Det dolda kontraktet mellan skolledare och lärare har sagts upp Lärares behov av stöd och hjälp i vardagsarbetet med eleverna har ökat Skolutveckling = Problemlösningsprocess utifrån vardagsfrågorna Nytt kontrakt: Var och en sköter sitt –> hjälpas åt Stöd från kollegor, arbetslag, skolledning HUR?

Trivsel Jag trivs bra i mitt arbetslag 95% / 97% Instämmer Jag trivs bra i mitt arbetslag 95% / 97% Jag trivs med att vara lärare 97% / 97% Mycket meningsfullt arbete 95% / 96% Samma sak gäller skolledare 98% instämmer helt eller delvis i att de trivs som skolledare varav 70% instämmer helt. PBS-kultur Trivsel skolledare .31 Trivsel lärare .41

Stöd: Varför gör vi det vi gör när det som händer händer Tradition Risk: Traditionella lösningar återskapar problemen Tips och lösningar från andra Risk: Passar inte in i det egna undervisnings-mönstret Meningsskapande och vägledande helhetsidé Risk: För svårt

Tradition Ny händelse Händelse Händelse Agerande ? Händelse

Tips och goda exempel Tips och goda exempel Agerande Händelse ?

Förståelse av vardagsverksamheten Kunskap om vardagsverksamheten Helhet Händelse Agerande Händelse Kunskap om vardagsverksamheten

Inifrånmotivation, inifrånstyrning Medskapande och meningsskapande ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Gemensam inre värdegrund Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Ämnesöverskridande lärområden Utgå från elevernas tänkande och förståelse Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Medskapande och meningsskapande ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Utgå från elevernas tänkande och förståelse Sanktioner Tydligt formulerade regler Tydliga krav Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Knyta an till elevernas föreställningar

Utifrånmotivation, utifrånstyrning Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Sanktioner Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Tydliga krav

Hur nå eleverna som är omotiverade? Utifrånstyrning Inifrånstyrning Skolk Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer menings- fulla lektioner? ……

Helhet Händelse? Händelse

Helhet Händelse? Delegerad vanmakt Händelse

Helhet Händelse? Agerande! Händelse

Händelse Helhet Händelse ? Agerande Händelse

Annan helhet Helhet Händelse ? Händelse Agerande

Tydliggöra helhetsidén Få/ge hjälp med att synliggöra… Individens egen helhetsidé Arbetslagets/skolans helhetsidé Individens helhetsidé i förhållande till arbetslagets/skolans helhetsidé Likheter och skillnader mellan skolans helhetsidé och dess traditioner Verktyg: Föreställningskartor, lärande samtal, tabellmetoden

Helhetsidé Vägleda görandet i vardagens valsituationer Risk: För långt från markplanet eller görandeföreskrivande. Ta tillvara på det positiva i skolans själ Risk: Traditioner kan bidra till skapandet av problemen. Jfr med andra skolors lärdomar och med forskning

Hur förverkliga stödet i vardagsarbetet? Ett helhetinriktat ledarskap Organisering av lärgrupper Informella samtal mellan kollegor som präglas av meningsskapande och medskapande

Bristande överensstämmelse mellan uttryckta föreställningar och handling Föreställningar har mindre betydelse för görandet än vad vi tillmäter dem Lyckligtvis är ambitionen högre än vad man lyckas förverkliga Fördröjning på handlingsnivå Hinder för förverkligande av lärdomar

Hinder för förverkligande av lärdomar Organisatoriska hinder Arbetsbelastningen Otillräcklig egen kompetens Bristande stöd från skolledningen Fragmentiserande krav från omvärlden Styrsystemet i den svenska skolan

Organisatoriska hinder För stora undervisningsgrupper För få grupprum Avsaknad av arbetslag

Arbetsbelastning, svårighet

Brist på stöd av skolledare Tydlighet Förståelse av vardagsverksamheten

Fragmentiserande krav från omvärlden

FILL-resultat Skolledarskap utifrån ett lärarperspektiv Tydlighet. Helhet – delar Samvariation med förtroende: 0,50 God förståelse av vardagsverksamheten Samvariation med förtroende: 0,60 Skolledarskap utifrån ett skolledarperspektiv Bidra med helheten Ett inifrånperspektiv på lärande och utveckling

Förtroende för skolledningen FILL-projektet: 65% instämmer i att de har stort förtroende för skolledningen PBS: 86% instämmer i att de har stort förtroende för skolledningen Samvariation med ett meningsskapande ledarskap: 0,63 Samvariation med ett medskapande ledarskap: 0,58

Meningsskapande helhet Autenticitet Tydlig skolledning eller tydliga tillsammans Utmanande möte Samspelet mellan helhet och delar Förståelseför-djupande lärande Huvudaktörer i kunskapsbildning Meningsskapande helhet Individualisering – privatisering av lärande och utveckling Kommunikativt handlande Ett mening-skapande och medskapande ledar- och lärarskap Inifrånmotivation och inifrånstyrning

