projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
2-årigt samverkansprojekt
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Skola och arbetsliv i samverkan
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Varför fokus på nyanlända just nu
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
hållbar utveckling över gränserna
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Fritidsverksamheten på Södermalms skola
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Hälsa, lärande och trygghet
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Områdesutveckling Torpa
Den individuella utvecklingsplanen
Sjukgymnastik för äldre personer
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Elevassistenter och det lärande uppdraget
Kartläggning av stöd- och ledningsprocess
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet - ”Nyanländas lärande” Uppdragets olika delar: - kartläggnings- och bedömningsmaterial 18,5.
QULTURUM Mari Bergeling 2014 Kartläggning av stöd- och ledningsprocess Personcentrerad processkartläggning – PCP Före- byggande Identifiering av förutsättningar.
Disposition och utgångspunkter
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Folkhälsoteamet, norra Örebro län Barns och ung- domars livs- villkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Samverkan/dialog Bokslut Samhällsplanering.
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Gävleborg/Hudiksvall
”I en alltmer mångkulturell skola måste alla lärare ha kompetens att undervisa två- och flerspråkiga elever och veta vad det innebär att lära på ett andraspråk.”
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
PEABSKOLAN På gamla F10 i Ängelholm: Peab Park
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Inkludering Att ta till vara på nyanlända elevers kunskap.
1. 2 Growing Up Together Ett erfarenhetsutbyte mellan Sverige och Italien.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Skolan som arena för psykisk hälsa Elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby kommuner 2015 – 2018 BUP Akademiska sjukhuset Attention i Enköping och Tierp-Älvkarleby.
Lärmöte IT-stöd för Processer Resultatredovisning.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Skolan som arena för psykisk hälsa
Skolinspektionen i Almedalen 2017
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Laholms kommun Skolundersökning 2015 Vårdnadshavare/Föräldrar
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Bättre brukarinflytande 2017
Enheten för mottagande av nyanlända elever
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Socialpedagogiska programmet, 180 hp
Mottagande av nyanlända i grundskolan i Östra Göteborg
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Personen från Skolverket
Presentationens avskrift:

projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor RIB

Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Skolintroduktionens område Utbildning Behov av socioemotionellt stöd Hälsan Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Introduktionens aktörer i samverkan Elevhälsan, sjukvården, BUP Familjemedlemmar viktiga för barnets trygghet All skolpersonal Fritid, skolan, frivilliga organisationer

Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Faktorer som påverkar sent anlända elevers skolprestationer Skolans mottagande och introduktion Barnets hälsa och upplevelser kring flykten Barnets kognitiv- kunskaps- och språkutveckling Familjens bakgrund och aktuella livsvillkor, Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Skolintroduktion med holistiskt perspektiv Barnets fysiska och psykiska hälsa (elevhälsan, hälso- sjukvården) Familjens delaktighet (livsvillkor, uppfostran, stöd) Skolans mottagande och introduktion (utbildning, stöd) Socioemotionell stödjande aktiviteter (i skolan, på fritiden) Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Process för en holistisk skolintroduktion av sent anlända elever 1: Mottagande i skolan av eleven med familjen (ca 8 veckor) 2: Gradvis introduktion av eleven i ordinarie undervisning (upp till 2 år) Ordinarie undervisning Gradvis introduktion. Pedagogiska och socioemotionellt stödjande insatser så länge eleven har behov av dem Etapp 1 Skolmottagande Kartläggning vardagsnormalisering Information med skolan i fokus Individuell plan för skol- Introduktion: IUP Socio-emotionellt stödjande åtgärder Etapp 2: Introduktion i ordinarie undervisning Utifrån planen utrustas eleven för delaktighet i ordinarie undervisning: Gradvis övergång till ordinarie undervisning Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Implementering 1: Mottagande i skolan Gunnareds Välkomsten (2003 -) 2: Introduktion i ordinarie undervisning Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor (2006 – 2010) Steg 1: En modell för trespråkig förberedelseklass för sent anlända elever - modell fbk Steg 2: Spridning på impulsskolorna av metod för mottagande, framför allt kartläggning, och av ett urval av metoder från modell fbk Utgångspunkter: Undervisning organiserad med ett holistiskt samt interkulturellt perspektiv samt baserad på det eleven har med sig Nyanlända elevers behov av socioemotionellt stöd Föräldradelaktighet Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Framgångsfaktorer i modell fbk Lagarbete med olika kompetenser En individuell plan för skolintroduktion Personal i tätt samarbete med föräldrarna Utveckling av kontakter med fritisaktiviteter Intensiv undervisning i svenska som andra språk Ämnesundervisning till hälften på somaliska/arabiska och till hälften på svenska utifrån ett interkulturellt perspektiv Idrott på nyanlända elevers villkor Musikverkstaden för bearbetning av upplevelser, integration och språkutveckling Socioemotionellt stödjande metoder bl a Välkommen till skolan Aktivitetsprogram för utveckling av allmän giltig värdegrund, könsroller, samarbete, rutiner etc. Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Gradvis introduktion i ordinarie undervisning av elever i modell fbk: Individens plan för skolintroduktion uppdaterades en gång i månaden Utifrån varje individs egna förutsättningar startades under andra terminen inskolningen i ordinarie undervisning Den fjärde terminen var alla eleverna mer eller mindre delaktiga i ordinarie undervisning, där de efter behov fick stöd av projektets personal

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Metoder och erfarenheter testade och utvecklade på impulsskolorna Lagarbete med olika kompetenser Holistiskt och interkulturellt perspektiv i arbete Kartläggning av sent anlända elever Stödundervisning på somaliska och på svenska Schemalagd socioemotionellt stöd i Välkommen till skolan, Musikverkstaden Schemalagd social träning och språkutveckling i Musikverkstaden Schemalagd Idrott på nyanlända elevers villkor för välbefinnande och social träning Föräldradelaktighet i Elever, skolan och familjen arbetar tillsammans Samarbete med organisationer vid sidan av skolverksamheten för utveckling av socioemotionellt stödjande insatser i skolan och på fritiden Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor