Diskriminering och hälsa Folkhälsa Diskriminering och hälsa med fokus på sexuell läggning, ålder och funktionshinder Regionala beredningen den 20 augusti 2008 Annika Nordstrand, utredare

Några nyckelord Diskriminering Utanförskap - att stå utanför viss gemenskap i hem, arbets-, kultur, eller samhällsliv, mellan medlemmar av ett land, folk, etc (NE) Välfärd - samlad benämning på människors levnadsförhållanden. Redovisning av välfärd bygger som regel på deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, etc (NE)

Mål för folkhälsoarbetet i Sverige Politisk vilja Mål för folkhälsoarbetet i Sverige Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen De 11 målområdena är grundläggande för välfärd oavsett individ eller grupptillhörighet

De 11 målområdena 1. Delaktighet och inflytande i samhället Hälsans bestämningsfatorer De 11 målområdena 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel En förnyad folkhälsopolitik, Prop 2007/08:110

Upplägg Politisk vilja Bakgrund om grupperna Fysisk och psykisk hälsa Självmord Destruktiva levnadsvanor Delaktighet och inflytande Diskriminering Hälsa och ekonomisk tillväxt Arbete, ekonomi, utbildning, sjukskrivning

Politisk vilja Tydlig vilja att främja jämlik hälsa i flera styrdokument Utgå från hälsans bestämningsfaktorer Lagar mot diskriminering, hatbrott Diskrimineringsombudsmän Lagar för tillgänglighet och rätt till särskilt stöd (funktionshindrade) Äldrepolitik, Handikappolitik med handlingsplaner Specifika internationella konventioner om rättigheter för barn respektive funktionshindrade

Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten, 2007 Politisk vilja Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten, 2007 Bärande pelare: Attraktiva livsmiljöer, god folkhälsa och stark ekonomisk tillväxt Norrbotten vill främja en god folkhälsa så att människor mår bra och därmed kan bidra till en långsiktig tillväxt och välfärd I Norrbotten ska finnas förutsättningar för personlig utveckling och karriärmöjligheter oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder säkras en differentierad och öppen arbetsmarknad med särskilt fokus på grupper som i mindre omfattning är etablerade på arbetsmarknaden unga känna tillhörighet och ges inflytande ohälsa och utanförskap förebyggas genom goda livsvillkor

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten, 2007 Politisk vilja Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten, 2007 Kommuner och landsting ska (bl.a) ha hälsofrämjande helhetsperspektiv vid all planering och inom verksamheterna med särskilt beaktande av tillgängligheten för funktionshindrade främja jämlik hälsoutveckling hos länets befolkning stödja barns och ungdomars positiva utveckling – stärka självkänsla, självtillit, känsla av sammanhang, ge grunder för hälsosamma levnadsvanor bidra till att äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg söka möjligheter för att de äldres erfarenheter tas tillvara mellan generationer

Bakgrund om grupperna, faktaunderlag och komplexiteten i att mäta deras hälsa

Alla grupper utom ålder går in i varandra Bakgrund Alla grupper utom ålder går in i varandra Äldre HBT Funkth Yngre ”Vuxna mellan ungdom och pensionsålder”

Bakgrund Äldre Vårdbehoven uppstår generellt vid 80 års ålder - mest omfattande vid 85-90 år. Denna kategori kommer att fördubblas till år 2035, och 8% av befolkningen kommer vara 80 år eller äldre Ca 80% i åldrar 75-84 år uppger att har långvarig sjukdom eller funktionshinder. Många upplever ändå sin hälsa som god. I särskilt boende (2001): 7,7% av dem över 65 år, 11% 80-84, 31% av dem över 85 år Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade, FHI 2003

Bakgrund Kunskapsbrist Knapphändig information finns om hälsa och levnadsvanor för unga, äldre, funktionshindrade, homo- bisexuella eller transpersoner (HBT) Problemet ses nu över Vissa menar att denna bristande informationsinhämtning är uttryck för diskriminering – man bryr sig inte ens om att göra analyserna