Vad påverkar lärares sätt att undervisa? (1 – 4) Direkta erfarenheter i klassrummet 3,7 Samtal med eleverna om undervisningen 3,2 Samtal med kolleger 3,1 Läroplan och/eller skolplan 3,0 Kursplan och/eller betygskriterier 2,8 Erfarenheter utanför skolan Pedagogisk facklitteratur 2,6 Ämnesinriktad facklitteratur 2,4 Kompetensutveckling utanför skolan 2,2 Intern fortbildning 2.2 Samtal med skolledare 2,1

Erfarenhetslärandet Agerande Erfarenheter Forskning, andras Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Forskning, andras erfarenheter

Gemensamt skapa kunskap Handling Ta del av befintlig kunskap Föreläsning Böcker etc. Definition av problem eller lärområde Lärprocess Skaffa ett tillförlitligt underlag Föreställningar förståelse lärdomar Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Hinder Organisatoriska hinder 78% Arbetsbelastning 73% Bristande egen förmåga 31% Bristande stöd från skolledningen 28% Negativ inställning bland arbetskamrater 24% Oro för kvalitetskontroller 21% Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

Att upptäcka, förstå och formulera problemet Helhet och delar “A cue in a frame is what makes sense, not the cue alone or the frame alone. Said differently, the substance of sensemaking starts with three elements: a frame, a cue, and a connection.” (p. 110) Oavsett om man är medveten om den eller inte och oavsett om den är uttalad eller inte, så är den helhet, utifrån vilken man initialt förstår eller beskriver problemet, avgörande för den fortsatta meningsskapande eller förståelsefördjupande processen. Vad är ett problem? Ett problem är en fråga som man inte har något svar på, något som förbryllar en. Det man förväntar sig inträffar inte eller det man inte förväntar sig inträffar. Vardagsproblem Lärprocesser som tar sin utgångspunkt i angelägna problem i den egna vardagsverksamheten tenderar även att omsättas i högre grad i den egna vardagen.

Pedagoger Barn Skolledare

Lärområden Hur ökar vi elevernas vilja till inflytande över sina studier? Hur når vi skolkande och omotiverade elever? Hur kan vi arbeta ämnesövergripande? Hur skapar vi lektioner som lockar eleverna? Hur vet vi att vi sätter rättvisande betyg? Hur får vi gemensamma regler att följas av alla? Vad är ett pedagogiskt bra schema? Hur klarar vi individualiseringen i heterogena grupper? Hur driver vi den pedagogiska utvecklingen vidare? Hur får vi eleverna delaktiga i kulturarbetet? Hur får vi våra elever att ta ett större eget ansvar när man arbetar elevaktivt?

Skaffa ett tillförlitligt underlag Observationer, intervjuer, enkäter Egna erfarenheter och lärdomar Erfarenheter och lärdomar från andra på skolan Erfarenheter och lärdomar från andra skolor Lärdomar från forskning

Se mönster

Förståelseinriktat lärande Resultat M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 ? Runda former ! Dekontextualisering

M = ? Dekontextualisering Kontextualisering Runda former M = 5 M = 2

Fördjupad förståelse av problemets natur - + - + Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar

Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande Skolledare % Lärare Differens Utmana föreställningar 88 51 37 Knyta an till omvärldshändelser 68 43 25 Tydliggöra kursplanemålen 47 34 13 Påverka innehållet 76 65 11 Påverka arbetssätt 57 Knyta an till barnens livsvärld och frågor 93 84 9 Ge återkoppling 83 77 6 Tydlig med krav och betygskriterier 41 36 5 Grupparbete 44 1 God relation 95 Regelbundna prov och diagnoser 2 -7 Enskilt arbete eller enskild lek 8 Att hålla sig i bakgrunden 20 -14 Repetition 3 18 -15 Dela upp i delmoment 28 -19 Färdighetsträning 14 35 -21 Tydlig struktur 66 -25

Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster Elever ”Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivt sätt att lära sig.” ”Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar.” ”Regelbundna prov och diagnoser behövs.” ”Strukturerade genomgångar där jag får anteckna.” ”Nivågruppering, stöd, läxhjälp.” Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?).” Lärare ”Presentera inlärningsstoffet i mindre delar.” ”Mitt eget utformade studiematerial.” ”Att eleverna noga följer med när läraren går igenom nya moment och antecknar det som skrivs på tavlan.” ”Arbeta målmedvetet och aktivt med övningsuppgifter under lektioner och fråga läraren om oklara saker.” ”Göra läxorna och gärna litet mer.” ”Repetition där många delmoment finns med.” ”Visa att jag inte slösar bort deras tid på kring-snack.”

