KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering – vad, vem, varför? Sara Karlsson, kvalitetssamordnare KTH.

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig

Advertisements

Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.

Nu formas Sveriges innovationsstrategi Statssekreterare Catharina Håkansson Boman SISP Innovationsriksdag Kalmar 10 maj 2011 Ny innovationsstrategi och.

Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor

Policy för miljö och hållbar utveckling

Strategisk GIS-samordnare

Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan

- vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering, - skapa forum för erfarenhetsutbyte om jämställdhetsintegrering, - informera.

Högskolornas arbete med studentbostäder Caroline Nordström Stockholms Akademiska Forum.

Om privatisering av universitet och institut Ulf Bengtsson.

Strategiskt samtal i Folkets Hus Alvesta: Överenskommelse mellan civila samhällets aktörer och offentlig sektor.

Arbetsplan för skolbiblioteket

IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.

HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.

Ledarskap för utveckling - en utmaning

Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.

Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?

Kontroll av DiVA-poster Peter Sjögårde School of Education and Communication in Engineering Science KTH Royal Institute of Technology DiVA-möte

Regeringens proposition 2009/10:139 Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen Lars Rydberg Sid 1.

Kvalitet i grundutbildningen1

Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten Skellefteå 23 oktober 2012.

Regeringens proposition 2009/10:149 En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (Autonomipropositionen) Lars Rydberg.

”En förnyad administration”

Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?

Ledarskap Utbildning 2 Ledarskapet avseende utbildning fungerar bra eller mycket bra (Naturvetarna)

Forskning och utveckling/innovation i Norrbottens kommuner

Lärandet i Nacka – mot nya höjder!. (Nya) Visioner och mål…… Vision - öppenhet o mångfald Värdering - människor kan o vill Världens bästa skola – för.

Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2015.

Effektivitet. Vad är effektivitet? En kundorienterad, effektiv och högklassig verksamhet förbättrar arbetsmotivationen bland de anställda och inverkar.

Möte beträffande kvalitetsgranskning

Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.

Kvalitetsarbetet och redovisningen

”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?

1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.

Att argumentera för miljörådgivning Introduktionskurs Uppsala september 2014.

Så här jobbar vi hos oss med arbetsmiljö och miljö!

Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.

Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.

Forsknings- och innovationspropositionen Prefektmöte

Bättre lärande! Pedagogiskt utvecklingsarbete och kvalitetssäkring av utbildningen Marianne Stenius Åbo Akademi.

Var det bättre förr eller Är det sämre nu? Mina ”dryga” 30 år som upphandlare Gunnar Stålberg mars 2009.

Utvärdering – av vad, för vem och varför? SPARC-konferens 16 maj 2014

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola.

Årsredovisning En resa in i framtiden - Vision och strategi De övergripande målen är att Linnéuniversitetet utmärker sig genom: nyfikna,

Auditeringsmodellen för Ole Karlsson

UNIVERSITETSSTYRELSEPERIOD.

Göteborgs universitet förnyas – implementering av organisationsarbetet

Forsknings- och utbildningsmiljön Innovation och produktrealisering (IPR) och satsningen på Mats Jackson, MDH,

Sv Kvalitetsdrivet 2013 Högre kvalitet i högre utbildning eller breddad rekrytering? Eller både och? Aleksandra Sjöstrand.

Kartläggning av inköpsprocessen

Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande

Kvalitetsutveckling - administrativa processer

Kvalitetsarbetet vid BTH

Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering av administrationen på KTH Lärdomar från ett utvecklingsprojekt.

Implementering Mårten Åhström 30 september 2015

Utgångspunkt HL, HF o RB – viktigaste styrdokument Intern styrning från konsistoriet till inst Interna styrdokument Rutiner att ta hand om regelförändringar.

Kompetens i högskoleadministrationen Sara Karlsson och Malin Ryttberg.

På väg mot Linnéuniversitetet

Utbildningsutskottet

Verksamhetsplan FSV 2016.

Kvalitet i högskolan Linda Simonsen September 2016

HANDLINGSPLAN och Verksamhetsplan gemensamma förvaltningen

Kvalitet i administrationen verksamhetsstödet på KTH – effekterna av AAE:n SUHF-konferens – Kvalitets- och utvecklingsarbete inom administrationen.

Kvalitet i stödverksamheten Lunds universitet

Styr- och resursutredningen - STRUTEN

UKÄ:s utvärdering av hållbar utveckling – resultat, slutsatser och rekommendationer Göran Finnveden Professor, Vice-rektor för hållbar utveckling Ordförande.

Systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering

Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas

Presentationens avskrift:

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering – vad, vem, varför? Sara Karlsson, kvalitetssamordnare KTH

Varför utvärderas det så mycket?

Målstyrning: frihet under ansvar ”Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.” (Högskolelagen SFS 2000:260)

Kraven ökar, intressenterna blir fler Interna ambitioner: excellens Näringslivet: kunskap Samhället: stora utmaningar Studenter: anställningsbarhet Regering: Effektivt utnyttjande av skattepengar

Vem utvärderar? Både vi själva och andra

Vad utvärderar vi? KTH satsar på cykliskt återkommande internt initierade utvärderingar i stor skala Forskningen och utbildningen har utvärderats Research Assessment Exercise (RAE) 2008 och 2012 Education Assessment Exercise (EAE) 2011

...och just nu är det administrationens tur Administrationen ska vara en integrerad del av KTH:s kärnverksamhet. Som ett led i KTH:s kvalitetsutveckling kommer det administrativa stödet att utvärderas under utvecklingsperioden. KTH:s utvecklingsplan för Administrative Assessment Exercise (AAE) 2014

Vad skiljer AAE från ”ännu en utvärdering”?

Helhetssyn på kvalitet Förutsättningar Styrdokument Personal Ledning Infrastruktur Processer Stödprocesser Beslutsfattande Kommunikation Resultat Effektivitet Kvalitet i verksamheten KompetensKostnadService

Helhetssyn på utvärdering 1.Självvärdering (intern fas) 2.Bedömning (extern fas) 3.Uppföljning (intern fas)

Självvärderingsarbete i delprojekt 1.Utbildningsprocessen ur systemstöd- och studentperspektiv/Studie- och karriärvägledning 2.Lokalförsörjning 3.Rekrytering, befordran, anställning av fakultet 4.Arbetsmiljö, komplicerade personalärenden 5.Internationella studenter 6.Avtalshantering 7.Stöd till externfinansiering 8.a. Innovation och b. samverkan 9.Dokumenthantering 10.Controllerfunktion, prognoser, budget, uppföljning 11.Internkommunikation 12.Upphandling 13.Uppföljning av utbildning och forskning 14.Internrevisionens granskningsprocess

Utvecklingsfasen Delprojektledare får fortsatt ansvar – har i uppgift att komma med förslag på mångfald av utvecklingsprojekt: små steg, ”lågt hängande frukter”