Lärandemål – en introduktion 29 oktober 2010, Åbo Akademi Fredrik Oldsjö Stefan Ekecrantz

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
Advertisements

Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet?
Bolognaprocessen. Kommunikéerna •(Sorbonne 1998) •Bologna 1999 •Prag 2001 •Berlin 2003 •Bergen 2005.
Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande
Nytt från Skolverket skolverket.se/yrkesutbildning.
MALMÖ HÖGSKOLA Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten.
Närvaro!!.
Den gula tråden Emil Tyberg Adjunkt i engelska.
Den nya högskoleutbildningen Aija Sadurskis Högskoleverket.
Historia/SO En resa bakåt i tiden med dagens verktyg.
Bologna - hur gick det och hur går vi vidare Eva Åkesson Pedagogiskt idéforum 12 december 2008.
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom
Planering.
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. HU GÖTEBORGS UNIVERSITET.
Det svenska politiska systemet: Introduktion
BOLOGNAPROCESSEN vad är det och vad kommer den att innebära?
- Ett kvalitetssäkringsinstrument. Varför då då? Ökad internationalisering Högre krav på transparens Autonomisering – uttalat ansvar Gemensam standard.
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
9 december 2009 Hälsa och Samhälle Malmö Högskola Rosalind Duhs University College London Centre for the Advancement of Learning and Teaching Från lärandemål.
Eller formativt lärande…
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Lokal Pedagogisk Planering
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Välkommen till introduktion av kursen LYVU10 med start HT14
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
3 timmar om Constructive Alignment (CAL); Konstruktiv länkning
Lärarkompetenser 6 oktober 2014 Caroline Kearney Projektledare och utbildningsanalytiker.
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Lärandemål/förväntat studieresultat och informationskompetens.
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
”Kvalitet för lärande” Förslag på ett nytt system för kvalitetsutvärdering av högskoleutbildningar Högskoleverket
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
1 Mål som förväntade studieresultat - i ett svenskt perspektiv Jöran Rehn Uppsala universitet.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Mål som förväntade studieresultat - i ett svenskt perspektiv
Bättre lärande! Pedagogiskt utvecklingsarbete och kvalitetssäkring av utbildningen Marianne Stenius Åbo Akademi.
Utmaningar i arbetet med BfL
Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad
Organisationsteori 7,5 hp Kursansvariga: Gary Kokk och Patrik Zapata Den pedagogiska idén För de flesta av er är detta den sista kurs ni.
Indikator 1a Lärcentrerad undervisning och progression Täckningsgrad – mål i relation till huvudområde, nationell examensbeskrivning Examinerbarhet –
En utvecklingsmodell för (ingenjörs)utbildning Roger Renström.
W EBQUEST Vad är det?. W EBQUEST : HISTORIA OCH DEFINITION Konceptet Webquest utvecklades 1995 av Bernie Dodge i samarbete med Tom March vid San Diego.
Nytt system för utbildningsutvärderingar Högskoleverkets rapport 2009:25 R Camilla Lindmark / Inger Bergström.
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
Anställningsbarhet - användbarhet Hur gick det för studenterna – objektivt, subjektivt. Etableringsgrad: Vad kan utbildningen påverka? Konjunkturer,
Next Step Bologna Karolinska Institutet 2 juni.
Antagning förstahandssökanden 53 antagna efter 2:a antagningen – Tekniskt basår Efterantagning under augusti 76 inskrivna –2 avhopp.
Enkät genomförd av SCB: Inträdet på arbetsmarknaden Seminarium den 22 oktober 2010.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Kvalitetsutveckling för kvalitetssäkring!. Internationella utvecklingstrender Utökat kvalitetsansvar för lärosätena Från kvalitetssäkring till kvalitetsutveckling.
Om problem och syften Jonas Gustafsson Lärarhögskolan i Stockholm.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Välkomna Klassbloggen Lärare i klassen Skolrådsrepresentanter
Nytt kvalitetssäkringssystem höjer ribban – studenternas bästa i sikte Universitetskansler Harriet Wallberg.
Välkommen! Hanna Sepp Albina Brunosson Moment 1: Introduktion till hem- och konsumentkunskap (5 hp) Momentet ger en introduktion till hem- och konsumentkunskap.
Undervisning och lärande för en hållbar framtid via aktionsforskning Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession.
Välkommen! Hanna Sepp Moment 1: Introduktion till hem- och konsumentkunskap (5 hp) Momentet ger en introduktion till hem- och konsumentkunskap genom.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Välkomna till uppföljning och utvärdering 28 november 2016
Urban Carlén Fil. Dr. Tillämpad IT/Lektor Pedagogik
Validering inom Lärarlyftet
Design, strategi, management
Lek, lärande och rörelse 15 hp
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Lärandemål – en introduktion 29 oktober 2010, Åbo Akademi Fredrik Oldsjö Stefan Ekecrantz