Hur många funktionsnedsatta/-hindrade? Bakgrund Hur många funktionsnedsatta/-hindrade? FHI (befolkningsenkät) 23% av befolkningen 16-84 år har funktionsnedsättning (1,5 miljoner) Nedsatt hörsel 10% (650 000) syn 4% (250 000) rörelseförmåga 8% (500 000) Troligt bortfall: utvecklingsstörda, psykiskt funktionshindrade, synskadade. (Utvecklingsstörda har ökad sårbarhet för både fysisk och psykisk ohälsa, samt motionerar mer sällan1) Studier om hälsa för personer med utvecklingsstörning, 2008

Vem är funktionshindrad? Bakgrund Vem är funktionshindrad? Problem med avgränsningar och bortfall, men självrapportering anses bäst som metod Administrativ definition: Definierar utifrån emottagande av stöd och ersättningar avsedda för ”personer med funktionshinder”

Vem är funktionshindrad? Bakgrund Vem är funktionshindrad? Arbete pågår med ny terminologi – skilj på: Funktionsnedsättning – nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd, eller till följd av medfödd eller förvärvad skada. Kan vara av bestående eller övergående natur. Funktionshinder – den begränsning en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen Funktionshinder kan därför i vissa fall vara påverkbart De studier som gjorts har haft olika inklusionsgrund och ger sällan möjlighet att särskilja i vilken grad nedsättningen utgör ett hinder i vardagen Men år 2009 ska det bli ändring på det!

Självskattad hälsa

Allmänt om hälsan i grupperna Äldre upplever i högre grad än yngre sin hälsa som dålig, medan yngre personer upplever sin psykiska hälsa som sämre än äldre Sämre hälsa bland homo- och bisexuella än övriga befolkningen Mkt sämre hälsa bland transpersoner än övriga bef Sämre hälsa bland funktionsnedsatta även om det råder stora variationer inom gruppen Källa: Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning, Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer, Folkhälsoinstitutet, 2006

Funktionshinder och hälsa Funktionsnedsatta (FHI) - ca 1 miljon under och en halv miljon över 65 år Hälsa på lika villkor?, 2005-2007

Funktionshinder och hälsa Vanligare bland funktionsnedsatta att uppge dålig hälsa - Beräknas att om man skulle ta bort faktorer som inte funktionshindret förklarar, skulle siffrorna minska med 37% för män 29% för kvinnor

Sexuell läggning och hälsa Vanligare bland homo- och bisexuella - sämre självskattad hälsa bland yngre män och kvinnor, samt äldre kvinnor

Psykisk hälsa Yngre Äldre Självmord bland kvinnor 15-24 ökar Ålder och hälsa Psykisk hälsa Yngre Självmord bland kvinnor 15-24 ökar Äldre Fyra ggr så stor risk att drabbas av depression som äldre än som ung Stor grupp äldre lider av depression, ångest eller andra orostillstånd som sätter ned livskvaliteten Äldre med psykisk ohälsa, sjukdom, eller funktionsnedsättning utgör mycket stor grupp som ställer stora krav på landsting och kommuner Självmord vanligt bland äldre, överrepresentation av män Socialstyrelsen: Vård och omsorg om äldre, 2008

Vanligare bland homo-bisexuella - nedsatt psykiskt välbefinnande Sexuell läggning och hälsa Vanligare bland homo-bisexuella - nedsatt psykiskt välbefinnande Källa: Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer, Folkhälsoinstitutet, 2006

Vanligare bland funktionsnedsatta - att känna sig stressad Funktionshinder och hälsa Vanligare bland funktionsnedsatta - att känna sig stressad Psykisk ohälsa nästan tre ggr så vanligt

Vanligare bland homo-bisexuella - att ha haft självmordstankar Sexuell läggning och självmord Vanligare bland homo-bisexuella - att ha haft självmordstankar Källa: Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer, Folkhälsoinstitutet, 2006

Vanligare bland funktionsnedsatta - att ha haft självmordstankar Funktionshinder och självmord Vanligare bland funktionsnedsatta - att ha haft självmordstankar

