Registreringsproblem och tillämpning Saltsjöbaden 2011

Målsättning/innehåll med eftermiddagen ”Vad registreras i SIR” Belysa registreringsproblem och tolkningsproblem (bl. a. med utgångspunkt från under året inkomna frågor) Utifrån inskickade diagnosdata följa upp hur det går för våra patienter Interaktion med auditoriet med frågor diskussion och mentometrar

Tidigare deltagande i SIR-kurs ? I år är första gången 1 gång tidigare 2 gånger tidigare >3 gånger tidigare

Är Du ? Kvinna Man

Antalet representerade avdelningar Jag är IVA-talesperson Jag är inte IVA-talesperson

Vilka är här ? Läkare Sjuksköterska Sekreterare Undersköterska IT-specialist Annan

Om SIR under hösten 2011 ordnar ett ”Administrativt möte” kommer Din avdelning då att skicka någon deltagare ? Ja troligen Nej Vet inte nu

IVA Ut In Daglig reg. ”Pre/post IVA registrering ” Vårdbegäran/ MIG Uppföljn. efter IVAvård Vårdbegäran/ MIG 24 tim Apache 2 tim SAPS 3 1 tim PIM2 Op status vid ankomst: 1 tim PIM 2 Hela sjukhusvårdtillfället SAPS 3

Grunddataset (gäller alla vårdtyper) Inskrivning Patient ID Postnummer Vårdtyp (ex IVA) Inskrivningstid Ankomstväg Akutinläggning Opereradstatus (gäller endast IVA/TIVA/BIVA) Utskrivning Utskriven till Vårdresultat

Har Ni intermediärvård knuten till anestesi/IVA-kliniken Har Ni intermediärvård knuten till anestesi/IVA-kliniken ? (Iva talesperson svarar) Ja Nej

Planerar Ni för intermediärvård inom anestesi/Iva kliniken Planerar Ni för intermediärvård inom anestesi/Iva kliniken ? (Iva-talesperson svarar ) Ja Nej

Skall SIR införa vårdtyp ”intermediärvård” och skapa för denna vårdtyp anpassad plattform ? (Iva-talesperson svarar) Ja Nej

Har Ni intermediärvård ej knuten till anestesi/IVA-kliniken Har Ni intermediärvård ej knuten till anestesi/IVA-kliniken ? (Iva talesperson svarar) Ja Nej

Finns vid Ditt sjukhus önskemål om att SIR skall ta emot data från ”Intermediärvård” utanför anestesi/Iva-kliniken ? (Iva-talesperson svarar) Ja Nej Vet ej

Skall SIR i dagsläget prioritera datafångst för vårdtyp ”Intermediärvård” (alla svarar) Ja Nej

Intermediärvård F.n inte någon av SIR´s vårdtyper Allmänt accepterade och etablerade definitioner saknas Om IVA patient temporärt t.ex. på grund av platsbrist blir kvarliggande på IVA trots att pat bedömts som ”IVA klar” rekommenderas att pat inte omklassificeras Om patient som inte i något avseende kan betraktas som IVA-pat ändå läggs in på IVA kan vårdtyp ” Övrig vård” väljas

Inregistrering Patientuppgifter enl. grunddataset Preoperationskod Intagningsorsak (enl SAPS 3) Moderklinik (nytt från 2012: Hematologisk vård, Kärlkirurgisk vård, Käkkirurgi/specialist-tandvård,Toxikomanivård) Apache II (24 tim) SAPS 2 (24 tim) SAPS 3 (2 tim) PIM 2 Vikt, längd SOFA

Vilket riskbedömningsystem för vuxna använder Ni Vilket riskbedömningsystem för vuxna använder Ni ? (IVA-talesperson svarar) Apache SAPS 3 SAPS 2 SAPS 2 + annat Inget

Daglig registrering Åtgärder(t. ex. resp., njurersättn., CVK) Vårdtyngd ( VTS , NEMS) Avstå / avbryta behandling Vikt SOFA (Komplikationer)

Ut-registrering Patientuppgifter enl. grunddataset Utskrivningstid ååååmmdd-ttmm Utskriven till Vårdresultat levande/död Diagnos enl SIR-lista Uppföljning av avlidna Dessutom slutkontroll av ev. komplikationer och negering om inga förekommit !!!!!

Vid utskriven till: ”Annat sjukhus” eller ”Annan IVA” kompletteras med skälet till förflyttningen enl. nedan Medicinsk indikation Hemmahörande där Resursbrist hos avsändaren OBS ”annat sjukhus” skall inte registreras vid överflyttning till IVA vid annat sjukhus !!!