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Upplägg Bakgrund: internationellt perspektiv Övergången till förväntade studieresultat Nationellt ramverk och Stockholms universitets beslut Frågestund Hur lägga upp arbetet? Positiva och negativa erfarenheter Frågestund

Magna charta universitatum, Bologna 1988 Lissabonkonventionen 1997 Sorbonne 1998 Bolognadeklarationen medlemsstater i Bolognaprocessen / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz European Area of Higher Education EHEA

4 Processens övergripande mål Ett europeiskt område för högre utbildning (EHEA) 2010 Rörlighet – mobility Anställningsbarhet – employability Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent – competitiveness Grundläggande utgångspunkter: Jämförbarhet och transparens / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

5 Tio operativa mål 1.Införande av ett system med tydliga och jämförbara examina 2.Införande av ett system som huvudsakligen består av två utbildningsnivåer eller cykler 3.Införande av ett gemensamt poängsystem, ECTS 4.Främjande av rörlighet för studenter och lärare 5.Främjande av europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring 6.Främjande av den europeiska dimensionen i högre utbildning 7.Främjande av livslångt lärande 8.Lärosätens och studenters inflytande och delaktighet i processen 9.Främja attraktionskraften hos Europas högre utbildning 10.Införande av forskarutbildningen som den tredje utbildningsnivån eller cykeln / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

6 Learning outcomes Lärandemål Förväntade läranderesultat Förväntade studieresultat / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

7 Mål = förväntade studieresultat ”Målen är uttryckta som förväntade studieresultat och uttrycker vad studenten förväntas kunna, förstå, förhålla sig till eller kunna utföra”. (Förslag på ny Högskoleförordning, PM s. 18) / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

8 Byte av perspektiv Kursens mål: beskrivning av kursens innehåll och vad kursen ska ge till studenterna (innehållscentrerat perspektiv) Kursens förväntade studieresultat: beskrivning av vad studenten ska kunna efter fullgjord kurs formulerad med aktiva verb (studentcentrerat perspektiv) / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

9 Beskriva vad studenten ska kunna ”Studenten ska efter genomgången kurs kunna…” + verb + kursinnehåll etc. Exempel: ”Studenten ska efter genomgången kurs kunna förklara grundläggande mekaniska fenomen med hjälp av kraftbegreppet och Newtons lagar” / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

10 Helhetssyn på förv. studieresultat undervisning och examination / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Förväntade studieresultat (lärandemål) Undervisnings- och lärande- aktiviteter Examinations- former och betygskriterier

FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT PÅ PROGRAMNIVÅ Beskriver vad studenten ska kunna/kunna göra efter fullgjort program FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT PÅ KURSNIVÅ Beskriver vad studenten ska kunna/kunna göra efter fullgjord kurs FÖRV. STUDIERESULTAT PÅ UPPGIFTSNIVÅ? Kan användas som pedagogiskt hjälpmedel NATIONELLA EXAMENSBESKRIVNINGAR (i HF) Förväntade studieresultat uppdelade i kunskapsformerna 1) Kunskap och förståelse 2) Färdighet och förmåga 3) Värderingsförmåga och förhållningssätt NIVÅBESKRIVNINGAR Europeiska (Dublin Descriptors) och nationella (i HL) FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT PÅ DELKURSNIVÅ Skall på SU användas om delkursen examineras separat Det svenska systemet och SU Nationell nivå Lärosätesnivå

12 SU valde förväntade studieresultat inte bara på kurser utan också på alla delkurser tydligt genomförd målrelaterad betygsättning skriftliga betygskriterier på alla delkurser skriftlig information om hur prestationer på delkurser vägs samman till betyg på hel kurs / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

13 ENQA:s kvalitetskrav vägledande Standard: Students should be assessed using published criteria, regulations and procedures which are applied consistently Guideline: Student assessment procedures are expected to have clear and published criteria for marking Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (2005), s / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

14 Standards and Guidelines forts. Student assessment procedures are expected to: be designed to measure the achievement of the intended learning outcomes and other programme objectives be appropriate for their purpose, whether diagnostic, formative or summative have clear and published criteria for marking / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz ?

16 Hur kan man tänka? Hur kan man lägga upp arbetet? En förutsättning för arbetet är att alla inblandade är införstådda med lärandemålens funktion, eller logiken i relationen mellan mål och innehåll Men, vägen fram till en sådan sammanhållen logik måste få vara krokig och rymma många olika steg framåt och bakåt. Särskilt inledningsvis måste arbetet ses som en kreativ process / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

17 Lärandemålens funktion, logiken bakom ett helhetsperspektiv / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Förväntade studieresultat (lärandemål) Undervisnings- och lärande- aktiviteter Examinations- former och betygskriterier

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Frågeställning Lärandemål undersökning & analys undervisning & examination materiallitteratur Jmf m forskningsprocessens logik

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Frågeställning Lärandemål undersökning & analys undervisning & examination materiallitteratur Jmf m forskningsprocessens logik

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Introduktion till historiens metod Målsättning Kursen behandlar metod- och teorifrågor. Deltagarna läser kortare textutdrag och diskuterar utifrån instuderingsfrågor centrala metodfrågor inbördes och tillsammans med kurshållaren. Innehåll Föreläsningar, grupparbeten och självstudium. Uppnådda färdigheter Att förstå grunddragen i historisk metod Litteratur Hobsbawm, Eric. Om historia Prisma. I kursen ingår även ett antal artiklar och recensioner. Arbetsformer Föreläsningar, Hemuppgifter, Övningar med handledning, Litteratur, Föredragstillfällen, Rapport/Slutrapport.

21 Om kursen fungerar bra i sin nuvarande form, ställ följande frågor: Vad kan en student “göra” efter att ha läst litteraturen? Vad kan en student “göra” efter att ha genomfört examinationsuppgifterna? Vad kan en student “göra” efter att ha deltagit i undervisningen? / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Litteraturen? Målsättning Kursen behandlar metod- och teorifrågor. Deltagarna läser kortare textutdrag och diskuterar utifrån instuderingsfrågor centrala metodfrågor inbördes och tillsammans med kurshållaren. Innehåll Föreläsningar, grupparbeten och självstudium. Uppnådda färdigheter Att förstå grunddragen i historisk metod Litteratur Hobsbawm, Eric. Om historia Prisma. I kursen ingår även ett antal artiklar och recensioner. Arbetsformer Föreläsningar, Hemuppgifter, Övningar med handledning, Litteratur, Föredragstillfällen, Rapport/Slutrapport.

