Tidiga insatser för psykisk hälsa

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Hälsolyftet och LSH-studien
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
– en rättighet för ALLA barn?
Om risk- och skyddsfaktorer
Hälsosamma Sverige. Arbetsgruppen •Filippa Reinfeldt, Ordförande •Saila Quicklund •Inger René •Carl-Johan Sonesson •Jenny Petersson •Rasmus Törnblom •Johan.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Psykisk ohälsa bland barn och unga - ett folkhälsoperspektiv
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Barnens behov i centrum
Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Varför behövs forskning inom allmänmedicin?
BARNHÄLSOVÅRDEN EN HÄLSOFRÄMJANDE ARENA - VÅRDENS ENDA?
Vad menar vi med begreppet behov?
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Träff med Örebro läns fritidsgårdar 18 maj 2010 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Föräldrakraft.
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Förebyggande arbete i Norrköping 23 november 2011.
Tidiga insatser mot psykisk ohälsa inom barnhälsovården
Träff med fritidsgårdar Örebro län 24 nov 2009 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Verksamhetschef BUP, Sunderbyn
Grundskolan år 9 Risk- och skyddsfaktorer 2008 BILD 1 Elever med flera individuella riskfaktorer.
1 Välkomna HFSU-nätverk 10 december 2010 Hällefors kommun.
Roligt att så många är här.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
VIKTIGA BESLUT OCH SVÅRA VAL Om ungdomar och alkohol RUBRIK (Century Gothic 28) Text (Garamond 24)
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Hur kan man tillvarata föräldrarnas egna resurser? Tankar om empowerment.
Hälsa Vad är det? Profession, kunskap och lärande: Hälsoperspektiv.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Livstilsprojekt unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning
Familjecentral som arena för föräldraskap och familjestöd Varför ska samhället ge barn och föräldrar den service och det samlade stödet som finns tillgängligt.
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
Anhörigstödet i Falkenberg
Ökad tillgänglighet i BHV Ett utökat hembesöksprogram
Vad är en familjecentral?
SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Flyktingbarnmottagningen Göteborg
Presentationens avskrift:

Tidiga insatser för psykisk hälsa Vad vet vi? Vad behöver vi göra? Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005

Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005 Deltagare Lasse Bengtsson, skolläkare, S-tälje Margareta Blennow , BHV-läkare, SÖS Sven Bremberg, barnläkare, FHI Carl-Göran Svedin, professor , BUP Lund Lena Eidevall, moderator Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005

Ambitionen med dagens seminarium Att belysa den medicinska professionens syn på vilka tidiga insatser som kan och bör genomföras i Sverige för att påverka den psykiska hälsan i befolkningen Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005

Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005 Psykisk hälsa Ett tillstånd hos individen som påverkas i ett kontinuerligt samspel med omgivningen i olika situationer Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005

Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005 Psykisk hälsa= att Kunna utveckla / hävda sin egen integritet Kunna upprätta / behålla sociala relationer Ha tillgång till varierande förhållningssätt Vara medveten om / ha tilltro till sina egna resurser Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005

Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005 Vår kunskap är GOD om risk- och skyddsfaktorer om riskgrupper om hur man modifierar riskfaktorer om relationen tidiga symtom på ohälsa och psykisk ohälsa/sjukdom i vuxen ålder Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005

Skyddsfaktorer - barnet De faktorer i barnets begåvningsmässiga,emotionella och beteendemässiga förutsättningar som gynnar utveckling av psykisk hälsa Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005

Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005 Riskfaktorer- barnet Handikapp, sjukdom Aggressivt temp. ”Krävande” barn Hög stresstolerans Svag begåvning Inlärningssvårigheter Dåliga kamrater och/eller svårt att knyta kamratband Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005

Skyddsfaktorer- omgivn. De relationer, stödstrukturer, fysiskt och psykiskt skydd och näring som finns i barnets familj hem, släkt, nära nätverk bland kamrater, förskola/skola/fritid Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005

Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005 Riskfaktorer – omgivn. Fattigdom Familjevåld,Trauma Sjuk förälder/-rar Upprepade separationer Nyckfulla/Distanserade/vuxna ”fel” uppfostran Inga/dåliga kamrater Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005

Generella och Riktade ansatser i det förebyggande arbetet som syftar till att öka skyddsfaktorer och minska inflytandet av (eller eliminera) riskfaktorer Lena Eidevall, Universitetssjukhuset i Lund, 2005