Hur är det med postIVA-uppföljning vid din IVA Hur är det med postIVA-uppföljning vid din IVA ? (IVA-talesperson svarar) Vi har verksamhet igång Vi har ingen verksamet och ingen aktuell planering Vi planerar att starta

Registrering – vad är rätt och vad är fel ?? Det finns inget absolut facit men: SIR´s riktlinjer bör följa internationella och nationella klassificeringssystem och definitioner så långt det är möjligt I fall där riktlinjer enl. ovan saknas definierar och publicerar SIR riktlinjer men med en kompromiss mellan översiktlighet/läsbarhet och detaljeringsgrad. Förenklingar kan behövas t.ex reg. av ventilatortid Då nya frågeställningar uppkommer diskuteras rekommenderad registreringspraxis utifrån 1. Vad är syftet med registreringen ? 2. Hur en majoritet av våra medlemmar uppfattar registreringen vad gäller både angelägenhets- grad och tolkning

En allmän princip är att vi bör vara ”fundamentalistiska / bokstavstrogna” i tolkningar av anvisningar speciellt när det gäller riktlinjer och definitioner som SIR ej kan påverka

Varför kan det bli fel ? SIR:s riktlinjer felaktiga Dålig följsamhet till riktlinjer 1. Oklara riktlinjer 2. Otillräcklig utbildning på hemmaplan Underlåtenhetssynder Kluriga tolkningsproblem

Alla kommer aldrig att alltid göra rätt i alla avseenden men.. målsättningen skall vara att felen skall drunkna i ett hav av korrekt registrering

Errata Subarachnoidalblödning I60.0 I62.0 Epiduralblödning I60.1 I62.1 Koden B96.8 är varken ny eller utgående (däremot har betydelsen ändrats) Gamla koder för multiresistens har hängt kvar i komplikationsriklinjerna

DIAGNOS ICD-10-SE

Principer För IVA-diagnossättning Det tillstånd/sjukdom som är huvudorsak till den aktuella IVA-vården anges först och benämns ”primär IVA-diagnos”. Andra för vårdtillfället relevanta diagnoser anges sedan. ”Primär IVA-diagnos” skall alltid hämtas från SIR´s diagnoslista. Övriga diagnoser skall i första hand hämtas från SIR-listan men vid behov kan hela ICD-10-SE listan användas. SIR listan utgör ett urval av för intensivvården relevanta diagnoser från hela ICD-10-SE listan.

IVA (SIR) diagnos vs klinik-utskrivningsdiagnos IVA-diagnosen skall ha IVA perspektiv Primär IVA-diagnos väljes från begränsad lista Den nationellt statistikförda diagnosen är klinikutskrivningsdiagnosen

Hur sker av socialstyrelsen rekommenderad diagnossättning ? Utskrivande läkare sätter ” fritext” diagnos Proffskodare (sekreterare etc) kodar enligt ICD-10-SE

Hur sker diagnossättning enligt SIR ? IVA-läkare väljer ”primär-IVA diagnos” utifrån ett IVA anpassat begränsat urval av ICD-10-SE diagnoser. Vid behov kompletteras med ”övriga diagnoser” från i första hand SIR-listan men hela ICD-10-SE listan kan användas Vid diagnossättning skall IVA-perspektivet beaktas

IVA-diagnos vs diagnos från utskrivande klinik Från SIR-listan Beaktar IVA-tiden Påverkar enbart SIR statistik Har ett antal väl definierade diagnoser Utskrivande klinik Från hela ICD-10-SE Beaktar hela vårdtillfället Påverkar central sjukdomsstatestik Definitioner saknas

Definitioner finns i SIR för Svår sepsis Septisk chock ARDS Akut njursvikt Multipelt trauma

Val av Primär IVA-diagnos Ospecifik diagnos ”liten IVA-impact” Specifik diagnos ”stor IVA-impact” Välj symptom- baserad orsak t.ex respinsuff

Nivå 1. Nyckeldiagnoser Svår sepsis R65.1 septisk chock R57.2 ARDS( Akut andningssviktsyndrom) J80.9 Hjärtstopp I46.9 är diagnoser där intensivvården har ett särskilt nationellt ansvar för korrekt diagnossättning. Om patienten uppfyller internationellt uppsatta diagnostiska kriterier för Svårsepsis/Septisk shock och ARDS skall dessa diagnoser alltid anges (behöver ej nödvändigtvis vara primär IVA-diagnos).

Vid infektiösa tillstånd anges förutom organspecificerad typ av infektion (t.ex. Pneumoni, bakteriell J15.9) även ev. verifierat infektiöst agens med sin diagnoskod. Ev. antibiotika-resistens anges med ”U” kod som skrivs in direkt efter aktuell bakteriekod. Om kriterier för Svår sepsis eller Septisk chock är uppfyllda anges även R65.1 resp. R57.2. OBS om patienten uppfyller kriterier för ”Septisk chock” väljes alltid denna diagnos före ”Svår sepsis” (endast en av dessa koder kan väljas). Koder för infektionstyp, infektiöst agens samt för antibiotikaresistens finns under huvudrubrik ”Infektionssjukdomar” i diagnosförteckningen.

J12.9 Viruspneumoni, ospecificerad J15.9 Pneumoni, bakteriell * J86.9 Empyem * J98.5 Mediastinit * K12.2 Inflammation och abscess i munregionen * K65.0 Peritonit, akut. Bukabscess * K81.9 Kolecystit * K83.0 Kolangit * L08.9 Infektion i hud och underhud * M00.9 Artrit, infektiös * M72.6 Nekrotiserande fasciit * M86.9 Osteomyelit. Infektion i benvävnad * N10.9 Pyelonefrit, akut. Pyelit, akut * N39.0 Urinvägsinfektion, ospecificerad. Urosepsis * T79.3 Posttraumatisk sårinfektion * T81.4 Infektion efter kirurgiska och medicinska ingrepp. CNS-infektion, postoperativ * T85.7 Ventrikeldrän-associerad meningit * B99.9 Andra infektionssjukdomar, lokalisation ej specificerad *

A32.9 Listeria A39.9 Meningokocker A48.1 Legionella A69.2 Borrelia A74.9 Klamydia B95.0 Streptokocker grupp A B95.1 Streptokocker grupp B B95.2 Enterokocker, Streptokocker grupp D B95.3 Pneumokocker (Strepococcus pneumonie) B95.5 Streptokocker övriga och ej specificerade B95.6 Staphylococcus aureus B95.7 Koagulasnegativa stafylokocker, KNS B96.0 Mycoplasma B96.1 Klebsiella B96.2 Escherichia coli B96.3 Haemophilus influenzae B96.4 Proteus (mirabilis) (morgagni) B96.5 Pseudomonas (aeruginosa). Stenotropomonas maltophilia B96.8 Övriga verifierade bakterier

U82.1 Methicillinresistens, MRSA (methicillinresistenta staph. aureus ) U82.2 Extended spectrum betalactamase resistance (ESBL) U83.0 Vancomycinresistens, VRE, VRSA (vancomycinresistenta enterokocker resp. staph. aureus) U83.9 Antibiotikaresistens UNS U84.3 Resistens mot tuberkulostatika

Diagnossättning vid infektionstillstånd Svår sepsis / septisk chock ? Infektionstyp ? Infektiöst Agens ? Antibiotika- Resistens ?

A. Vuxna patienter ( ≥16 år) SIRS (Systemic inflammatory response syndrom) föreligger om  2 av kriterier enligt nedan är uppfyllda: * Hjärtfrekvens > 90 slag/min * Andningsfrekvens > 20/min eller PaCO2 < 4.3 kPa * LPK < 4 x 109/l eller > 12 x 109/l eller > 10 % omogna former * Temp > 38º C eller < 36º C Vid SIRS och om sannolik eller verifierad infektion föreligger så har patienten sepsis.

Vid sepsis eller verifierad infektion samt om något av följande föreligger: * Hypotension (systoliskt tryck < 90 mmHg eller medelartärtryck < 70 mmHg) * Hypoperfusion och/eller nytillkommen, till det septiska tillståndet relaterad, organdysfunktion så har patienten: Svår sepsis R65.1 Om kvarstående hypotension trots adekvat vätsketillförsel så har patienten: Septisk chock R57.2

Kriterier för hypoperfusion/organpåverkan kan vara: Hypoperfusion: Laktat > 3 mmol/l eller >1 mmol/l över övre normalgränsen Njurar: Diures < 0.5 ml/kg/tim i två timmar trots adekvat vätsketillförsel Respiration: PaO2 kPa/FiO2 < 33 eller < 27 om lungan är säte för infektion CNS: Akut förändring av mentalt status , t.ex. konfusion Lever: Ökning av bilirubin från normalvärde till > 45 umol/l Hematologi: Trombocytfall till < 100 x 109/l eller INR> 1.5 eller APTT> 60s OBS! Organpåverkan enligt ovan skall inte ha annan orsak än det septiska tillståndet