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Examinationen? Målsättning Kursen behandlar metod- och teorifrågor. Deltagarna läser kortare textutdrag och diskuterar utifrån instuderingsfrågor centrala metodfrågor inbördes och tillsammans med kurshållaren. Innehåll Föreläsningar, grupparbeten och självstudium. Uppnådda färdigheter Att förstå grunddragen i historisk metod Litteratur Hobsbawm, Eric. Om historia Prisma. I kursen ingår även ett antal artiklar och recensioner. Arbetsformer Föreläsningar, Hemuppgifter, Övningar med handledning, Litteratur, Föredragstillfällen, Rapport/Slutrapport.

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Undervisningen? Målsättning Kursen behandlar metod- och teorifrågor. Deltagarna läser kortare textutdrag och diskuterar utifrån instuderingsfrågor centrala metodfrågor inbördes och tillsammans med kurshållaren. Innehåll Föreläsningar, grupparbeten och självstudium. Uppnådda färdigheter Att förstå grunddragen i historisk metod Litteratur Hobsbawm, Eric. Om historia Prisma. I kursen ingår även ett antal artiklar och recensioner. Arbetsformer Föreläsningar, Hemuppgifter, Övningar med handledning, Litteratur, Föredragstillfällen, Rapport/Slutrapport.

25 Olika lärandemål, olika kurser: Analysera ett befintligt källkritiskt resonemang i en historievetenskaplig framställning. Genomföra en egen källkritisk analys av ett källmaterial i förhållande till en given problemställning. Välja en relevant kvalitativ metod för en egenformulerad forskningsuppgift, och motivera det valet / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz 1) Efter genomgången kurs ska studenten kunna: ELLER... (Jmf: ”Att förstå grunddragen i historisk metod”)

26 Olika lärandemål, olika kurser: Sätta olika metodologiska skolbildningar i sitt vetenskapsteoretiska och historiografiska sammanhang. Förklara innebörden i centrala begrepp som reliabilitet och validitet. Diskutera och problematisera relationen mellan klassisk källkritik och samtidshistoriska metoder / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz 2) Efter genomgången kurs ska studenten kunna: (Jmf: ”Att förstå grunddragen i historisk metod”)

27 Hur kan man tänka? Hur kan man lägga upp arbetet? Inled med en förutsättningslös diskussion om allt som är värdefullt med kursen. Se vad i detta som är innehåll, undervisningsaktiviteter, examinationsuppgifter respektive mål. Identifiera de implicita lärandemål som ligger bakom innehåll, undervisning och examination / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

28 Hur kan man tänka? Hur kan man lägga upp arbetet? Hämta inspiration i kunskapstaxonomier (Bloom, SOLO, Krathwohl & Anderson, m fl). Jämför med andra, jämförbara kurser med lärandemål. Pröva formuleringarna på utomstående. Är det möjligt för en kollega eller en student att förstå det ni vill kommunicera? / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Lärandemål som "segment" Lärandemål 1 Lärandemål 2 Lärandemål 3

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Lärandemål som "delmängder" Lärandemål 2 Lärandemål 3 Lärandemål 1

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz Lärandemål som "perspektiv" Lärandemål 1 Lärandemål 2 Lärandemål 3

32 Positiva erfarenheter av lärandemålsreformen i Sverige Förbättrade förutsättningar kollegial samverkan kring utbildningsplanering Ökad tydlighet för studenter, vilket kan ge förutsättningar för ökad kvalitet Lättare att göra initierade avvägningar mellan bredd och djup Etc / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

33 Negativa erfarenheter av lärandemålsreformen i Sverige Examinerbarhetskravet riskerar att osynliggöra viktiga värden Produktion av styrdokument utan att detta påverkar praktiken Institutionella motstånd mot reformen Etc / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz ?

35 Referenser Målrelaterad bedömning och betygkriterier, se UPC:s webbplats: SU:s riktlinjer (se särskilt s. 2-4 och bilaga 2): Högskoleförordningen (HF): Högskolelagen (HL): ENQA Standards and Guidelines: G.pdf G.pdf / Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz