Söderhamnsmodellen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Metodstöd.
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Att starta ett projekt…
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
SAMVERKANSAMVERKAN NY SKOLA – NY LÄRARUTBILDNING SAMVERKAN.
Länets kommuner i samverkan
Regional digital agenda för Östergötland
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
LUPP – lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP är myndigheten Ungdomsstyrelsens verktyg för lokal uppföljning av ungdomspolitiken – en kvalitetsmätning.
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Barn som far illa Region Skåne
Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt våld i samkönade relationer 56 åtgärder inom sex insatsområden:
Sedan den 1 juni 2013 har den då nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst.
Syftet är att nyanlända snarast ska…
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Vi blir Region Jönköpings län
1 EVENTUELL VINJETT Södertäljes Lotsfunktion.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Våga göra skillnad - samverkan.
Överenskommelse om samordning kring barn
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Lex Maria Bakgrund: 1936 avled ett antal patienter på Maria sjukhus i Stockholm till följd av felbehandling.
Barnmisshandel. I samhället I sjukvården Barnmisshandel i samhället Allmänhet Socialtjänst Polis Åklagare Domstolar Sjukvård.
PRODIS – PReventiOn av Dopning I Sverige. STAD:s uppdrag från FHI 1. STAD fått ett uppdrag av FHI att samordna det nationella nätverket PRODIS 2. Aktörerna.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Rådgivning och stöd från Brysselkontoret Regionförbundet Örebro Maria Lunander, EU-handläggare Central Sweden Bryssel.
Var tredje timme dör en förälder till ett barn under 18 år i Sverige.
Elin Ståhl Johansson och Ulla Lindström
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund LRF:s Företagarcoacher.
Fem generella perspektiv i utvecklingsarbetet
För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa
Mika Malmö Råd – och stödteamet sexuella tjänster
Om samhällsorientering Och Hur vi arbetar i Gävleborg
ELEVER I SKOLAN = ELIS
1 Laholms kommun Skolundersökning 2015 Vårdnadshavare/Föräldrar Katthults förskola 17 respondenter - svarsfrekvens 61% April 2015.
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Integration Gävleborg 2.0
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Innehåll i föreläsningen
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Information om VästBus/SIP till nyanställda. Skaraborgs Sjukhus Aktivitetsplan Genomförandeplan Vårdplan Handlingsprogram MVC & BVC HABILITERINGEN BUP.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Vetlandas arbete för att leva upp till SOSFS 2014:4.
Resultat av fokusgrupper Vad är en bra hjälp för dig i din situation?
SIP - ett makalöst samverkansverktyg!. Vad är en SIP ? Varför behövs en SIP ? Vem kan ta initiativ till en SIP ? Hur går SIP-arbetet till?
Psykisk hälsa och ohälsa: ett tudelat uppdrag
Etableringsplan Civila samhället Ensamkommande barn
Nuläget i Älvkarleby kommun
Våga prata om psykisk ohälsa!
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Fokus Yrkesutbildning VO
Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)
Varför en satsning på psykisk hälsa?
PRODIS – PReventiOn av Dopning I Sverige
Längre eller upprepad frånvaro
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Västvärlden, Sverige och Söderhamn står inför en mycket stor utmaning och stora möjligheter beträffande flyktingmottagandet Söderhamns kommuns vision:
Länsstyrelsens roll i funktionshinderpolitiken
SKL:s uppdrag Intressebevakning och omvärldsanalys
Presentationens avskrift:

Söderhamnsmodellen

Projektet, Ingen annan kan leva mitt liv Projektet ”Ingen annan kan leva mitt liv” genomfördes i OBS-regionen Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn. Projekt finansierades av länsstyrelsen i Gävleborg och det pågick i fem månader, oktober 2009 till mars 2010. Information och föreläsning till nämndpolitiker i OBS-regionen vid projektet start om hedersproblematiken och om projektets innehåll. Information och föreläsning till alla skolor och för all skolpersonal i OBS- regionen. Information och föreläsning för andra aktörer som socialtjänst, migrationsverket, polis, åklagare, BOJ, Kvinnojourer och personal som arbetar med ensamkommnade flykting barn och ungdomar. Inom ramen för projektet genomfördes en enkätundersökning bland 1242 elever i årskurs nio och andra gymnasiet i de tre kommunerna. Redovisning av enkätresultatet till alla nämnder i OBS-regionen

Utvecklingsarbetet i Söderhamns kommun Det finns två centrala faktorer i kommunens utvecklingsarbete vilka bidragit till att synliggöra problematiken inom hedersrelaterat våld Förståelsen och viljan till samverkan hos de ansvariga på politisk- och förvaltningsnivå 2. Att utvecklingen drivits av en särskild tillsatt HRV – strateg.