Hur differentierar vi mellan Svår sepsis och Septisk chock ? Behov av vasopressor eller inotropt stöd (om det inte är uppenbart att behovet beror på sedering) Hypotension trots adekvat vätske-substitution Väljes alltid före Svår sepsis om definierade kriterier är uppfyllda Under ett vårdtillfälle kan Septisk chock och Svår sepsis aldrig samtidigt registreras

Svår sepsis /septisk shock < 16 år > 2 SIRS kriterier varav ett måste vara LPK eller onormal temp Hjärtfrekvens, andningsfrekvens, LPK bedöms åldersjusterat ( Se tabell) Temp. intervall >38.5 eller < 36.0

Ung kvinna som tidigare vårdats på sjukhus för pneumoni insjuknar med symptom tydande luftvägsinfektion. Pat försämras snabbt respiratoriskt och överföres till IVA där hon intuberas. Utvecklar en mycket svår ARDS-bild. Rtg som initialt visar lobär pneumoni visar typiskt ARDS bild. Blododling visar växt av peumokocker. Pat vårdas i respirator flera veckor men kan så småningom tränas ur och kan skrivas ut från IVA efter 5 veckor i gott allmäntillstånd men med uttalad muskelsvaghet ( enl.EMG främst myopatibild) . Initialt uttalat tryckfall med lågt SVR och hade behov av vasopressorstöd ( Noradrenalin).

Diagnossättning ? ARDS J80.9 Septisk chock R57.2 Pneumoni, bakteriell J15.9 Pneumokocker B95.3 Critical illness polyneuropati/myopati G83.9

Diagnossättning ? ARDS J80.9 Septisk chock R57.2 Pneumoni, bakteriell J15.9 Pneumokocker B95.3 Critical illness polyneuropati/myopati G83.9

40-årig tidigare frisk man inkommer efter infektionsinsjuknande och inlägges på IVA med tilltagande allvarliga andningsbesvär. H1N1 influensa misstänkes och diagnosen kan sedan bekräftas( pat ej vaccinerad).

NIV försökes till en början men p. gr. a försämring intuberas pat NIV försökes till en början men p.gr.a försämring intuberas pat. Första dygnen 10-15 PEEP och 60-80 % O2 för att uppnå tillfredställande syresättning. Rtg pulm visar bilaterala infiltrat. Pat kan extuberas efter 5 dagar och får sedan intermittent CPAP under ytterligare 3 dygn. Pat utskrives till vårdavd efter 10 dagar på IVA.

Vad blir primär IVA-diagnos? J12.9 Virus-pneumoni, ospec. J96.9 Respinsuff, ospec. J80.9 ARDS J09.9 Virus-influensa av pandemikaraktär

Räknas CPAP som andningsvård (3p) eller andningsstöd (12p) i NEMS ?

Nivå 2. Viktiga diagnoser. Pankreatit K 85.9, Meningit, bakteriell G00.9 Subaraknoidalblödning (ej traumatisk) I60.9 Virusinfluensa av pandemikaraktär J09.9 Gastrointestinal blödning K92.2, KOL J44.9 Multipelt trauma T07.9 Aortaneurysm (dissekerande I71.0, brustet I71.8, ej brustet I71.9) skall väljas som ”primär IVA-diagnos” om ifrågavarande diagnos är huvudorsaken till att patienten vårdas på IVA.

Medelålders man med känd kronisk njursvikt inkommer med sedan 1 vecka tilltagande dyspne och trötthet. Ingen infektionsanamnes. UCG visar inga tecken på svikt. Aktuell medicinering: Renitec, NaBic (dock ej tagit på 2 veckor) Status: RLS 1, AF 30, BT 115/70 Lab K 7.0 Blodgas: pH 7.11, PaCO2:1.4 kPa, BE -25, St Bic 7, PaO2 21.4, Laktat 0.7, Glukos 9, Krea 823

Behandling: Na Bic, Calcium, Resonium, Vätska, Insulin/glykosdropp Vårdförlopp: Pat förbättras snabbt och dialys behövs ej. K norm-aliseras liksom blodgas (dock med viss kvarsläpande hyperventilation) Pat kan nästa dag skrivas ut från IVA. Krea sjunker snabbt till ca 400 Diagnos ???