Lärdomar från skolor med mer elevaktiv undervisning Elever: ”Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättar lärandet.” ”Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blir motiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckliga kunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det.” ”Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningen men om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar.” ”Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna.” ”Man behöver tänka själv.” ”Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid till diskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre.” ”I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär av varandra.” ”Man har ett samarbete med lärarna.”

Lärdomar från skolor med mer elevaktiv undervisning Lärare: ”Att skapa en arbetsmiljö i klassrummet som befrämjar ett analytiskt och reflekterande arbetssätt.” ”Vardagsanknytning.” ”Att vara intresserad av elevernas ”värld” och utgångsbegrepp, för att kunna anknyta till dessa och utveckla dessa.” ”Inte skapa åt eleverna utan med dem.” ”Att möta eleverna där de är i sitt tänkande.” ”Det måste finnas en fråga hos eleven.” ”Eleverna måste bjudas in till samtal, dialog och diskussion i undervisningssituationen.” ”Att ordna möten mellan eleverna och ’världen utanför skolan’” ”Att låta eleverna formulera sina egna frågor och använda dem som utgångspunkt för momentet.” ”Ibland har elever lättare att förstå elevers förklaringar än lärarens.”

Elevers lärmiljö Meningsskapande: Det man lär kan ge annan mening åt de egna erfarenheterna och de egna erfarenheterna ger mening åt det man lär. Om man inte lyckas med menings-skapande behövs utifrånmotivation och utifrånstyrning Medskapande: Individualisering -privatisering

Bedömning och återkoppling Kan man utforma betygskriterier så att de i så liten grad som möjligt försvårar inifrånmotivation? Meningsskapande helheter – meningslösa delar IUP som underlag för skolans lärande om hur man kan bidra till elevernas lärande och utveckling.

Kvalitetsarbete Process Resultat ? ! Kundens förväntningar Kundnöjdhet Måluppfyllelse ! Preciserade mål Sambandet mellan process och resultat

Möta eleverna där de befinner sig Förtroendefull relation Hela uppdraget Möta eleverna där de befinner sig Återkoppling Förtroendefull relation

Frågor om elevinflytande Känner du till målen i ämnena som ni arbetar mot i skolan? ♀ – Nej, jag vet inte vilka mål du pratar om ♀ – Jag vill inte veta heller. ♀ – Vet några mål ♂ – Vill gärna veta målen ♂ – Vet att det finns mål, men inte vilka.. ♂ – Nej, jag skulle gärna vilja ha reda på det ♂ – Ja, det gör jag. Det är mina egna mål alltså. De andra är inget intressant. Hur får du reda på dom? ♀ – i en, ty, Sva. Läraren berättar muntligt eller skriftligt. ♀ – typ. I en skriftliga kriterier. NO, id, Sva, Hk, Ma muntligt för varje omr. ♂ – i de teoretiska ämnena; skriftligt. ♂ – i de flesta ämnena; muntligt (de ändrar sig ibland, vet de målen själva?) Hur skulle du vilja få reda på dom? ♀ – Vet inte ♀ – skriftligt. Alla elever borde få skolverkets blåa bok. ♀ – Använda IUP-pärmen ♂ – Titta i IUP-pärmen ♂ – Av vår lärare kanske. ♀ – Det skulle vara kul att veta. Kanske läraren skulle kunna berätta.

♂ – Ibland lite. Skulle vilja bestämma mer själv. ♀ – kan hända. Brukar du kunna vara med och påverka VAD ni ska arbeta med i skolan, alltså innehåll? ♂ – Ibland lite. Skulle vilja bestämma mer själv. ♀ – kan hända. ♀ – ja, men sällan. ♀ – Jag hade så i min förra skola och det var mycket roligare. Hur brukar det gå till? ♀ - Val mellan lärarens alternativ. ♀ - När man kommer med bra förslag. Hur skulle det kunna gå till? ♀ – Bra att få vara med och välja ibland. ♂ – Diskutera fram alternativ. ♂ – Eleverna borde få ge förslag som läraren sen ser om de passar till krit.

Hur skulle det kunna gå till? Brukar du kunna vara med på och påverka hur du ska HUR ni ska arbeta i skolan, alltså arbetssätt och form? ♂ – Vi får inte bestämma men jag skulle gärna vilja göra det. Hur brukar det gå till? ♀ – ibland. Val bland lärarens alternativ och ibland föreslår elev. ♂ –Här har ni frågor och svar, varsågod och jobba. Så säger läraren. Hur skulle det kunna gå till? ♀ – Vill få bestämma själv ibland. ♀ – Vet inte. ♀ – Diskussion och komma med bra förslag. ♀ – Det skulle vara bra om man fick bestämma själv, för allt blir så mycket intressantare då. ♀ – ofta i typ alla ämnen. ♀ – Det skulle vara bra att få göra det igen. Det blir så tråkigt om man alltid gör på samma sätt. ♂ – Spelar ingen roll. Vill att det ska vara lika jämt. ♂ – Diskutera o eleverna ger förslag. ♂ – disk. i grupper. Bästa försl. Sätts upp på tavlan. Läraren ser vilka som passar. ♂ – Vet inte

4. Brukar du kunna vara med och påverka hur du ska redovisa dina kunskaper? ♂ – Ibland ♀ – Vill få bestämma ibland ♀ – En gång ♂ - i franska o NO. Välja mellan lärarens alt. ♂ - nej. ♀ – ibland. NO, Sv, ty, en, hk. ♂ – Jo, redovisningen får vi bestämma själva. Men vi redovisar nästan alltid muntligt för vår lärare tycker det är bäst så. ♂ – Ja, ibland får vi bestämma. Läraren vill att vi redovisar muntligt. ♀ – Nej, vi får inte bestämma. Läraren bestämmer att vi ska bestämma muntligt. Det skulle var kul att göra på annat sätt. Det låter kul att få bestämma själv. ♀ – Nej, vi får inte bestämma, det gör läraren. Men ibland skulle det vara kul att få bestämma själv. Hur skulle det kunna gå till? ♂ – Vet inte ♀ – Bra om det är olika.

5. Brukar du UTVÄRDERA ditt arbete? ♀ – Nej, det vet jag inte. Det kanske är bra, jag vet inte. ♀ – Nej, det gör vi inte. Vår lärare läser igenom och säger vad han tycker. Men det skulle vara bra för att lära sig vad man ska tänka på för att bli bättre och göra det man ska och inget annat. ♂ – Nej vadå menar du? ♂ – Ja, ibland gör vi det. Vår lärare brukar säga vad han tycker om vårt arbete. Hur brukar det gå till? ♀ – Med frågorna i burken, våra frågor till temat. ♀ – Vet inte ♀ – om läraren frågar. I NO, ty skriftligt, vad vi lärt oss.Hur skulle det kunna gå till? ♀ – Alla kan berätta något som de har lärt sig. ♀ – muntligt. ♀ – pricka av efter kriterierna och kolla vad man kan och inte kan. ♂ – Vi diskuterade kring rymden, tittade på våra frågor. ♂ – Vet inte ♂ – Tror att vi brukar det. ♂ – få betyg. ♂ – titta på sina egna arbeten och se vad som var bra och vad som kan förbättras och sen fråga läraren. ♂ – Jag vet inte hur det skulle gå till.

2006-04-19 Intervju med 2 elever angående för sen ankomst Elev A (pojke) Varför kommer du så ofta för sent? Jag tittar på klockan och ser att det är 5 minuter kvar tills lektionen börjar. Då tror jag att jag ska hinna göra en liten grej till och så tar det längre tid än jag tänkt mig. Ja, då kommer jag ju för sent till skolan. Vad kan du göra för att ändra ditt beteende? Jag har ställt fram klockan 5 minuter. Nu vet jag ju det så jag rättar mig inte efter klockan. Vilka åtgärder från skolans sida skulle kunna ändra ditt beteende? Det skulle vara bättre med en strängare kontroll. Man skulle känna en större press då. Det är lättare att komma i tid om man känner en större ”press”. Nu händer ju ingenting. Jag har ett förslag: 3 gånger försent ska leda till någon form av bestraffning. Hur skulle det vara om varje lärare SMS:a till hemföräldrar/föräldrar vid varje tillfälle du kommer försent? Fel metod. Dessutom skulle jag känna mig kränkt av att bli utsatt av detta.

Elev B (flicka) Varför kommer du så ofta för sent? Jag har en mycket dålig tidsuppfattning. Jag får ofta vänta på min kompis som är sen. Vad kan du göra för att ändra ditt beteende? Dexter har fått mig att bli bättre på att komma i tid. Hur då? Jo mamma går in i Dexter och kollar på närvarolistorna. Där står ju varje gång man kommer för sent. Om mamma upptäcker att jag har fått fsa ringer hon och tjatar direkt. Tyvärr stämmer inte allt som står i Dexter vilket mamma inte riktigt tror på. Vilka åtgärder från skolans sida skulle kunna ändra ditt beteende? Förbättra Dexter så att man kan lita på uppgifterna. Många anmärkningar i Dexter påverkar mig. Man får sig en tankeställare när man ser hur många fsa man fått. Bra om mentorn följer upp fsa ordentligt. Vad menar du med ”att följa upp ordentligt”? Någon form av bestraffning. Vad vet jag inte Hur skulle det vara om varje lärare SMS:a till hemföräldrar/föräldrar vid varje tillfälle du kommer försent? Nej, nej! Det skulle jag inte gilla.