Jag har för mig att vi kontaktade habiliteringen själva. Det var väl bra… faktiskt. Dom skickade hem en psykolog och det var inte så kul. Alla psykologer är väl olika, men det kändes mera som att hon satt och studerade en hur man mådde. Det kan vara lite enerverande, sitta där och försöka hålla god min eller vad ska man göra? Ska man sitta och gråta för att få extra hjälp i samhället? Det kändes som att man klarade den där krisgrejen själv i alla fall. Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU Ambitionen ska vara att betydelsen inte ska gå förlorad utan snarare framträda och därför bör man: skriva så som man tror att den intervjuade personen skulle vilja uttrycka sig i skriftspråk (Kvale,1997) Ett riktmärke kan vara att citatet blir: som talet upplevdes i intervjusituationen (Ödman,1996).   Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Leken/spelet metafor för forskningsprocessen Förståelsen spelas fram i en språklig procedur (Gadamer, 1997) Ingen garant för sanning men: …en speciell human betydelse (a.a. s. 213) Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU

Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU elisabeth.lundstrom@specped.su.se Elisabeth Lundström, Specialpedagogiska institutionen, SU