Primär IVA-diagnos? J96.9 Resp.insuff. ospec,. N17.9 Akut njursvikt N18.9 Kron. Njursvikt E87.2 Acidos (metabol el resp.) Kommentar: Kan tänka mig att både 2 och 4 kan vara rätt beroende vad man vill betona /JM

Övriga diagnoser ? N18.9 Kron. Njursvikt E87.2 Acidos (metabol el resp.) J96.9 Resp.insuff. ospec,

Övriga diagnoser ? N18.9 Kron. Njursvikt E87.2 Acidos (metabol el resp.) J96.9 Resp.insuff. ospec,

En medelålders kvinna med måttlig svår KOL opereras akut för peritonit p. gr a. perforerad coloncancer. Postoperativt respinsuff och pat respiratorbehandlas i 5 dygn postop. Pat kan utskrivas till kir. vårdavd efter en vecka. Ingen sepsis eller VAP. Primär IVA-diagnos ? Övriga diagnoser ?

Primär IVA-diagnos J 95.2 Akut resp.insuff postop K65.0 Peritonit J44.9 KOL C80.9 Malign tumör Kommentar: 1 är naturligtvis en helt korrekt primär IVA-diagnos men även 2 kan vara aktuell om man vill betona det infektiösa tillstånd som är orsak till att patientens tillstån/JM

Men hur gör vi efter torakal kirurgi då J95 Men hur gör vi efter torakal kirurgi då J95.2 syftar på ” icke torakal kirurgi ” ? För 2011 får J95.2 gälla för alla fall av post. op andningsinsuff Från 2012 lägger vi till J95.1 som specifikt täcker resp. insuff efter torakal kirurgi

Fråga: Vilken diagnos skall sättas på en pat med tarmperforation när K63.1 inte är en SIR diagnos ? Beror på vad tarmperorationen ställt till med och orsaken till IVA vården Om peritonit K65.0 –om svår sepsis/ septisk shock även R65.1 resp. R57.2 Om iatrogen tillägget T81.2 (Acidentell punktion eller perforation kärl, nerv eller organ) Om G-I anastomosinsuff Y83.2 Om ischemisk skada K55.0 OBS- det är OK att sätta K63.1 som andra diagnos

Skall vi införa K63.1 ”Perforation (icke trumatisk) av tarmen” som ny SIR diagnos ? Ja Nej

Vid obstetriska tillstånd används i första hand specifika diagnoser från ”O-listan” och företrädesvis som ”primär IVA-diagnos. Om inte någon av dessa diagnoser är tillämplig kan vid cirkulatorisk eller respiratorisk orsak till IVA-vård O99.4 resp. O99.5 användas som primär IVA-diagnos.

OBS från 1/1 2011 finns O88.2 ”Lungemboli under barnsängstiden UNS”

Skall vi registrera om IVA-patient är gravid även om inte ett obstetriskt tillstånd givit upphov till IVA-vården ? Ja Nej

Hur i så fall ? Fråga alla kvinnor i fertil ålder om ev. graviditet Endast om det spontant framkommer

Var skall det i så fall registreras ? Som allmän patientuppgift Som ”övrig diagnos”

Hur diagnossätter vi ”Ovariellt hyperstimuleringssyndrom” som föranlett IVA-vård p.gr.a. respirationssvikt ? Hur vanligt är det ? Behov av SIR-diagnos ? Hur gör vi utan spec. SIR-diagnos ?

Har Du haft patient med ovariellt hyperstimulerings-syndrom på IVA Har Du haft patient med ovariellt hyperstimulerings-syndrom på IVA ? (alla svarar) Nej Ja 1 gång Ja 2-3 ggr Ja > 4 ggr

Har Du haft patient med ovariellt hyperstimulerings-syndrom på IVA Har Du haft patient med ovariellt hyperstimulerings-syndrom på IVA ? (IVA -talesperson svarar) Nej Ja 1 gång Ja 2-3 ggr Ja > 4 ggr

Hur diagnossätter vi ”Ovariellt hyperstimuleringssyndrom” som föranlett IVA-vård p.gr.a. respirationssvikt ? Hur vanligt är det ? Behov av SIR-diagnos ? Hur gör vi utan spec. SIR-diagnos ? J96.9 Resp. insuff. Ospec. + N98.1 ”hyperstimulering av ovarierna” från ICD10-SE listan