Steg 1: Pågick under perioden mars 2010 och året ut. Arbeta fram handlingsplan för socialförvaltningen Genomföra flera Utbildningsinsatser om HRV och om det ”nya” förhållningssättet beträffande arbetet med metodutveckling. Möta utsatta och vara med i ärendehanteringen.

Steg 2: Mötet mellan den utsatte och socialtjänsten  Ett möte där båda parter är osäkra Utsatta flickan Rädsla för soc Osäkerhet: Förstår de? Kan jag få hjälp? Socialtjänsten Våld i ett nytt sammanhang Osäkerhet om signalerna VAD ser jag? Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Fel signaler Vi behöver informera dina föräldrar – så som vi gör i andra ärenden! Dina föräldrar är ju så välutbildade att de förstår (arbetar som läkare, lärare, socionom) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Rätt signaler! Att vi i praktiken tar säkerheten på största allvar – Var vi träffar henne, vem träffar henne osv. SKYDDET så att föräldrar/familj/släkt ej kan förstå att hon kontaktad soc. Säkerheten kan också handla om interna sekretessen Att vi förstår utsattheten Att det går att få hjälp, få en bättre situation Att vi inte kommer att informera vårdnadshavarna utan hennes tillstånd Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

VÅGA STÅ KVAR! Socialtjänsten: Utsatta: Stärka Stödja Se sammanhanget Ge hopp Socialtjänsten: Se sammanhanget Se individen Sök lösningar utifrån det enskilda fallet. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Hur får vi säkerhet? Förstå att vi inte förstår! Söka kunskap, ”låna andras kompetens!” Ställa varför- frågor utifrån och om sammanhanget mm Söka lösningar utifrån den enskildes behov – utsatthet! Osäkerhet om rättsligt stöd för insatserna: det finns ofta fler än ett svar, nöj dig inte med ett svar. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Osäkerhet på båda sidor Steg 3 –handlade om att utveckla samverkan mellan socialtjänst och skola, alltså kommunala myndigheter emellan. Osäkerhet på båda sidor SKOLA Osäkerhet kring soc. agerande Avvaktar med att anmäla ”Litar inte” SOCIALTJÄNST Skolan väntar för länge, ”För sent” ”Blame You” HRV-strategen är en länk mellan skola och socialtjänst. Skolan ska i alla ärenden kontakta HRV-strategen och göra en anmälan till socialtjänsten Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Steg 4 –handlande om samverkan mellan kommunala myndigheter å ena sidan och andra myndigheter som polis, å andra. Samverkan stärktes via det regionala resursteamet i Gävleborgs län, vars arbete stärktes av deltagandet i projektet Våga göra skillnad. Länsstyrelsen Gävleborg har sedan 2007 och 2009 utbildat ett resursteam mot hedersrelaterat våld och förtryck. Medlemmarna representerar: Skola/Fritidsgård, Socialtjänst, Flyktingmottagning, Hälso- och sjukvård, Migrationsverket, Kvinnojour, Åklagare och Polis. Inom resursteamet finns en särskild ärendegrupp. Där ingår representanter från: polismyndigheten åklagarmyndigheten socialtjänsten skola. Ärendegruppen arbetar i konkreta ärenden vid behov av stöd.

Steg 5 –handlade om att fördjupa kunskaperna om vårdens upplägg och innehåll Söderhamns deltagande som pilotkommun inom ramen för länsstyrelsen Östergötlands nationella Vägledningsprojekt Våga göra skillnad innebar en: Kvalitetssäkring av innehållet i vården/omhändertagandet Genom att få fördjupade kunskaper och utbildningar om vårdens innehåll utifrån de utsattas behov. Genom erfarenhetsutbyte med övriga pilotkommunerna. Bilda ett nytt samverkans nätverk i kommunen, HRV-Gruppen i Söderhamn

Stärka den lokala samverkan. Steg 6: handledande roll, som omfattar samtliga kommuner i Gävleborgs län. Föreläsning och utbildning till olika aktörer som kommer i kontakt med utsatta. Handledning och stöd i det konkreta ärendet till den utsatta och de professionella. Sprida utvecklingsarbete lik det som skett i Söderhamn till de andra kommunerna i länet. Stärka den lokala samverkan.

Kontakt: Iman.hussein@lansstyrelsen.se