Vanligare bland funktionsnedsatta - att ha försökt ta sitt liv Funktionshinder och självmord Vanligare bland funktionsnedsatta - att ha försökt ta sitt liv 2-3 ggr så vanligt

Levnadsvanor

Vanligare bland homo-bisexuella - att röka dagligen Sexuell läggning och destruktiva levnadsvanor Vanligare bland homo-bisexuella - att röka dagligen

Vanligare bland funktionsnedsatta - att röka dagligen Funktionshinder och destruktiva levnadsvanor Vanligare bland funktionsnedsatta - att röka dagligen

Vanligare bland homo-bisexuella - att riskkonsumera alkohol Sexuell läggning och destruktiva levnadsvanor Vanligare bland homo-bisexuella - att riskkonsumera alkohol

Delaktighet och inflytande Hot och våld Tillit Socialt stöd Tillgänglighet Diskriminering och dess konsekvenser

Bestämningsfaktorer för delaktighet och inflytande i samhället Jämställdhet Diskriminering Demokratisk delaktighet DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET FOLKHÄLSA Deltagande i kulturaktivitet Tillgänglighet Socialt deltagande Socialt stöd Folkhälsopolitisk rapport, FHU, 2005

Vanligare bland homo-bisexuella: Sexuell läggning och delaktighet Vanligare bland homo-bisexuella: Att ha varit utsatt för hot och våld - särskilt bland unga män Att sakna tillit till andra Att sakna emotionellt stöd Att sakna praktiskt stöd Att ha ett lågt socialt deltagande Att ha förtroende för riksdagen och kommunpolitiker Källa: Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer, Folkhälsoinstitutet, 2006

Vanligare bland funktionsnedsatta: Funktionshinder och delaktighet Vanligare bland funktionsnedsatta: Att ha varit utsatt för hot och våld Att sakna tillit till andra Att sakna emotionellt stöd Att sakna praktiskt stöd Att ha ett lågt socialt deltagande Att ha lågt förtroende för sjukvård, polis, försäkringskassa, riksdag - dock inte lågt för kommun- och landstingspolitiker Källa: Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer, Folkhälsoinstitutet, 2006

Att komma ut..

Tillgänglighet och socialt deltagande Funktionshinder och delaktighet Tillgänglighet och socialt deltagande För äldre och funktionshindrade är närmiljön särskilt viktig Socialtjänstlagen: ”Kommunerna ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livssituation erbjudas möjligheter att delta i samhällets gemenskap och leva som andra” Bygglagstiftningen: Allt som byggs nytt eller ändras ska vara tillgängligt och användbart för personer med funktionshinder

Funktionshinder och delaktighet Bristande tillgänglighet – indirekt diskriminering av funktionshindrade? Upplevs som hinder att leva som andra Författarna drar slutsatsen att målet jämlika levnadsvillkor och fullt deltagande i samhällslivet inte är uppnått och att bristande tillgängligheten försvårar för funktionshindrade att studera, arbeta och ägna sig åt sina fritidsintressen Av dem med svåra rörelsehinder i Sverige bor 60% i otillgängliga bostäder Av statliga myndigheter har 25% lokaler otillgängliga för människor med rörelsehinder Särbehandlad och kränkt, FHI, 2005 Handikappombudsmannen, 2003

Vanligare bland funktionsnedsatta - fetma Funktionshinder och hälsa Vanligare bland funktionsnedsatta - fetma

Hinder för utevistelse för äldre och fysiskt funktionshindrade Äldre, funktionshinder och delaktighet Hinder för utevistelse för äldre och fysiskt funktionshindrade Tidsbrist - egen förflyttning, annans tid Avstånd – fysisk utmaning Otrygghet Har avstått från att gå ut på kvällen av oro för våld: Ålder Andel 55-64 15% 65-74 24% 75-84 33% Skötsel Fysisk hälsa och umgänge Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade, FHI 2003

Vanligare bland funktionsnedsatta - att ha varit utsatta för våld Funktionshinder och delaktighet Vanligare bland funktionsnedsatta - att ha varit utsatta för våld

Synskadade i Norr- och Västerbotten upplever hinder för delaktighet Funktionshinder och delaktighet Synskadade i Norr- och Västerbotten upplever hinder för delaktighet yrkesverksam ålder 47% av de synskadade går sällan eller aldrig ut på egen hand, en tredjedel aldrig 71% av gravt synskadade och 52% av synsvaga tycker det är svårt att använda kollektivtrafik Under senaste månaden har 40% av gravt synskadade och 29% av synsvaga känt sig diskriminerade eller blivit illa behandlade/ bemötta pga sin synskada Synskadade i Norrland, Synskadades Riksförbund, 2006

Utevistelsens betydelse för hälsan Delaktighet Utevistelsens betydelse för hälsan Skelettet stärks, benskörhet motverkas Muskulatur, rörlighet bibehålls Övervikt motverkas Sömnkvalitet förbättras Depression och ångest motverkas Motståndskraft mot infektioner ökar Stresstolerans höjs Socialt liv främjas och ensamhet motverkas Sänkt puls, blodtryck Smärta lindras Minskad läkemedelskonsumtion Kortare sjukhusvistelse Förbättrad koncentration och uppmärksamhet Ökat välbefinnande Förbättrad hormonbalans Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade, FHI 2003

Äldre och delaktighet Äldre i Norrbotten deltar mindre ofta i sociala aktiviteter än riket i övrigt Deltagit i få sociala aktiviteter det senaste året, procent Luleå kommun Norrbotten Riket 65-84 år 37 51 40 38 42 36 Hälsa på lika villkor? FHI, 2006

Grupper utsatta för kränkande bemötande/ behandling Diskriminering Grupper utsatta för kränkande bemötande/ behandling 43% av de homo- eller bisexuella 35% av de yngre kvinnorna 27% av dem födda utanför Europa 26% av funktionsnedsatta Disk ett hot mot folkhälsan - slutrapport

Diskriminering Psykiskt välbefinnande bland kränkta - sämst vid diskriminering som grund Särbehandlad och kränkt – en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa, FHI 2005

Ohälsan bland diskriminerade och icke diskriminerade Diskriminering Ohälsan bland diskriminerade och icke diskriminerade Självmordstankar 3-4 ggr vanligare Dålig självskattad hälsa 3 ggr vanligare Disk ett hot mot folkhälsan - slutrapport

Ju fler diskrimineringsgrunder desto sämre allmäntillstånd Disk ett hot mot folkhälsan - slutrapport

Teori för sambandet diskriminering och ohälsa Hot Rädsla, ilska, förnekelse Fysiologisk respons: Hjärt/ kärl, hormonell, neurologisk, immunologisk Hälsoutfall Disk ett hot mot folkhälsan – slutrapport Nancy Krieger

Faktorer av betydelse för reaktionen Diskriminering Faktorer av betydelse för reaktionen Coping-förmåga Disk ett hot mot folkhälsan - slutrapport

Diskriminerades tillgång till stöd Diskriminering Diskriminerades tillgång till stöd Bland dem som diskriminerats var det vanligare eller mycket vanligare att sakna praktiskt och emotionellt stöd, ha lågt förtroende för institutioner och ha lågt förtroende för sin omgivning

Ålder Samband påvisades mellan diskriminering på grund av ålder och Lägre självskattat välmående Källa: Rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa, Folkhälsoinstitutet, 2006

Diskriminering Sexuell läggning Samband påvisades mellan diskriminering på grund av sexuell läggning och Psykisk ohälsa Ångest Självmordstankar Minskad livskvalitet Nedstämdhet Större användning av psykvården Källa: Rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa, Folkhälsoinstitutet, 2006

Diskriminering Funktionshinder Samband påvisades mellan diskriminering på grund av funktionshinder och Olaglig droganvändning Problem med att acceptera sitt funktionshinder Källa: Rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa, Folkhälsoinstitutet, 2006

Hur stor del av ohälsan skulle försvinna om människor inte kränks? Diskriminering och hälsa Hur stor del av ohälsan skulle försvinna om människor inte kränks?