Behöver vi specifik SIR-diagnos? dvs N98.1 ? Ja Nej

Obstetriska diagnoser 2010 antal Mort. IVA 30 dag Alla grav. diagnoser 400 Varav: (Pre)eclampsi Blödning 230 96

Har på Din IVA under 2010 någon patient avlidit p. gr. a Har på Din IVA under 2010 någon patient avlidit p. gr. a. graviditeskomplikation ? (endast IVA-talesperson svarar) Ja Nej

Nivå 3 Viktiga associerade eller komplicerande Diagnoser/tillstånd Diagnoskod Malign tumör utan specificerad lokalisation Primär, malign tumör i lymfoid, blodbildande eller besläktad vävnad Delirium/konfusion uppkommen på IVA Critical illness polyneuropati/myopati (CIP/CIM) Total hjärninfarkt, hjärndöd Aspirationspneumonit Akut njursvikt Antibiotikaresistens enl. diagnosförteckning C80.9 C96.9 F05.9 G83.9 G93.8 J69.0 N17.9 U82.1, U82.2, U83.0, U83.9

Nivå 4. Patientsäkerhetsdiagnoser Nivå 4. Patientsäkerhetsdiagnoser. Komplikationer till kirurgisk och medicinsk vård Om komplikation eller annat missöde vid behandling utgör huvudanledning till eller är starkt bidragande till aktuell IVA-vård väljes någon av diagnoslistans T (80-88) eller Y(40-83) diagnoser som komplement till övrig diagnossättning. OBS dessa T eller Y diagnoser kan men behöver ej vara primär IVA-diagnos och bör i regel kombineras med annan diagnos som anger orsaken till IVA-vården t.ex . intrakraniell blödning I62.9 (vid warfarinblödning) hypoglykemi (E14.0), anafylaxi (T78.2), andningspåverkan (J96.9 alt R09.2) etc.

  Patientsäkerhetsdiagnoser A. Komplikation till kirurgisk och medicinsk vård T80.9 Transfusionsreaktion T81.0 Blödning och hematom som komplikation till kirurgiska och medicinska ingrepp T81.2 Accidentell punktion eller perforation av kärl, nerv eller organ T81.3 Ruptur av operationssår Y83.2 Gastrointestinal anastomosinsufficiens T81.4 Infektion efter kirurgiska och medicinska ingrepp T81.9 Icke specificerad komplikation till ingrepp T88.3 Malign hypertermi orsakad av anestesi T88.4 Misslyckad eller försvårad intubation T88.5 Hypotermi som följd av anestesi / operation T88.7 Ogynnsam effekt av anestesiläkemedel, ospecificierad T88.9 Komplikationer till kirurgiska åtgärder och medicinsk vård, ospecificerade Y69.9 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling B. Ogynnsam effekt av läkemedel i terapeutiskt bruk Y40.9 Antibiotika Y42.3 Insulin och perorala antidiabetika Y43.3 Cytostatika Y44.2 Antikoagulantia Y44.5 Trombolytiska läkemedel Y45.0 Opiater och besläktade analgetika Y47.9 Sedativum, hypnotikum och anxiolytikum Y57.5 Röntgenologiska kontrastmedel Y63.9 Feldosering av läkemedel

OBS från 1/1 2011 finns diagnosen S72 OBS från 1/1 2011 finns diagnosen S72.0 ”Höftfraktur ” i SIR´s diagnosförteckning

Diagnosbaserad uppföljning

Nyckeldiagnoser 2010 antal Mort % IVA 2009 Mort 30 dag Sepsis barn 2903 48 30 % 19 % 21 % 2755 33 % ARDS 309 % 35 % 300 27 % 32 % Hjärt- Stopp 1197 25 63 % 42 % 24 % 1009 67 % 6mån

Viktiga diagnoser 2008 mort 2009 2010 255 16% 315 13 % 323 11 % 1026 Pan- creatit 255 16% 315 13 % 323 11 % GI-blödn. 1026 1251 18 % 1450 16 % KOL 581 25 % 681 26 % 814 AA-diss/ brustet 403 30 % 509 28 % 590 AA-ej brustet 287 7% 333 8 % 449 6 % Multi-trauma 1041 7 % 1224 1231

Viktiga diagnoser 2008 mort 2009 2010 255 16% 315 13 % 323 11 % 1026 Pan- creatit 255 16% 315 13 % 323 11 % GI-blödn. 1026 1251 18 % 1450 16 % KOL 581 25 % 681 26 % 814 AA-diss/ brustet 403 30 % 509 28 % 590 AA-ej brustet 287 7% 333 8 % 449 6 % Multi-trauma 1041 7 % 1224 1231

Viktiga diagnoser 2008 mort 2009 2010 255 16% 315 13 % 323 11 % 1026 Pan- creatit 255 16% 315 13 % 323 11 % GI-blödn. 1026 1251 18 % 1450 16 % KOL 581 25 % 681 26 % 814 AA-diss/ brustet 403 30 % 509 28 % 590 AA-ej brustet 287 7% 333 8 % 449 6 % Multi-trauma 1041 7 % 1224 1231

Viktiga diagnoser 2008 mort 2009 2010 255 16% 315 13 % 323 11 % 1026 Pan- creatit 255 16% 315 13 % 323 11 % GI-blödn. 1026 1251 18 % 1450 16 % KOL 581 25 % 681 26 % 814 AA-diss/ brustet 403 30 % 509 28 % 590 AA-ej brustet 287 7% 333 8 % 449 6 % Multi-trauma 1041 7 % 1224 1231

Viktiga diagnoser 2008 mort 2009 2010 255 16% 315 13 % 323 11 % 1026 Pan- creatit 255 16% 315 13 % 323 11 % GI-blödn. 1026 1251 18 % 1450 16 % KOL 581 25 % 681 26 % 814 AA-diss/ brustet 403 30 % 509 28 % 590 AA-ej brustet 287 7% 333 8 % 449 6 % Multi-trauma 1041 7 % 1224 1231

Viktiga diagnoser 2008 mort 2009 2010 255 16% 315 13 % 323 11 % 1026 Pan- creatit 255 16% 315 13 % 323 11 % GI-blödn. 1026 1251 18 % 1450 16 % KOL 581 25 % 681 26 % 814 AA-diss/ brustet 403 30 % 509 28 % 590 AA-ej brustet 287 7% 333 8 % 449 6 % Multi-trauma 1041 7 % 1224 1231

Några neurologiska sjukdomar Antal 2009 2010 ALS 8 12 GBS 25 32

Några andra diagnoser 2010 antal Mort. IVA 30 dag Diabetes med ketoacidos 594 2 12 Astma 67 4

Intoxikationer 2010 antal Mort. IVA 30 dag Intox. alla 3893 16 62 GHB mm 180 3

Vårdtyngdsmätning enligt NEMS eller VTS NEMS = ” Nine equivalents of nurse manpower use score” VTS = Vårdtyngd Sverige

Vad gäller för bladderscan och VTS poäng ?

Bladderscan och VTS (endast VTS användare svarar) Räknas som åtgärd under indikator provtagning Ger inga poäng över huvud taget Ger poäng under indikator njure

Vad gäller för EKG ? Även EKG ger poäng under indikator-provtagning OBS Inga poäng vare sig för bladderscan och EKG i NEMS

Ger hemodialys utförd på IVA men av personal från dialysavdelningen VTS-poäng ? (endast VTS användare svarar) Ja Nej

VTS och Dialys Endast dialys som utföres av IVA´s personal (CRRT och peritonealdialys) ger poäng i VTS I NEMS får all sorts njuresättnings-behandling 6 poäng

Ger rondarbete och journal- dokumentation poäng i VTS Ger rondarbete och journal- dokumentation poäng i VTS ? (endast VTS användare svarar) Nej Ja i den indikator som är vårdmässigt mest aktuell

Dokumentation och rondarbete Ger f.n. inga poäng i VTS men kommer att göra så i kommande version av VTS Ger inga poäng i NEMS

Hur poängsätter vi i VTS patient med trakealkanyl som får O2 via sk ”näsa” ? (endast VTS användare svarar) 2 poäng under indikator resp. 1 poäng under indikator resp. Inga poäng

Hur poängsätter vi patient med trakealkanyl som har syrgas på sk Hur poängsätter vi patient med trakealkanyl som har syrgas på sk. ”näsa” ? I VTS 1 poäng för syrgasbehandling I NEMS 3 poäng för ”andningsvård”

Fråga : Vi drar regelbundet iväg våra respiratorpatienter 5 vån ner till op. NEMS poäng? Svar: Kan ge poäng för åtgärd utanför IVA (punkt 9 ). Det avgörande är om det ställs extra krav på personalinsats från IVA ( ”..makes an extra demand upon manpower in the ICU” enl. orginalpublikationen)