Hälsa och ekonomisk tillväxt Arbete Ekonomi Sjukskrivningar

Effekter av hälsa på individ- och hushållsnivå Hälsa och ekonomisk tillväxt Effekter av hälsa på individ- och hushållsnivå Stort antal studier visar att Dålig hälsa påverkar människors löner och inkomster negativt hos barn gör att föräldrar måste anpassa sitt beteende på arbetsmarknaden God hälsa ökar sannolikhet att - delta i arbetskraften (ökad produktivitet och inkomst) utbilda sig spara (kan användas för investeringar i produktionen) Hälsa och ekonomisk tillväxt, FHI 2008

Hälsans bidrag till ekonomisk utveckling och tillväxt Hälsa och ekonomisk tillväxt Hälsans bidrag till ekonomisk utveckling och tillväxt Produktivitet Arbetsutbud Hälsa Utbildning Sparande Ekonomisk tillväxt Hälsa och ekonomisk tillväxt, FHI 2008

Funktionshindrade och arbetet Funktionshindrade och ekonomisk tillväxt Funktionshindrade och arbetet Arbetslösa 2006 6,2% bland funktionshindrade (oförändrat sedan 2004) 4,5% övriga befolkningen (Minskat från 5,1% 2004). Sysselsatta 2000: 56%, 2006: 52% Utgör ökande andel av de långtidsarbetslösa Strategi för fler personer med funktionshinder i arbete, rapport 2008 Arbetsmarknaden, maj 2008

Funktionshindrade och arbetet Funktionshindrade och ekonomisk tillväxt Funktionshindrade och arbetet Synskadade 53% har ett förvärvsarbete Andel med lönebidrag av förvärvsarbetande 1990: 30% 2005: 53% Andel med heltid 1990 : 24% 2005: 13% Synskadade i Norrland, SRF 2006

Funktionshindrade och ekonomisk tillväxt Vanligare bland funktionsnedsatta - att inte arbeta och att vara sjukskriven Stora skillnader inom gruppen: ex arbetar endast 40% av rörelsehindrade och dem med psykiska besvär jmf med 80% ev dem med nedsatt hörsel och övrig befolkning

Funktionshindrade och ekonomisk tillväxt Vanligare bland funktionsnedsatta - lägre inkomst och sämre kontantmarginal Hälsa på lika villkor? 2005-2007

Fattigdom ökar bland yngre Yngre och ekonomisk tillväxt Fattigdom ökar bland yngre Avgörande skillnaden för fattigdom i Sverige är mellan att ha och inte ha förvärvsarbete Andel fattiga bland icke förvärvsarbetande mot förvärvsarbetande: Slutet av 90-talet: 4 ggr högre, år 2006: 6 ggr högre Fattigdomen mest utbredd bland ungdomar 20-24 år (22%) Unga vuxna 20-29 år är den enda grupp som sedan år 2000 har fått relativt sett betydligt fler fattiga Folkhälsa och sociala förhållanden, Socialstyrelsen 2007

Äldre och samhällssynen Äldre och ekonomisk tillväxt Äldre och samhällssynen Äldre ges sämre möjligheter på arbetsmarknaden eftersom de anses vara gamla och mindre produktiva Reklam cementerar ofta bilden av äldre som nöjda, asexuella och hjälpbehövande

Äldres nytta i samhällets ekonomi Äldre och ekonomisk tillväxt Äldres nytta i samhällets ekonomi I hälsoekonomiska analyser fastnar man oftast vid yrkesproduktion, missar att räkna med seniorproduktion Om landets 1,5 miljoner ålderspensionärer skulle utföra en tredjedel av landets ideella arbete, motsvarar det ca 25 000 kr per senior Lägg till barnpassning, anhörigvård etc Är det lönsamt med prevention efter 65? FHI 2006

Samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Hur många skulle få bättre hälsa om de samhälleliga förutsättningarna för bästa möjliga hälsa skulle förbättras för diskrimineringsgrupperna? delaktighet, tillgänglighet, värderingar, socialt stöd, etc Och vad skulle det göra för samhället/ regionen?

Folkhälsa Läs mer om folkhälsan och mänskliga rättigheter på www.nll.se/folkhalsa