ÅTGÄRDER

Vad menar SIR med ”aktiv hypotermi” ? Kylning till hypotermi i behandlingssyfte Högvolyms CVVH vid livshotande tempstegring Externs kylning vid sepsis med hög feber Ja Nej

Denna åtgärd är enbart tänkt för ”terapeutisk” hypotermibehandling dvs endast aktuell vid ex. 1 Åtgärdsregistreringen är inte att betrakta som något andra mått på vårdtyngd utan är ett led i att kunna sammanställa intressanta data ur registret som t. ex. mortalitet hos pat med hjärtstopp med eller utan kylning (C-JW)

Vad menas med ”aktiv uppvärmning” Invasiva upp-värmningsmetoder (hjärtlungmaskin,ECMO) Icke invasiva metoder (värmetäcke, varma vätskor) vid hypotermi Omvänd användning av kyldräkt (t.ex Allons) Ja Nej

Skall Mg-infusion registeras även vid obstetrisk indikation ? Svar : Åtgärden skall endast användas då Mg-infusion användes för att behandla cerebral vasospasm. OBS Åtggärden står under rubriken ”cerebral vasospasm behandling”

Hur skall PA-kateter som inlägges på operationsavd Hur skall PA-kateter som inlägges på operationsavd. men som sedan används på IVA åtgärdsregistreras ? Som åtgärd ”PA eller LA-kateter”

Skall nytt resp. tillfälle anges ? Ja om man gjorde en medicinsk bedömning med klar inriktning på att avsluta IVB (kanske tar ut och rengör resp etc ) Nej om man utgår från att det bara var ett försiktigt försök ett se om pat klarar sig utan IVB

Vid vilken tidpunkt skall IVB anses som avslutat ? Då pat planerat extuberas Då pat senast fick IVB inom aktuell respiratorperiod OBS aktuell respiratorperiod begränsas av 24 timmars regeln Inom 24 tim av aktivt beslut att avbryta IVB

Varför registrera längden av respiratorbehandling ? Om kvalitetsindikatorn VAP skall bli meningsfull måste den rimligen sättas i relation till tiden för respirator- behandling

Varför ser definitionen av resp.tid ut som den gör ? Det måste finnas en balans mellan registreringsinsats och vad man får ut Det kan vara skäl att uppmärksamma när förväntat resp. avslut ej går planenligt Extubationen är tidsmässigt väl definierad och överensstämmer i praktiken väl med tiden för avslutat ventilatorbehandling Tidsgränsen 24 timmar grundar sig på praktiska överväganden och är ett rimligt tidsfönster Kanske mindre bortfall om man vid beslut och genomförande av resp. avveckling registrerar direkt istället för att vänta 24 tim då ju ny personal vårdar pat (om pat överhuvudtaget är kvar på IVA)

Vad gäller för CPAP ? Skall registreras om det förekommit under dygnet men utan att tider anges

Vad menas med ” vasoaktiva farmaka ” vid SAPS 3 och NEMS registrering ?

Det vore naturligvis bra om vasoaktiva farmaka definierades på samma sätt i SAPS 3 och NEMS men……… då gör vi avsteg från orginaldokumentens skrivningar

För SAPS 3 gäller: Enl. orginaldokument Dopamin(>5ug/kg/min) Dobutamin Noradrenalin Adrenalin Men även: Levosimidan Fosfodiesteras-hämmare vasopressin

Varför avsteg från fundamentalism ? nya droger har tillkommit med samma indikationer som ”de gamla” vilka annars skulle ha använts SAPS 3 skall spegla sjukdomens svårighetsgrad som rimligtvis är den samma även om nyare farmaka används

Vad gäller för NEMS ? enligt orginaldokumentet: ” any vasoactive drug ” men eftersom många farmaka, inklusive sedativa, har potential att direkt eller indirekt påverka kärltonus måste vettiga avgränsningar göras

NEMS skall mäta vårdtyngd Ju sjukare patient desto större vårdtyngd Användning av vasoaktiva farmaka är surrogatvarabel för hur sjuk pat är. Patient som behöver flera cirkulationunderstödjande medel kan antas ha en svårare sjukdomsbild Rimligt att endast medel som används i syfte att stabilisera sviktande cirkulation ger poäng Själva iordningsställande administrerande av infusionen är inte det mest resurskrävande

Vasoaktiva droger vid NEMS registrering ? Ja vid infusion Noradrenalin Dopamin Dobutamin Corotrop Nitroglycerin Simdax Adrenalin Fenylefrin Nej Catapresan Betablockerare Trandate Sevorane Nepresol Nimotop